fbpx

Kategori: Välbefinnande

Publicerat

Positiv psykologi

Positiv psykologi är en gren inom psykologin som fokuserar på att förstå och främja människors välmående och prestation. För att förstå vad positiv psykologi innebär, är det viktigt att först blicka tillbaka på den traditionella psykologin, som handlar om att studera människans tankar, känslor och beteenden. Positiv psykologi går vidare genom att vetenskapligt undersöka vad som får oss att må som bäst, vad som hjälper oss att prestera på topp och vad som gör samhällen och grupper mer effektiva och harmoniska.

Det handlar alltså inte bara om att studera vad som är positivt, utan också om att förstå de faktorer som främjar individens och gruppers optimala funktion.

Den positiva psykologin utforskar aspekter som lycka, personlig utveckling, engagemang och mening i livet. Genom att förstå dessa faktorer kan vi bli bättre på att skapa miljöer som gynnar välmående både på individnivå och i större samhällen.

En viktig aspekt inom positiv psykologi är att den inte enbart fokuserar på positiva känslor. Även om namnet kan ge intryck av att det bara handlar om glädje och optimism, handlar det egentligen om att hitta en balans och förstå hur människor kan utveckla sina styrkor, hantera motgångar och nå sin fulla potential.

För att verkligen förstå hur positiv psykologi påverkar vårt liv, kan vi börja med att reflektera över vilka aspekter som gör oss lyckliga och produktiva. Vad är det som får oss att må bra? Vad är det som hjälper oss att uppnå våra mål och känna mening i det vi gör? Genom att svara på dessa frågor kan vi bättre förstå hur positiv psykologi spelar en roll i vårt eget liv.

 

Publicerat

Varför ska lycka vara ett slutmål?

Jag dammade av en gammal bok “positive psychology coaching – putting the science of happiness to work for your clients” och slogs av att det var längesedan jag i publika sammanhang pratade om välbefinnande, vad det är och vad det ger. Så veckans inlägg här på bloggen kommer titta närmare på just detta: LYCKA SOM MÅL MED LIVET!

Lycka är ett sånt där begrepp som alla jagar med ingen vet vad det är, och kanske är det just därför vi jagar det? För att vi inte vet vad det är? Lite som att leta guld utan att veta hur guld ser ut. Kommer vi att hitta det då? Kanske gör vi det, men tveksamt kommer vi förstå värdet av att vi har guld om vi inte känner igen det.

Så tänk om du redan har din lycka fast du inte vet det 🤔

En tanke värd att tänka lite mer på, för vad är egentligen lycka? glädje? kärlek? Det är ju faktiskt en subjektiv känsla av behag. Håller du med mig? Denna känsla har jag genom åren lärt mig att man kan hitta överallt. Bland det gamla dammet under mattan, uppe i träden en vårdag eller i en stilla stund för oss själva. Så vad är det då som gör oss lyckliga? Sanningen är att det bara är du som vet vad som gör dig lycklig, tyvärr 🤷‍♀️. Och som tur är 🤪.

Eftersom det bara är du som vet vart din lycka finns så är det i din makt/kontroll att hitta den. Definiera den och vårda den. För precis som alla andra känslor så är lyckan flyktig, den kommer och går. Så lite sammanfattat så skulle jag ändå vilja säga att lycka är micro-stunder av välbehag. Det här ligger också i linje med Barbara Fredrickssons tankar om kärlek och vad det är.

Hursom så finns det självklart forskning om det här och hur vi jobbar oss upp i lycka, men innan jag går in på forskningen så vill jag besvara rubriken på det här inlägget.

Varför ska lycka vara ett mål?

Jo, den simpla anledningen är att det mesta vi trott på är falskt 😇. Vi blir inte glada av att prestera mer, ha högre status, mer pengar (om vi är över en viss väldigt låg nivå), eller högre inkomst. Det verkar faktiskt som att det är helt tvärtom. De här sakerna gör oss bara ännu mera olyckliga. lycka å andra sidan är något som för med sig bättre prestation, mer kreativitet, mer pengar, och en större social krets.

