Under 2019 hade jag som mål att halvera vår mängd med sopor. Ingångsläget var sju påsar i veckan vilket då skulle bli fyra. För att nå mitt mål satte jag upp en strategi. Att sonen skulle bli blöjfri, att minska på förpackningsmaterial och att tänka strategiskt i inköp var några av de punkterna som stod med.
Innan detta så sorterade vi redan ut allt matavfall, dels i kommunens kompostering, dels i egen kompostering och bokashi. Samt att vi källsorterade alla övriga material, dvs vi var väl medvetna och mängden sopor var bara ytterligare ett steg i processen.
När vi sedan flyttade till Motala förändrades saker kan man säga. Vi flyttade från att ha ett kärl till att få så kallade två stycken fyrfackskärl. Omuntert om man skulle frågat mig där och då. Tyckte det var helt onödigt och vart dessutom mer att förvara. Jaja, det var väl kanske ganska bra ändå. Men där och då kände jag inte riktigt det här engagemanget.
Så för några dagar sedan kom jag att prata med en som jobbar med just avfallshanteringen här i stan om just detta. Han berättade då för mig att den totala mängden “hushållsavfall” har minskat sedan man införde fyrfackssystemet. Så jag började fundera lite. Hur kommer det sig att man ser så stor skillnad? Är det enkelheten, kanske? Jag tror det. I och med att man får hela källsorteringsbredden på tomten så slipper man ju åka med det till en återvinningsstation, men blir dessutom mer medveten om de olika delarna. Sen måste jag ju också säga att det med dessa tunnor kom både en lamp/el låda och en “påse” där man direkt kan sortera i. Själva använder vi inte påsen, eftersom vi har ett eget system från IKEA. Det jag tror är att de som tidigare inte sorterat gör det för att det blir enkelt när man får den där påsen. Att man dessutom får sortera ut batterier, lampor och el bidrar ju också till att de i större utsträckning hamnar på rätt ställe och kan materialåtervinnas.
I en plockanalys ett år efter införande såg man att det var 30% mer förpackningar och tidningar (som gick till materialåtervinning), hela 81% av matavfallet (hos villor) hamnade i gröna påsen och endast 0,9% av avfallet var felsorterat (i villa). Detta är en ökning från tidigare system där nästan två tredjedelar var felsorterat. Så jag får baserat på data ändra min åsikt och tycka att fyrfacksystemet är en bra sak, då det möjliggör för de som inte “orkar” sortera att göra det ändå eftersom tröskeln blir lägre.
Min personliga åsikt är ändå att vi måste minska avfall som kommer med hem. För ju mindre sopor som kommer med hem, desto mindre behöver vi slänga i slutändan. Så även om materialåtervinning är ett sätt att lösa effekterna av problemet, tror jag att vi måste lyfta det underliggande problemet till ytan. VI behöver fundera på vilka förpackningar som är nödvändiga och vilka vi använder bara av vana. Jag tror också att vi måste jobba mer med leverantörerna, för att minska förpackningsmaterialet i alla led. För mat är ju en sådan sak som vi måste köpa, men kan vara medvetna. En stor förpackning är inte alltid förknippat med mindre förpackningsmaterial, men i många fall är det så.
För egen del köper vi köttlådor (med opackat kött), vi köper nästan bara storpack och använder hela grönsaken (det får bli ett helt eget inlägg en annan dag). Förutom att minska svinn som kommer med hem är ju mina siffror lite dopade eftersom vi komposterar stor del av maten själva.
Idag slänger vi per vecka: 1 påse hushållsavfall, 1 påse mjukplats, 1 grön påse. Samt att vi har en del förpackningar. Men så här sett utifrån detta inlägg känner jag mig ganska nöjd med de siffrorna i en familj på fem personer och hyfsat mycket matsvinn från tre barn. Kom också ihåg att jag i början på 2019 hade sju(!) påsar med hushållsavfall i veckan. Idag skulle jag likställa det med två, eftersom vi då slängde även mjukplast i hushållssoporna.
Ibland är det bra att se sig själv i backspegeln. Vad gör du för bra saker idag som du inte gjorde för ett år sedan? Ge dig själv en stor klapp på axeln, för du är riktigt bra! Tillsammans gör vi skillnad – vilken skillnad vill du göra?