fbpx

Mitt sparande urholkas – av mig

Hej!

Om du följer mig på shareville så har du nog noterat att flertalet av mina innehav har sålts ut. Jag kommer i detta inlägg att berätta varför.

Under flertalet år har vi sparat undan som minst 10 000 kronor varje månad, för att sedan flytta investerat kapital från börsen och in i mitt bolag. Bolaget har av olika anledningar fått behålla de intäckter som har kommit in med få undantag. Vid sidan om har jag fått in en begränsad lön som gått raka vägen in i den portfölj som är kopplad till shareville – min långsiktiga portfölj.

I och med husköp, renovering, trötthet och allmänt kaos i livet har flera pusselbitar tappats bort. Med våren har vi tagit tag i att få upp allt på banan igen, lagt renoveringen halvt på is tills vidare och fokuserat på att komma tillbaka till en struktur där vi kan leva. Med det har också kommit att jag för första gången på 10år tagit en deltidsanställning för att bygga upp vårat sparkapital igen. Men innan den lönen kommer in så behöver saker och ting betalas. Delar av orsaken är corona, andra har mer privata inslag. Hursom så har jag tvingats att ta ut pengar från mitt sparkapital för att täcka våra utgifter.

Vet du? Jag är faktiskt ganska nöjd över att jag mår skit över det här. Det innebär att jag har fått en god relation med mina pengar. För det gör ont att ta ut pengar. De har liksom blivit lite av mina bäbisar, mina pengar. Att då behöva sälja av, det är sjukt jobbigt. Och den insikten, men också beslutsamheten att bygga upp mitt sparkapital igen, gör mig stark. Jag har byggt en relation med mina pengar som gör att jag inte vill köpa upp allt. Jag är sjukt stolt och det här är bara början. Ni som läst tidigare inlägg vet att vi är en familj på fem personer och lever på en inkomst med en budgetomslutning på 25000 kronor om man bortser från barnspar. Jag är så stolt över mig själv, jag är inte framme än, men jag känner mig ändå sjukt stolt över vad jag har åstadkommit de senaste åren. Min lösning är hursom att ta en anställning (utöver företaget) under ett par månader för att återigen kunna spara 10 000 kr varje månad. Det är om man räknar baklänges alldeles för lite för att nå mitt mål att ha 100 000 kronor på mitt utdelningskonto innan 2020 års slut. Men det kommer bidra en hel del.

Det finns också en helt annan aspekt av att ha ett jobb. Jag har de senaste 10 åren kämpat med mig själv, med paketering, med marknasdföring, med nätverkande, med allt som är kopplat till att starta och driva ett företag. Det har för mig varit en mental kamp, där mycket energi har runnit ut i tomma intet. Uppe på det ska du räkna tre barn, där den äldsta idag är nio, och ett renoveringsprojekt. Så ytterligare en anledning till att ta en anställning är att få jobba med något förutbestämt, som är fysiskt krävande men låter min hjärna vila från all press, stress och osäkerhet för några månader. Det blir min semester. Jag ska plugga in en bra podd, jobba i min ensamhet, lämna jobbet och njuta av sommaren med familjen. Den perfekta kombon.

Jag har tre poddar som står på listan idag men kommer garanterat fylla på med flera: entreprenörsdriv, linkedin-podden och kvalitetsaktiepodden. Det kommer tanka mig med kunskap, energi och en himla start på en fantastiskt höst.

Så även om det gör sjukt ont att sälja mina aktier, så känns det bra att veta hur långt jag har kommit. Det är först när man når botten som man kan skjuta ifrån för att bryta ytan med en faslig kraft. För uppåt det ska jag.

Fundera på hur din relation med dina pengar ser ut? Gör det ont när du säljer? Eller nallar du lite nu och då?

Ekoparken på Omberg – med familjen

Nu är det länge sedan jag orkade posta något här, av många olika anledningar. Tänkte ändå att jag skulle dela med mig av dagens utflykt. Då vi var på omberg och vandrade upp till toppen med fem barn mellan 3 och 9. Vi började nere vid turisthotellet så det var bara 1,5 km enkel väg, men det är bitvis ganska brant. Barnen tyckte det var kul och sprallade runt på vägen upp. På vägen ner var det lite mindre ork, och en del pippel på ett par stycken. Det svåraste var ändå att få barnen att gå ned för backen, sakta. Så de inte skulle ramla.

