fbpx

Platsen betydelse för lärande

Höstlov i all dess prakt, men ledighet det är inte att tala om med tre barn och en hjärna som är som mest kreativ när det är lov.

Så det blir ett blogginlägg om lärande då min son under morgonens promenad ställer frågan om skog börjar på s,c eller z. Han är en mycket nyfiken individ och försöker i det mesta skapa sammanhang. Så där började vi leta ord på olika bokstäver.

Han valde bokstav sen hjälptes vi åt att hitta på ord. Här kommer platsens betydelse in. Självklart kan vi hitta ord i alla typer av miljöer. Det som är saken med den pedagogiska delen är just att ha funderat på hur platsen hänger ihop med lärandet. I detta fall var det ju på initiativ av sonen som vi kom in på det, så platsen vart grunden för tanken, som sedan utvecklades.

Skogen i detta fall blev inspiration för att leta efter ord på olika bokstäver.

När jag hade min utomhusövning med förskoleklassen förra hösten (finns ett blogginlägg och en rapport från i våras) så hade jag just detta i tanken. Att de skulle leta efter bokstäver på vår promenad. Naturen blev då deras “arbetsbok” där de skulle leta efter och hitta bokstäver. Till sin hjälp hade de ett laminerat papper med alfabetet på, så de kunde kryssa över de bokstäver de hittade.

Förutom att ha platsen i grunden så skapar vi också en relation med naturen. Både genom att de får vistas i den och för att de får ett sammanhang runt alla saker i naturen. Det skapas en nyfikenhet och en upptäckarlust (om de är torra och mätta).  Naturen som sådan är också en källa till energi och välbefinnande, för stora som små. Så att använda sig av platser utanför det traditionella skapar en breddad syn på livet, och hur allt hänger ihop med varandra.

Några tankar om upplevelsebaserat lärande

Idag gick jag och min son på en promenad, eller ja jag halvspang och sonen cyklade.

Efter nästan halva rundan stannar han och pekar på ett träd och säger: det där är en gran.
– Jaha, säger jag, hur vet du det?
– Det är grenar hela vägen ner, svarar han.
– ok, så det där är en gran, svarar jag och pekar på en ung tall.
– ja.
– nja, svarar jag, det är en tall
Sonen ser fundersam ut
– vet du hur man mer ser skillnad på dem?
– nej
– granen har korta barr
– och långa kottar, tillägger sonen
– tallen, fortsätter jag, har lång barr
– och korta kottar, svarar sonen.

Det här fick mig att tänka just på upplevelsebaserat lärande. Uppenbarligen har de pratat om olika träd i skolan och just granen hade satt sig. Varvid jag fint och vackert kunde fortsätta på den nyfikenheten och prata mer om hur man ser skillnad på våra tre olika barrträd. Men när det kommer till lövträd, då får han lära mig. Det finns alldeles för många för att jag ska kunna alla.

När vi är ute i den naturliga miljön triggas vi, och vårat intresse för att förstå saker. Dagens pedagogiska modell innehåller sällan den delen av lärandet, varken för barn eller vuxna.

Detta  insåg jag då jag igår hade en kurs i ledarskap, med vuxna. Där en av feedbacken var att det var för lite teori. För mig handlar ledarskap inte så mycket om teori, även om man kan använda den för att ransaka sig själv och hitta just sin egen ledarstil. Utan mer om den handlingsbaserade kunskapen. Att praktiskt kunna använda verktyg i olika ledarsituationer, vare sig det handlar om vuxna eller barn.

Jag tror mycket på det här med reflektion, att se sig själv ur nya perspektiv och därifrån bygga vidare. Det är vad lärande handlar om för mig, att koppla ihop teori med praktik och med upplevelsen. Mina barn ger mig hela tiden nya perspektiv, all återkoppling och feedback i alla mina grupper förfinar mitt sätt att både vara och leda. Jag njuter oftast av allt som jag får till mig då det ger mig möjligheten att förfina mina kunskaper, att bygga vidare på det som jag redan har.

Det är det som barnen också måste få göra. Bygga vidare på den förståelse de redan har för att kunna utveckla sig själva och sin erfarenhets- och kunskapsbank.

Jag ställer mig ofta frågan varför och i de allra flesta fall berättar jag också varför jag gör saker, varför jag valt vissa övningar.
Så… Varför gör du som du gör?

Utomhuspedagogik och mina reflektioner

Under låsåret har jag läst en liten kurs i utomhuspedagogik. Jag fick låna tre stycken klasser att experimentera lite på, och så kul!

Hela allt ihop mynnade självklart (som de flesta andra studier jag har) ut i en rapport. Där jag beskriver hur jag har tänkt, vad jag har lärt mig och varför jag valde de övningar jag gjort.

Nedan finner du rapporten i sin helhet.

Utomhuspedagogik ht 19

Påsken 2020

Jag älskar kreativa pyssel, kluringar och arrangemang. Med det kommer också en viss klurighet i hela mig. Jag älskar att göra julkort, påskpyssel och halloweenpynt. Där emellan händer det visst att det blir lite andra saker. Under påsken skulle vi egentligen åkt till New Castle, men det har blivit inställt och jag delar med mig av resan när den sker. Många som fått tänka om i rådande tider.