Vi måste alltså börja med lycka för att få allt det vi vill ha

Lycka är det som tar dig framåt i livet. För flera år sedan gjorde jag en kort video där jag beskriver välbefinnande som du gärna får kolla på om det passar dig. Nedan kommer en kort version av den videon.

Oj, men vänta lite nu… lycka, glädje, kärlek, välbefinnande. Många ord. Hursom så är välbefinnande den vetenskapliga termen för det som får oss att må bra. Lycka är en del av välbefinnande, tillsammans med många andra saker/begrepp som får oss att må bra.
På samma sätt är glädje ett sånt ord som inkluderas i välbefinnande. Kärlek å andra sidan är ett annat begrepp, men det känns i kroppen på ett liknande sätt. Luckorus och kärlek är ofta, men inte alltid i samma känsla.

Så därför zoomar vi ut lite från att titta endast på lycka och tittar på fler aspekter som får oss att må bra. Välbefinnande är egentligen två olika saker.
1. subjektivt välbefinnande
2. psykologiskt välbefinnande
I vissa fall så lyfter man även ut det sociala välbefinnandet, men i vissa fall räknas det helt som det psykologiska.

Det subjektiva välbefinnandet är “lätta” känslor; så som nöjdhet med livet och positiva och negativa känslor
Det psykologiska välbefinnandet är mer “diffusa” känslor så som meningsfullhet, engagemang eller autonomi.

För att må bra så behöver vi alla dessa känslor. Både positiva känslor i stunden, en känsla av att vara nöjda med det vi har, en känsla av kontroll och självbestämmande, positiva relationer, självacceptans samt en känsla av engagemang och meningsfullhet. MEN… en liten kommentar; vi behöver också våra negativa känslor. Det är nämligen de som guidar oss på vägen framåt, hjälper oss att upptäcka faror och får oss att tänka en extra gång på saker och ting. Så de negativa känslorna är en bas i vad vi gör, och de positiva är de som ger oss kraften att ta oss framåt.

Forskarna är inte helt eniga om hur många positiva känslor det behövs per negativ eller neutral. Minst tre, har jag känt är minsta, och upp mot elva positiva per negativ behöver vi för att må bra.

Det gäller tyvärr också din inre röst. Många av oss, om inte de flesta, är väldigt bra på att klanka ner på både sig själv och andra. Allra mest kritiska är vi dock mot oss själva. Här behöver vi ett stort mått av självmedkänsla och man har tittat på just det här och konstaterat att det kan vara den viktigaste faktorn till prestation på arbetsplatsen. Att medarbetarna visar medkänsla mot sig själva.

Vi gör ofta fel, så ge dig själv en kram när det händer. Du behöver den omtanken och den kärleken av dig själv också. Uppmuntra dig själv, ta hand om dig själv, ge dig själv en mental kram. Det är en av de viktigaste relationerna i våra liv; den till oss själva.

Vill du nysta mer i det här eller på annat sätt skapa lycka eller välbefinnande i ditt liv så är du välkommen att höra av dig. Så får vi se om jag kan hjälpa dig på vägen i att få klarhet ❤

Publicerat

Ledarskap, följarskap och länken mellan dem – några tankar

När det kommer till ledarskap upplever jag att det ofta finns fördomar om hur en ledare bör vara, vad som ingår i en ledarroll och hur man ska göra för att möta förväntningar. Många va de som jag coachat inom just ledarskap visar en bild av att inte tro att det kan bli en bra ledare, eller för den delen vill vara ledare. Just för att de har en bild av hur de ”måste” vara som ledare.