Jag tänker ändå att det faktiskt gick riktigt bra och är något som jag tänker att man kan göra om man vill ta sig ut på äventyr med barnen.

Tänker att jag ska dela lite mera när jag har ork, nedan bilder från dagens utflykt.

Hur gick min styrkeutmaning och antar en ny

Hej på dig,

Jag har skjutit detta inlägg framför mig och bockat av min att-göra-lista istället. På gott och ont, kommer tillbaka till det efter att  jag reflekterat över min styrkeutmaning.

För ett par veckor sedan skrev jag om min egen styrkeresa och bestämde att jag den 14:e april skulle använda en av mina lägre styrkor, entusiasm. Sanningen är att det inte gick så bra. Jag glömde halvt av den och så mycket till energi fylldes inte dagen med.

Jag reflekterar över andra gånger då jag har haft entusiasm högt på min dagordning och kommer fram till att jag mår otroligt bra av att använda den styrkan. Så jag tänker fortsätta kämpa, och detta leder mig till nästa utmaning.

Jag har under den senaste tiden kämpat för att ta mig igenom min att-göra-lista. Det är en ändlös kamp mot allt som jag behöver göra. Eller var det borde göra? Eller vill jag göra det? Orden kan man förvränga många gånger och allt detta har lett mig till en ändlös dränering av energi. Jag går helt enkelt till “jobbet” med inställningen att bocka av så många saker som möjligt från min att göra lista… Någon som känner igen sig?

Bilden kommer från pixabay

Jag behöver ett avbrott. Jag älskar det jag gör, när jag får göra det. Som det ser ut nu så får jag dock inte göra det jag vill göra, att hjälpa andra. För stunden ser mitt liv ut som en enda digital soppa. Det är en hit och en dit med it-strukturer. Jag gör så otroligt mycket saker och vill visa det för världen. Och för varje sak som jag vill visa kommer vi till att ladda upp det här på hemsidan. Varje gång möts jag därmed av en stor tröskel. Och kämpar mig igenom all denna teknik.

Jag har försökt ladda upp alla dikter jag gjort till avslutningar och rim till julklappar. Jag har försökt hitta en struktur så jag kan ladda upp alla böcker jag skrivit, men hur gör man det då? Eller så har jag helt enkelt för höga krav.

I helgen var vi på landet, i sommarstugan. Det hade jag ingen lust med alls, men åkte med ändå och det fina är att jag under helgen har målat en akvarellmålning och skrivit första kapitlet på en ny bok. Bara för att jag är ledig, men är det inte sådant som jag ska göra på min arbetstid? Både ja och nej är självklart svaret på den frågan.

Det som har hänt är följande:
– Jag har ca 6 timmar om dagen att fördela på “jobb”, jobb för mig är det som står på min att-göra-lista. Det kommer sig av att jag har tre barn mellan tre och nio år som jag vill umgås med. Samt att jag inte orkar jobba mer än dessa timmar, sen är min energi slut (och då ska jag gå till nästa jobb: att ta hand om barnen). Så på den tiden behöver jag vara effektiv, och då bocka av så många saker som möjligt. I den här föreställningen har jag också byggt in att “jag inte har tid med rast” och att “möten med andra inte är arbetstid”. Dvs jag känner att jag inte hinner jobba när jag har möten med andra. Enligt mig är detta en sjuk föreställning och som jag håller på att sakta jobba bort. Eftersom jag i perioder jobbar mycket kvällar, har jag exempelvis använt arbetstiden för att sova ikapp. Vilket tidigare har varit ett “no no” i mitt huvude. Sakta med säkert, små steg mot det liv jag vill ha.
– Det andra som har hänt är att jag i min jakt på effektivitet har glömt bort att det ska vara roligt. Jag pushar mig själv alldeles för mycket och för hårt för att må bra. Jag glömmer bort det jag tycker är viktigt och intalar mig att mina studier inte får ta av min arbetstid. Resultatet är att jag aldrig hinner ikapp, eftersom det alltid ligger en stor hög och väntar på att jag ska “ha tid att inte jobba”. För er som följer mig på instagram har ni kanske sett att jag nu har lagt böcker i mitt favorithörn, så att jag kan läsa istället för att scrolla flöden.
– Det tredje som har hänt är att jag nu har slutat skjuta upp mina tankar och tänker ta tag i saken.