Till ämnet för detta inlägg. Årets påskarrangemang, under rådande corona.

På påsken har vi som tradition att bjuda hem alla vänner och grilla, låta barnen leka och ha äggjakt för hela skaran av barn. Men i år är det tomt och tyst på vår gård. Inga vänner, ingen äggjakt med kompisar.

Självklart blev det ju en äggjakt för våra barn. I äggen brukar jag begränsa godismängden och lägga i andra saker som de behöver. I år hade jag tänkt mig dagstrumpor, tji fick jag. Det hade de inga på mitt MAXI, så är det när man byter stad :). Så jag fick koka ihop något ändå. Resultatet blev enligt mitt tycke alldeles för mycket plast, men det reflekterade jag inte över när jag väl köpte grejerna. Summan av det hela blev inte heller så stor, 80 kr påskägg, 80 kronor pennor, 60 kronor glas, 60 kronor såpbubbel leksak och totalt 70 kronor godis. Per person blir det 26+26+20+25+10 (för lotten) . Dvs ungefär en hundring per person. Det blev ca 200 gram godis per person (sambon fick en påse också), vilket jag anser vara i mesta laget. Brukar försöka hålla konsumtionen på 100 gram per vecka. Men överlag en väldigt omtyckt påskpresent. Sen gjorde jag det ju inte så enkelt som att bara äta upp godiset, nej här ska det minsann letas. Resten av inlägget ska få illustrera mina tankar.

Jag har tre barn, snart 9, 6 och 3,5 år. För att en äggjakt ska fungera krävs det lite olika tankar och perspektiv för att alla ska bli nöjda och kunna vara med.

Så vi gjorde på tre olika sätt. Alla barnen fick börja med att leta efter “småägg” ute på tomten. I dessa fanns ledtrådar där de kunde hitta sitt stora ägg.

Vi börjar med nioåringens.

Här har vi en person som älskar att lära sig nya saker, klura på utmaningar och undersöka naturvetenskapen. Hon gillar geografi och i princip alla skolämnen. Hennes ägg placerades i boden. För att hon skulle hitta sitt ägg fick hon fyra ledtrådar. När hon hittat alla fyra små ägg, fick hon låna en telefon med en sverige-karta för att göra uppgiften lösningsbar.

Ibland är hon motiverad, men detta behövde hon hjälp med.

6åringen å andra sidan kan ju inte läsa. Så där blev det lite mer klur. Hur ska man kunna ge gåtor om man inte kan läsa? Rebus? Nej, jag fixar inspelade ledtrådar och lägger qr-koder i hans ägg. Ha! tänkte jag det blir bra. Sagt och gjort, jag spelade in två filmer, ladda upp dessa som privata videos på youtube och googlade skapa qr-kod. Väljer ett av alternativen och skriver in min videolänk (som jag hittar på youtube när jag ska ladda upp filmen), och genererar QR-kod. Klistrar in koden i en paint.net fil och skriver ut. Sonen när har fick dessa kunde bara med en QR-scanner öppna och titta på ledtrådarna.

 

Den första: Jag är ofta orange och kan stå för att visa vart man får åka, eller så står jag på fotbollsplanen så du kan dribbla förbi mig. Jag är också ett djur som vi får mjölk från.

Den andra: Om du tänker på den fjärde dagen i veckan och sedan tar bort dag.

Svar: kon+tors. Jag valde att låta s:et sitta kvar då jag ansåg att han skulle förstå ändå och att det bara krånglar till det onödigt mycket med en ytterligare justering. Han kan ju bokstäver men inte så bra ännu.

Den tredje fick sitt ägg i husvagnen. Men vad gör man till en treåring? Bra fråga. Vi valde att måla en bild på en husvagn och sedan klippa den i två delar. Hursom så verkade gossen inte riktigt förstå konceptet och vi fick hjälpa väldigt mycket för att han skulle komma fram till vad som skulle hända. Han var helt enkelt mer intresserad av sitt ägg än att leta efter det. Vilket jag kan förstå när de andra två redan hämtat sina ägg. Tänker att det kanske ändrar sig till nästa år.

Sen till påskpynt. Jag brukar sparar en upplaga av mitt påskpynt till kommande år för att ha lite inspiration kvar. I år blev det väldigt lite. Men jag har ett naturhörn i vårat vardagsrum där det står en plastgran. Den prydde barnen med små påskpynt. Jättekul tyckte jag. Det andra vi gjorde var marsipanfigurer, i år köpte jag gul marsipan på matsmart som de fick göra kycklingar av. Eller ja, det blev ju en hel del annat också :).

Sen till påskbordet så färgade vi ägg. För många år sedan köpte jag en förpackning med äggfärger, dessa håller ännu och används en halv om året ungefär, sen skulle jag ju med den kunskap jag har idag använda mig av naturliga färgsättningar, hellre än att köpa nya äggfärger, men det finns kvar så jag tänker använda upp det. Vissa av dessa fick också äggvästar som vi köpt också för flera år sedan. Men mer än så blev det inte i år.

Glad påsk på er :). Hoppas det kan inspirera dig att göra kluriga presentjakter, eller äggjakt nästa år.