Jag är av en annan åsikt och har jobbat fram trygga ledare och personer med personalansvar, allt genom att jobba med det som redan finns där. När jag kom i kontakt med följarskap så blev jag också introducerad till en liten övning. Övningen gick ut på att man i par skulle förflytta en person från punkt ett till punkt två utan ord. Till hjälp hade man en pinne mellan pekfingrarna, det var enda hjälpmedlet som du hade. Det här är en väldigt tydlig övning i hur man är en bra ledare. Går du för fort så kommer pinnen att ramla ner för att du går ifrån din följare, du tappar kontakten helt enkelt. Går du får sakta eller ryckigt så kommer du trycka in pinnen i följarens finger och den kommer börja backa. Inget av dessa resultat är önskvärda. Vi vill ju ha en kontakt som är stadig och som tar våra följare framåt!
Pinnen i sig representerar relationen mellan ledare och följare. Den behöver vara fast och tydlig. Men också tillitsfull och förutsägbar. Är den inte dessa saker så kommer pinnen att ramla ner. Så hur är det om vi kommer till dig? I ditt ledarskap, är du tydlig, förutsägbar och tillitsfull? Kanske ännu viktigare är frågan hur du är dessa saker.

För när det kommer till ledarskap och hur vi är som ledare så måste du hitta din stil. Jag tror att alla har mött en så kallad falsk person. Du vet en sån där person som du av någon anledning ogillar. Det kan vara för att den säger en sak och gör en annan. Eller för att den säger saker på ett sätt som inte är förtroendegivande eller trevande. Det kan vara en person som snackar skit om andra bakom deras ryggar, så du undrar vad den säger om dig när du inte är närvarande. Alla dessa är exempel på personer och personligheter som ofta gör oss obekväma och misstänksamma. OCH det allra viktigaste, ofta är det här personer som försöker leva upp till någon form av ideal eller bild av hur man borde vara. Det vill säga; dessa personer är inte förankrade i sig själva, sina värderingar eller egenskaper.

Många gånger hamnar man där för att man aldrig fått insikten om att man behöver förankra saker i sig själv, eller att man måste leva upp till en bild av oss själva som skolan, samhället eller våra föräldrar har skapat åt oss. Så ta detta inlägg som ett uppvaknande, en liten insikt i att det finns ett annat sätt att leva på. Det sättet behöver också vara grunden för dig i din ledarroll.
Jag jobbar ofta med mina klienter med fem olika bitar. Fyra av dessa är egenskaper; styrkor, värderingar, känslor och kompetenser. Den femte är det vi redan har i form av verktyg och metoder. Redan här tror jag att ni börjar se att vi alla är olika. Dessa olikheter behöver vi ta vara på, lyfta upp och bygga vidare på.

Så vad har du för talanger och styrkor? Varför inte ta ett test och kolla efter?

Vad har du för värderingar och grundbultar i ditt liv? Eller med andra ord: vad är viktigt för dig i ditt liv och varför?

Vilka kompetenser har du byggt upp under livet? Din unika väg har skapat en unik sammansättning av kompetenser som ingen annan har.

Dina känslor, här pratar vi välbefinnande. Vad får dig att må bra? Vad gör dig stressad? Vilka uppgifter gör dig engagerad? Vad får dig att känna meningsfullhet?

På min youtube hittar du filmer som beskriver det mesta, men också min ledarfilosofi.

Men jag började också med att prata om den där pinnen! Så den sista delen i detta blogginlägg kommer ägnas åt att fokusera på personen bakom pinnen. Vad behöver den? När behöver den det? Hur kan du stötta den i sin process? Även här kan du faktiskt använda mina fyra hörnstenar för ledarskap. Ännu mer viktigt är nog ändå frågan om hur du kan identifiera deras egenskaper?

Många frågor, få svar. Det enda sättet att få svar på är troligen att prata med dem, men du kan också gå in i undersökarrollen.

Vad gör dem som går fort och blir bra? Det är troligen styrkor.

Hur beter dem sig i olika sammanhang? Finns det någon gemensam nämnare för alla situationer? Det är troligen deras värderingar.

Meningsfullhet och engagemang är lite svårare att ta på, men det hittar vi ofta i de uppgifter de söker sig till om de själva får välja.