Så till min utmaning. Eftersom jag har noll energi, jagar effektivitet och håller på att falla omkull av min egen världsbild har jag nu bestämt mig för att börja varje dag med frågan: vad vill jag göra idag. Istället för att kolla på att göra listan och se vad som måste göras idag. Eller tja, det får bli en dag i veckan där jag verkligen fokuserar på att göra det som är viktigast, någon balans får det allt vara. Här kommer vi också tillbaka till mina styrkor: kreativitet, nyfikenhet och uthållighet. Jag måste komma tillbaka till saker som ger mig energi.

Återkommer nästa vecka med hur det har gått.

Så vad ger dig energi?

Påsken 2020

Jag älskar kreativa pyssel, kluringar och arrangemang. Med det kommer också en viss klurighet i hela mig. Jag älskar att göra julkort, påskpyssel och halloweenpynt. Där emellan händer det visst att det blir lite andra saker. Under påsken skulle vi egentligen åkt till New Castle, men det har blivit inställt och jag delar med mig av resan när den sker. Många som fått tänka om i rådande tider.

Till ämnet för detta inlägg. Årets påskarrangemang, under rådande corona.

På påsken har vi som tradition att bjuda hem alla vänner och grilla, låta barnen leka och ha äggjakt för hela skaran av barn. Men i år är det tomt och tyst på vår gård. Inga vänner, ingen äggjakt med kompisar.

Självklart blev det ju en äggjakt för våra barn. I äggen brukar jag begränsa godismängden och lägga i andra saker som de behöver. I år hade jag tänkt mig dagstrumpor, tji fick jag. Det hade de inga på mitt MAXI, så är det när man byter stad :). Så jag fick koka ihop något ändå. Resultatet blev enligt mitt tycke alldeles för mycket plast, men det reflekterade jag inte över när jag väl köpte grejerna. Summan av det hela blev inte heller så stor, 80 kr påskägg, 80 kronor pennor, 60 kronor glas, 60 kronor såpbubbel leksak och totalt 70 kronor godis. Per person blir det 26+26+20+25+10 (för lotten) . Dvs ungefär en hundring per person. Det blev ca 200 gram godis per person (sambon fick en påse också), vilket jag anser vara i mesta laget. Brukar försöka hålla konsumtionen på 100 gram per vecka. Men överlag en väldigt omtyckt påskpresent. Sen gjorde jag det ju inte så enkelt som att bara äta upp godiset, nej här ska det minsann letas. Resten av inlägget ska få illustrera mina tankar.

Jag har tre barn, snart 9, 6 och 3,5 år. För att en äggjakt ska fungera krävs det lite olika tankar och perspektiv för att alla ska bli nöjda och kunna vara med.

Så vi gjorde på tre olika sätt. Alla barnen fick börja med att leta efter “småägg” ute på tomten. I dessa fanns ledtrådar där de kunde hitta sitt stora ägg.

Vi börjar med nioåringens.

Här har vi en person som älskar att lära sig nya saker, klura på utmaningar och undersöka naturvetenskapen. Hon gillar geografi och i princip alla skolämnen. Hennes ägg placerades i boden. För att hon skulle hitta sitt ägg fick hon fyra ledtrådar. När hon hittat alla fyra små ägg, fick hon låna en telefon med en sverige-karta för att göra uppgiften lösningsbar.

Ibland är hon motiverad, men detta behövde hon hjälp med.

6åringen å andra sidan kan ju inte läsa. Så där blev det lite mer klur. Hur ska man kunna ge gåtor om man inte kan läsa? Rebus? Nej, jag fixar inspelade ledtrådar och lägger qr-koder i hans ägg. Ha! tänkte jag det blir bra. Sagt och gjort, jag spelade in två filmer, ladda upp dessa som privata videos på youtube och googlade skapa qr-kod. Väljer ett av alternativen och skriver in min videolänk (som jag hittar på youtube när jag ska ladda upp filmen), och genererar QR-kod. Klistrar in koden i en paint.net fil och skriver ut. Sonen när har fick dessa kunde bara med en QR-scanner öppna och titta på ledtrådarna.

