Positiv Psykologi

Vad är positiv psykologi?

Psykologi som vetenskap är studerandet av medvetande och beteende. Den positiva psykologin har i grunden samma mål men fokuserar inte på sjukdomen utan på hur man kan må bra och hur man kan öka sin lyckokvot.

WHO, Världshälsorganisationen,  beskriver hälsa som en tillfredställande nivå av total fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det vill säga inte bara fri från sjukdomar eller andra åkommor.

Historia

Positiva influenser har funnits med sedan Sokrates tid (469-399 fk) då han frågade sig själv vad det goda livet är och består av. Han följdes i sin tur av flera filosofer i antikens era. I mer modern tid, 1950-tal, kom Abraham Maslow med sin behosvtrappa. Den belyser ett behov av att tillfredställa grundläggande behov innan man kan fylla andra mer upplyftande behov såsom självförverkligande. Dock är den idag ej vetenskapligt stödd då man faktiskt kan fylla det Maslow kallar “högre” behov innan de mer grundlägggande är fyllda. Men trots det var det en banbrytande teori och en av de som lett vidare till dagens positiva psykologi.

En man vid namn Carl Rogers har bidragit till denna vetenskap med sin klientcentrerade terapi. Vad han säger är att det goda livet är en process och att det är en riktning, inte en destination.

År 1998 föddes det som idag kallas för positiv psykologi, som ett resultat av att dåvarande ledare för American Psychological Association beslutade sig för att hans mandatperiod skulle speglas av det bra hos människor och inte bara att reparera skador.

Målet med positiv psykologi är att fokusera på vad som är rätt med människor, att hitta det bästa i livet och att uppfylla den mänskliga potentialen.

Vad jobbar den positiva psykologin med

Christopher Peterson (Peterson, 2006) beskriver att positiv psykologi vilar på tre olika pelare; Positiva subjektiva erfarenheter, Positiva individuella egenskaper(personlighetsdrag), och till sist Positiva instutioner (grupper och andra platser)

Martin Seligman klassifiserar (seligman, 2008) även lycka in i tre kategorier; “Det njutningsfulla livet”, “det engagerade livet” och “det meningsfulla livet”.

– Det njutningsfulla livet innehåller positiva känslor om nutid, dåtid och framtid.
– Det engagerade livet innebär att använda sina styrkor och att uppfylla något. Detta även att uppnå en känsla av fokus med tillräckligt av utmaning men inte för svårt.
– Det meningsfulla livet är att använda sina styrkor för att ge tid och att hjälpa för att uppfylla något större än sig själv.

Samme forskare delar in välmående i fem delar, Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Mening samt Genomföranden.

– Positiva känslor: Att ha positiva känslor om det som varit, är och kommer.
– Engagemang: Använda styrkor för att uppnå en känsla av flow (se vidare i separat stycke)
– Relationer: Att uppfylla livet med givande relationer och ett utbyte av support/stöd.
– Mening: Att sträva mot att uppfylla något som är större än sig själv.
– Genomförande: Att uppfylla mål som ligger i linje med vår tro och värderingar.