Mycket information, många vinklar och många nya begrepp. Hursom är detta otroligt viktiga punkter om vi vill skapa långsiktigt hållbara individer, som dessutom kan prestera mer och mer över tid utan att gå in i väggen.

Jag har fått sagt till mig att jag måste börja prata siffror. Och det är faktiskt så att en sjukskrivning kostar 30 000kr för företaget som minst. Kan vi bygga på styrkor så minskar sjukskrivningarna med upp till 41%. Vad skulle det innebära för ditt företag? Halvera utgifterna för sjukskrivningar (för psykosociala orsaker). Ett mobbningsfall kan kosta upp mot 900 000 kr, dvs en person som upplever sig kränkt eller utstött på arbetet. I denna kostnad ingår alla omkostnader, inklusive nedsatt produktivitet. Människor som tycker om sin chef och upplever sig sedda stannar längre på sina arbetsplatser, så här kan vi spara ca 100 000 kr per nyrekrytering. Lägger vi till produktivitetsbortfall och introduktion av en ny person så kommer den kostnaden vara ungefär en halv lön på en period över 6 månader.
Ja, vi har garanterat massor att vinna på att bygga ledarskapet på en stabil grund. Där individen får möjlighet att må bra i sitt ledarskap, och att följarna för möjlighet att må bra i sin följarskap.

Vill du veta mer om hur jag tänker eller vill ta ett kostnadsfritt samtal där vi pratar om din specifika situation? Välkommen att kontakta mig 🤩.

Publicerat

Uppskattning av skönhet

Vi lever i en värld av förändring och nya förvånande saker som dyker upp omkring oss varje dag. De flesta av oss har för bråttom i våra liv att vi ofta missar att se oss omkring och uppskatta dessa saker.

Genom att ta vara på de stunder då vi ändå inte kan göra så mycket annat kan vi stanna upp och se de fina sakerna i vår omgivning. Exempel på sådana tillfällen är på bussen, cykelturen till jobbet, väntan på bussen eller tåget och andra tillfällen då vi kan se oss omkring och känna in oss själva.

Detta kan vara av värde i julstök och julstress, då vi ofta fokuserar på allt som vi inte har hunnit med ännu. Så ta en stund och gör övningen för att se hur du kan bli lugnare i julens stök och bök.

Övning:

Ta en stund när du sitter och väntar eller är på väg till jobbet. Se dig omkring och ta in omgivningen, vad ser du, vad hör du och vad känner du som ett resultat av detta? Finns det något som du känner är fint, någonting som du är nyfiken på eller någonting som berör dig?

När du har gjort det fundera på hur det känns i kroppen att göra denna övning.

Publicerat

Effekten av lek i en stressig vardag

Lek är en aktivitet som vi ofta förknippar med barn och skratt. Få av oss inser att lek även är viktigt för oss vuxna. För barn är lek ett sätt att förstå världen, att testa vad som fungerar och inte fungerar. För oss vuxna spelar leken en stor roll i avslappning, det skapar kreativitet och låter hjärnan vara fri.

Vi kopplar loss oss själva från vardagen och tillåter oss att vara i stunden.  Denna losskoppling, eller flow, skapar en känsla av uppfylldhet och lugn. Den skapar också positiva känslor och en närvaro som är till fördel för oss ur ett rekreationsperspektiv.

Exempel på lek kan vara att skapa någonting, att lära sig saker, att umgås med vänner över ett spel eller en match och så vidare.

 

Övning:

Fundera på vad du gör som kan klassas som lek. Lek är en aktivitet som ger avkoppling och skapar kreativitet i vardagen, samt att det ger en känsla av att vara i ett tillstånd utan tid och rum.

Publicerat

Sociala relationer för välbefinnande.

Vi människor är i grunden flockdjur och i behov av både bekräftelse och skydd från gruppen. Det finns många fördelar med att investera i sina relationer, bland annat att vi lever längre och är lyckligare.