 

Den första: Jag är ofta orange och kan stå för att visa vart man får åka, eller så står jag på fotbollsplanen så du kan dribbla förbi mig. Jag är också ett djur som vi får mjölk från.

Den andra: Om du tänker på den fjärde dagen i veckan och sedan tar bort dag.

Svar: kon+tors. Jag valde att låta s:et sitta kvar då jag ansåg att han skulle förstå ändå och att det bara krånglar till det onödigt mycket med en ytterligare justering. Han kan ju bokstäver men inte så bra ännu.

Den tredje fick sitt ägg i husvagnen. Men vad gör man till en treåring? Bra fråga. Vi valde att måla en bild på en husvagn och sedan klippa den i två delar. Hursom så verkade gossen inte riktigt förstå konceptet och vi fick hjälpa väldigt mycket för att han skulle komma fram till vad som skulle hända. Han var helt enkelt mer intresserad av sitt ägg än att leta efter det. Vilket jag kan förstå när de andra två redan hämtat sina ägg. Tänker att det kanske ändrar sig till nästa år.

Sen till påskpynt. Jag brukar sparar en upplaga av mitt påskpynt till kommande år för att ha lite inspiration kvar. I år blev det väldigt lite. Men jag har ett naturhörn i vårat vardagsrum där det står en plastgran. Den prydde barnen med små påskpynt. Jättekul tyckte jag. Det andra vi gjorde var marsipanfigurer, i år köpte jag gul marsipan på matsmart som de fick göra kycklingar av. Eller ja, det blev ju en hel del annat också :).

Sen till påskbordet så färgade vi ägg. För många år sedan köpte jag en förpackning med äggfärger, dessa håller ännu och används en halv om året ungefär, sen skulle jag ju med den kunskap jag har idag använda mig av naturliga färgsättningar, hellre än att köpa nya äggfärger, men det finns kvar så jag tänker använda upp det. Vissa av dessa fick också äggvästar som vi köpt också för flera år sedan. Men mer än så blev det inte i år.

Glad påsk på er :). Hoppas det kan inspirera dig att göra kluriga presentjakter, eller äggjakt nästa år.

Min styrkeresa

Hej på dig,

 

Nu var det länge sedan jag skrev något här, då jag har fokuserat på att överleva min kurs i makroekonomi. Den är nu tentad och jag är (förhoppningsvis) tillbaka på banan igen.  Det blev visst lite mycket ett tag.

Hur som så tänker jag i detta inlägg fortsätta på temat psykologiska styrkor. Jag ser att min titel kan tolkas på många olika sätt, men psykologiska styrkor kommer vara fokus.

När jag först kom i kontakt med psykologiska styrkor, snäste jag bort det och tyckte att jag inte orkade lära mig det där… För att bli “tvingad” igenom ett ganska omfattande arbete om psykologiska styrkor och vilken forskning som stödde de 24 olika VIA styrkorna (se taggen psykologiska styrkor eller besök youtube).  Inte helt i linje med mina intressen där och då. Mutter och morr…

Men sen hände det något som fick mig att ändra inställning till detta fenomen och faktiskt vilja jobba med det. Jag insåg att psykologiska styrkor är kärnan i så mycket vad gäller att må bra och ser vi till idrotten så är det där vi fokuserar hela tiden. Så varför inte i vardagliga livet?

2012 gjorde jag mitt första VIA test som en del av en coachkurs på HiS. Nedan ser du mina fem främst styrkor då.

Som du ser är resultatet på engelska då det på den tiden inte fanns på svenska och det var vid denna tidpunkt också 240 frågor. För detta blogginlägg var jag självklart tvungen att göra om testet, fortfarande på engelska, men du kan själv välja språk och göra det på svenska.  Så per idag ser mina styrkor ut så här.  Nyfikenhet har landat upp på punkt ett och hopp har försvunnit från listan.

Viktigt att tänka på när vi jobbar med styrkor är att de är föränderliga. Du använder dina styrkor olika mycket under olika perioder, vilket kommer synas på ett test.

Tillbaka till min resa där den startade. Jag fick genomgå styrkecoachning och genomföra det samma på både kurskamrater och utomstående klienter. Vilket var jättespännande! att få se sig själv genom linsen av mitt styrketest gav verkligen igenkänning. Jag är en optimistisk person och det syntes, både på hur jag har använt den och använder den idag. Jag älskar också att lära mig nya saker och funderar ofta på hur saker hänger ihop eller fungerar. Så styrkorna passa mig verkligen som handen i handsken. Sen vet jag att vissa blir förvånade när de ser sina resultat, men för mig var det naturligt och verkligen precis exakt som mig.

Efter att jag fått ta reda på mina styrkor, fick jag också prova att använda en av mina styrkor på ett nytt sätt. Så här idag kommer jag faktiskt inte ihåg riktigt vad det var eller hur det var. Mitt mest framträdande minne var faktiskt när jag coachade min klient och vi grottade ner oss i hennes styrkor. Så himla fascinerande. Men det är inte min resa, det är hennes.

Jag började hur som förstå värdet med att hitta och uppmuntra andras styrkor. Barnen blev fler och växte upp. Varvid jag försöker (eftersom jag fortfarande jobbar med detta i mitt föräldraskap) implementera detta tänk i både mitt förhållande, men också gentemot mina barn. Hur gör man det då? Jo man tittar på vad de gör när det lyser i ögonen på dem. Du vet, när de bara är helt uppfyllda av situationen och bara “flyger fram” genom sin uppgift. Min dotter har styrkan social intelligens, vilket märks väldigt tydligt då hon lätt blir omtyckt av de flesta. Medan min stora son har humor som styrka, på gott och ont då han gärna använder den i fel situationer.  Även min sambo har självklart styrkor, som jag då uppmuntrade användning av.

Men mitt liv har förändrats, jag har inte längre den kraften som krävs för att styra och planera minsta lilla. Jag uppmuntrar självklart det barnen gör och om de är uttråkade så tänker jag ut saker som de tycker om att göra. Allt för att uppmuntra deras styrkor. Men personligen hade jag verkligen velat jobba ännu mer med detta inom familjen.

Så vad tycker medlemmarna i din familj om att göra, och hur kan du uppmuntra dessa att göra det som är kul. Eller integrera något roligt i alla måsten.

Som ett resultat av detta så kommer jag om en vecka uppdatera er på hur det har gått med användning av en ny styrka. Jag har väldigt bra koll på mina styrkor och kommer därför att välja från mina nedersta styrkor. Då det visat sig att dessa ger mest effekt att använda om man kan sina toppstyrkor. (Kom ihåg att du har alla styrkor i mer eller mindre utsträckning, så det finns inga svagheter i detta läge).  Mina nedersta styrkor är entusiasm, uthållighet, humor och tapperhet (mod). Alla dessa jobbar jag aktivt med idag. Men tänker ändå att jag väljer en av dessa.

Jag väljer entusiasm, då det är den jag tror att jag kommer få ut mest av att använda.

Jag kommer under den kommande veckan använda min styrka entusiasm, tisdagen den 14:e april 2020. Jag ska använda entusiasm som styrka och gå in med inställningen att ha energi. Helt enkelt se på entusiasm med hela mitt liv.

Efter det så kommer jag berätta hur det gick och hur det kändes. Så vi hörs nästa vecka.

VIA-testet hittar du på viame.org.

Hör av dig med frågor eller funderingar. Du kan också boka ett 30 minuters samtal om dina styrkor med mig om du känner att det är till hjälp ( de första 30 minuterna är utan kostnad).

Ha en fin dag 🙂

Psykologiska styrkor för att må bra.

Hej på er alla,

Under den tid jag pluggade kognitiv neurovetenskap lärde jag min både MI och positiv psykologi. Dessa har kommit att bli grunden för min verksamhet och mina produkter. Idag tänkte jag att jag ska lyfta ut den saken som jag under utbildningen tyckte var tråkigast, men idag jobbar mest med då jag har sett vilken otrolig effekt det har på både mående och liv hos mig själv och mina kunder; psykologiska styrkor.

Jag har suttit på säljmöten och berättat att jag jobbar med styrkor på arbetsplatsen, varvid jag har fått kommentaren att det är bra att jobba med att stärka kroppen… Men jag har fått fint justera att jag menar psykologiska styrkor, och att de förvisso stärker individen, men mestadels i hjärnan. En liten kul sidopunkt.

Vad är då psykologiska styrkor?