Vi har alla någon eller några positiva relationer som vi känner att de ger oss någonting. Vi kan stärka dessa genom att stärka kommunikation och skapa positiva interaktioner med både nya och gamla personer.

Övning:

Ta en av dina nuvarande relationer och investera tid i att umgås, prata om positiva saker och ta vara på relationen.

Publicerat

Ta hand om dig själv

I vardagen känns det sällan som om vi har tid att stanna upp och ta hand om oss själva. Vi lever i en värld som snurrar fort runt jobb, familj, liv, fritid och anpassning. Vilket också leder till att vi inte alltid hinner med att se och ge oss själva den tid vi behöver.

I dessa mörka tiderna på året, och alla andra delar, kan det vara värt att ta en timme eller en dag att bara vara. Göra saker som du uppskattar och som ger dig tillfredställelse i aktiviteten. Fundera på vad som ger dig energi och tillfredställelse, några exempel är att bada, skapa, läsa, vila eller andra saker du kan komma på.

Övning:

Ta en timme någon gång under den kommande veckan och gör någonting som fyller på din energi. Låt det vara en stund för dig och dina känslor.

Publicerat

Att ta vara på livet och dagen

Mycket i det vi pratar om när vi pratar om att må bättre är metoder för att vara närvarande i nuet och se sig själv lite oftare. Detta inlägg ligger i samma linje med fokus på att medvetet fokusera på bra saker i livet.

Många av oss har positiva stunder under dagen, men när man i efterhand ska redogöra för sina känslor under dagen så redogör man för mer negativa stunder. Genom att fokusera mera på det som är bra, kan vi lära hjärnan att se mer av det positiva och därför också må bättre i våra liv.

Man kan komma ihåg saker från det förflutna, man kan planera för framtiden och man kan vara medveten i nuet.

Övning:

Fundera den kommande veckan över vad som gör dig glad att tänka på. Kan du dela dina minnen med någon? Kan du skapa en minnes bok? Kan du planera för ett kommande event?

Publicerat

Må bra i livet – med vetenskap

Det finns stora bevis på att de flesta av oss vill må bättre, på något sätt. Det är en total explosion av självhjälpsböcker, vetenskapliga artiklar och självlevda historier. I inlägg vill jag lyfta fram tre myter om välbefinnande för att illustrera varför vetenskap är den optimala vägen för att må bättre i ditt liv.

Myt 1: Jobba hårt så blir du lycklig.
Denna inställning kommer från industrisamhället och den ökande centraliseringen. Den är tyvärr inte så sann som de framstår, det finns andra faktorer med ett jobb som avgör om man är lycklig eller inte. Bland annat så har forskning visat att man ska vara lycklig på jobbet under huvudarbetet för att man ska vara nöjd med sitt jobb.

Myt 2: Köp mer så blir du lyckligare.
Visst skapar pengar lycka till en gräns, men forskning har visat att den ökade inkomsten som skett under de senaste decenniet inte har skapat någon nämnvärd ökning i välbefinnande. Detta beror till stor del på att pengar skapar en trygghet och en säkerhet i livet som skapar lyckan och att pengarna i sig inte är upphovet till lyckan.

Myt 3: Var glad hela tiden så blir du lycklig.
Vi kan inte vara glada hela tiden, det finns en stor vinning av att känna alla sina känslor. Även ilska, hat, ledsamhet och lugn är känslor och behöver få en plats i livet. Inom forskning om positiva känslor så brukar man likna detta vid en båt, de negativa känslorna representerar kölen som håller båten upprätt, medan de positiva känslorna representerar segel och roder vilka tar båten framåt och åt det håll man väljer. Så vi behöver vara i både positiva och negativa känslor för att skapa en balans, det är därför viktigt att låta alla känslor få plats.

Använder du någon av dessa myter i ditt liv?

 

Publicerat

Positiva känslor och fördelar för ditt liv.