En styrka är ett beteenden som vid användning ger både energi och ett gott resultat. Till skillnad från exempelvis svagheter som varken ger energi eller ett gott resultat oavsett hur mycket man övar.

Styrkor i korthet sänker din stress, ökar din motståndskraft (både fysiskt och psykiskt) och skapar meningsfullhet i ditt liv. Martin Seligman har utformat sin PERMA-modell på styrkorna och säger att användning av styrkor ger ökning av alla de fem välbefinnandeparametrarna. Perma är en accronym och står för Positiva känslor, engagemang, relationer (positiva), meningsfullhet och accomplishments (eller fritt översatt uppnåelse). Så genom att jobba med sina psykologiska styrkor skapar man ett fullt välbefinnande. Tester har gjorts och de som lär sig om sina styrkor får en ökning av sitt välbefinnande under en kort tid, medan de som får lära sig använda sina styrkor får denna ökning i minst tre månader.

I detta inlägg vill jag uppmuntra dig att ta reda på vilka dina styrkor är. Det gör du enklast genom att besöka viame.org, skapa ett konto och göra deras gratis styrketest. När du väl har gjort testet kan du använda dig av följande frågor:

  1. Hur använder du de sju översta styrkorna på listan? Använder du dessa ofta? Om du använder de sju översta ofta har forskningen visat att du kommer få mer ökning av välbefinnandet om du jobbar med de sju nedersta.
  2. Beskriv i detalj hur du använder de sju översta (eller nedersta) idag.
  3. Hur har du använt dina styrkor tidigare?
  4. Är det någon skillnad mellan nu och då? Varför, varför inte?
  5. Om du skulle testa en av dina styrkor den närmaste veckan, vilken skulle det vara? Hur skulle du använda den (beskriv så noga du kan)? När skulle du använda den? Ju mer detaljerad du är på dessa frågor, desto lättare är det för dig att genomföra din övning.

Om du vill ha ett bollplank eller stöttning i processen så finns jag här. Skicka mig ett PM, ett mail eller kolla bokadirekt. Jag kommer under corona inte lägga upp så mycket tider, med tanke på osäkerhetsfaktorer. Dock kommer jag jobba, så det finns möjlighet för coachning eller stödsamtal under hela våren.

Besök gärna min youtubekanal. Där har jag nu börjat lägga upp filmer om olika teman, mestadels gentemot företag, men kommer också lägga upp om både självledarskap och föräldraledarskap https://www.youtube.com/channel/UC31HgjAQ8Yt4euJycOyWXhQ

Lycka till! och berätta gärna hur det gick.

Vobba hemma med tre barn???

Det här inlägget skrivs i corona-tider. En tid av stor omställning, osäkerhet och i många fall paralys. Det är många som påverkas både direkt och indirekt av detta virus. Eller som en vän till mig sa ” I hate that virus”. Må så vara. Själv är jag inget större fan av det här med coronas lamslagning av samhället. Framförallt med tanke på att jag är förkyld och därmed satt indirekt i karantän. Fördelen med det är att både jag, sambon och alla tre barnen är förkylda och därför kan parera på ett smidigt sätt. I detta inlägg tänkte jag berätta lite om hur vi gör för att få ihop pusslet, men också lite tankar på det här med att jobba hemma och få något gjort.

Vi är, som du nog fått med dig,  en familj på fem personer. För en vecka sedan (sett från publiserandets datum) hade folkhälsomyndigheten ännu inte begränsat rörelsen för oss som “bara” är förkylda. Vilket de gjorde på onsdags eftermiddagen. Då var det helt ok, jag tog min förkylning och genomförde mina möten precis som planerat. Sen kom beskedet, tacka och ta emot. Jag fick avboka möte på torsdagen och ha digitalt teammöte på fredagen. Helgen gick och förkylningen satt kvar. Måndag och sönerna får vara hemma, den ena mer förkyld än den andre och sen kom tisdagen. Hemma alla fem! Denna dag kommer ytterligare meddelanden om att all undervisning ska ske på distans för högre utbildning. Tacka å ta emot. Tenta blir det men ingen vet hur. Så här sitter jag idag och skriver detta till dig. För jag vet att många med mig kämpar för att inte bli helt paralyserade. Jag kan som förkyld företagare inte ringa och boka säljmöten. Det är liksom en sak jag behöver; för det första ha möjlighet att boka in möten, för det andra bygger dessa möten på att skapa en relation. Videomöten i all ära, men att få fram genuina känslor är det inte världsbäst på. Så här sitter jag i båten med sju ton arbete och tre hemmavarande barn och två vuxna som skulle behöva jobba 75% båda två.

Så här har vi löst det:

För det första har vi delat dagarna. En jobbar förmiddag, den andra eftermiddag. Det går självklart inte ihop sig om både ska jobba 75%. Tricket är att jag som inte har ett team på det sättet får jobba på helgen, vilket ger lite extra timmar. Sambon jobbar som programmerare och jag som coach. Jag har bokat av all coachning som inte är på distans och kämpar med hur jag ska nå ut till nya personer. Så sambon får förtur på sina arbetstimmar under veckan och jag kommer få komplettera mina timmar i helgen. Det ger att vi kan jobba våra timmar samtidigt som vi har barnen hemma.

För det andra har vi ett avskilt rum, eller i detta fall en friggebod, inrett som kontor. Det innebär att man kan sitta och jobba ostört från övriga familjen. Det tror jag personligen är den viktigaste faktorn för att kunna fokusera när man jobbar hemma med övriga familjen: att ha ett enskilt rum.

Några tankar på hur du kan få ditt rum ostört:

  1. Sätt upp en skylt på dörren, där reglerna är att när skylten sitter uppe jobbar jag. När jag är klar kommer jag ut eller tar ner skylten. Då vet alla vilka signaler som gäller och du får jobba ifred under en stund.
  2. Ha ett rum som är “långt” från alla andra. Exempelvis ett garage eller ett uterum.
  3. Du har säkerligen fler intressanta vinklar. Hur kan man göra för att förbli ostörd när familjen är hemma?

För det tredje har vi gjort en veckoplan. Varken jag eller sambon har möten hela dagarna, det innebär att vi på måndagen gick igenom för att se när det var viktiga möten i respektive schema.  På så sätt kunde vi med lätthet styra om så att både kan delta på så många möten det bara går, även om det i vissa fall innebär en del kompromissande.

Att jobba hemma

Att jobba hemma är för mig inga större problem. Jag har sedan många år tillbaka haft hemma som min basplats, som kompletterats med kontor lite här och där. Men här kommer några tankar från när jag satt i början och kämpade med att plugga istället för att städa.

  1. Skapa en arbetsplats. Precis som du går till jobbet varje dag var det viktigt för mig att få en arbetsplats. Det innebar för mig ett skrivbord i en garderob, där jag hade alla mina saker. Självklart kunde jag om jag ville sitta i soffan, men basplatsen var i garderoben. Då får du ett stabilt ankare som är jobb.
  2. Skriv upp alla saker som behöver göras. När man sitter och jobbar är det väldigt lätt att komma på alla saker som man borde gjort först. Istället för att agera på varje liten tanke, skriv ner tanken på en lista och återgå till det du jobbade med. När du sedan jobbat “klart”, kan du ta tag i listan med “saker du borde gjort”. På så sätt skjuter du sakerna på framtiden.
  3. Monotasking är en hjälpsam metod. Det innebär i korthet att man fokuserar på ett begränsat antal saker åt gången. Idag har jag min bullet journal där jag skriver ner allt som behöver göras (vissa projekt får en post it och bara ett namn i listan). När jag sedan planerar markerar jag de saker som är viktigast, eller har deadline först. I mitt fall brukar jag ha tre saker. På det sättet kan du prioritera vad som behöver göras, men också stämma av med övriga teamet om vart de ligger. Ni har säkert en massa innovativa illustrativa lösningar för att få koll på vart alla ligger även när ni jobbar på distans.  Saken är att man gör en sak i taget, resten som kommer upp skriver du upp på din lista.
  4. Ta en paus. Hjärnan orkar inte fokusera hur länge som helst, tyvärr. Genom att jobba i block, kommer du få ut mer av dagen. Ungefär orkar hjärnan 45 minuter för att sedan behöva ställa om och sedan kunna fokusera igen. Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig? Hur länge hinner du jobba med ditt innan en kollega kommer och frågar någonting eller en annan tanke tar över? 5 minuter? 15 minuter? När man jobbar hemma finns inte dessa störningar, på gott och ont.
  5. För att kunna fokusera behöver du energi. När jag sitter hemma och jobbar glömmer jag ofta bort rutiner som finns på arbetsplatsen. Du vet kafferasten kl 9 och lunchen kl 12. Det var ett av mina stora problem då… att äta. Jag hade ingen lust att laga mat, än mindre äta. Och fikabröd har vi aldrig hemma, så det måste man också aktivt fixa. Men till slut tar energi slut.
  6. Kroppen behöver också energi i form av återhämtning och vatten. Som jag skrev ovan är vi vana vid rutiner. Men när vi jobbar hemma försvinner rutinerna. Det kan därför vara bra att ställa klockan för en paus, ta det lite lugnt eller gå en promenad. I vanliga fall brukar väl pausen bestå av sociala aktiviter? Är familjen hemma kan det vara bra att äta med dem. Vatten är omdebatterat, men för lite vatten leder till sänkt koncentrationsförmåga och i vissa fall huvudvärk. För mycket vatten är inte heller bra. Tänk på att kaffe och te är vätskedrivande och att du får i dig vatten även via maten du äter.