I detta inlägg vill jag ta upp tre saker. Det första är olika positiva känslor, det andra är vikten av ett balanserat känsloliv och det tredje är hur olika personer behöver olika typer av känslor.

Positiva känslor

En positiv känsla är en behaglig förnimmelse av att saker är bra. Det kan innebära allt från eufori till lugn och harmoni. Det finns också flera olika teorier om vilka positiva känslor vi behöver som personer. Ett exempel är Martin Seligmans teori om fem positiva känslor, inklusive de positiva känslorna som eufori, engagemang, meningsfullhet, relationer och uppnåelser. En annan teori som är framtagen av Carol Ryff och Corey Keyes är att vi har sex känslor inklusive självacceptans, positiva relationer, personlig utveckling, mening i livet, förmåga att hantera vardagen och självständighet som bygger på vårat psykologiska välbefinnande. Medan vi har fem olika aspekter av vårat sociala liv som påverkar hur vi mår. Som du ser så överlappar dessa med varandra och ingen är mer rätt än den andre. Det viktiga är att fundera på vilka känslor som du känner regelbundet och vilka känslor som du aldrig har känt. Det är också en poäng med att veta att känslor av engagemang och andra psykologiska känslor inte nödvändigtvis skapar känslor av glädje och eufori utan en djupare känsla som bygger kapital på andra plan vilket en studie från Vittersö och hans kollegor har visat.

Balansen positiva och negativa känslor

Om en positiv känsla kan ta formen av många olika saker, vilken funktion har då de negativa känslorna? Om man ser till Barbara Fredrickssons forskning om positiva och negativa känslor ser vi att vi behöver de negativa känslorna för att varna oss inför faror och de positiva känslorna för att styra och må bra i våra liv.

Några exempel kan illustrera dessa två olika sidorna. Om du tänker dig en dag på stäppen med lejon och andra farliga djur. Om vi i dessa situationer inte kände några negativa känslor (som rädsla och dyligt) vilken effekt skulle det få? Det skulle troligen innebära att vi bli uppätna. Vidare på dagen så sitter vi runt lägerelden med våran klan. Vad skulle hända om vi i denna situation inte kunde känna tillhörighet eller skratta med resten av gruppen? Vi skulle troligen inte få ut mycket av våran grupptillhörighet och dö.
Idag ser världen annorlunda ut men samma sak är sann idag. Varför känner vi stress? Den troligaste orsaken är att det är mycket som är utanför våran kontroll. Idag kan vi i studier se samma fysiska respons både på social och fysisk stress. Vid stress triggas det vi kallar stresshormoner som i sin tur orsakar en hel kedja av hormonförändringar i kroppen och tillslut en ökad mängd adrenalin, precis samma som skulle hända vid en lejonattack. Många gånger handlar det om att se orsaken till stressen och tillskriva stressen en orsak som gör att vi kan hantera den, bland många andra övningar och metoder.
Det som Fredrickssons forskning har visat är att vi behöver ha fler positiva känslor per negativ,  att vi lättare återhämtar oss från negativa händelser om vi upplever fler positiva känslor och att vi ser möjligheter i våra liv om vi har fler positiva än negativa känslor.

Olika känslor för olika personer

Nu har jag lagt fram en hel del information om känslor, men vem är du? Är du den som söker euforiska händelser? Eller är du den som hellre fyller livet med mening och med engagemang? Forskning från Joar Vittersö och hans norska kollegor har visat att olika personer söker olika aktiviteter för att uppfylla sitt behov av positiva känslor. Genom att hitta dina viktigaste aktiviteter och känslor kan du må bättre i ditt liv. Vittersö och hans kollegor gjorde också en studie där de undersökte vilka olika tillfällen under en jobbdag som orsakade vilka känslor. De fann att raster skapade mycket positiva känslor och att det huvudsakliga arbetet skapade mer känslor av engagemang, dessa resultat pekar vidare på att vi behöver olika positiva känslor i olika sammanhang och situationer.

Vad tänker du om positiva känslor?