Mitt största problem med att jobba hemma idag är att ta en paus.

Jag har en att göra lista som jag bockar av och när jag har jobbtid behöver jag använda den. Med använda den så menar jag effektivt! Det “går” inte att ta några raster och jag jobbar på järnet. Gissa vad som händer? Jo, jag kommer till en punkt där jag inte orkar mer. Kroppen behöver helt enkelt en paus. Detta då jag egentligen har alldeles för mycket att göra på mina 75%. Då jag pluggar lite mer än 100 % och har engagemang i föreningar på ca 6 timmar i veckan och uppe på detta jobbar jag med företaget. Så de här dagarna när jag jobbar med barn hemma tvingas jag att ta pauser, gå ut med minsta sonen på en middagspromenad så han får sova ett par timmar. Men också har möjligheten att jobba med lite olika saker medan de stora grejar med annat.  Det är faktiskt så jag får ihop timmarna. Genom att jobba med saker som kräver lite mindre fokus medan barnen grejar med något projekt. Idag jobbar vi med matte genom att mäta, sortera och jobba med former på material som de hittat ute på vår promenad. Det är för mig faktiskt lite mer optimalt då jag orkar längre. Men fokuset får självklart lida.

Hjälp våra medmänniskor i tider av kris

Jag lägger upp detta för att berätta lite om hur jag tänker och hur vi har löst det här med att jobba hemma under corona. Jag hoppas du har fått lite inspiration och tankar för hur man kan göra för att få jobbet gjort under andra omständigheter.

Med detta inlägg vill jag också uppmuntra dig att hjälpa en medmänniska. Det finns många där ute som behöver just dina tips och idéer. Det finns också många där ute som behöver ekonomisk hjälp. Hur kan du hjälpa en småföretagare att överleva när ingen vågar gå utanför dörren?

Jag har sett exempel på fina tankar, där andra handlar för att hjälpa någon som inte ska ha social kontakt. Företag som bidrar med både kompetens och material för att hålla situationen under kontroll. Vad kan du göra? Hur kan du bidra? Vi lever i ett enat samhälle. Vi lever alla av samma resurser. Vi värnar alla om våra nära och kära. Så hjälp till att värna om någon annans när och kär, precis så som de kommer värna om de dina. All kärlek till er alla.

Fotopromenad för måendet

Hej på er,

Idag vill jag dela med mig lite av min story vad gäller fotografering och hur jag använder den för att må bra idag.

När jag gick på gymnasiet så orkade jag inte riktigt med. Jag gick naturvetenskapliga programmet med inriktning natur. Mycket plugg och mycket matte. År 3 sa det stopp, jag orkade inte mera av många olika anledningar. Missade mycket och var hemma orkeslös för det mesta. För att få ordning på detta gjorde vi en lite abrovink med mina studier och jag bytte inriktning till miljö, men för att orka med de praktiska ämnena kompletterades detta också med ett ytterligare år och estetiska kurser. Däribland fotografering. Jag fick läsa foto A och B lite parallellt med varande och hittade en hobby som jag verkligen gillade. Mycket inställningar, slutartider och olika iso-tal. Fotoreportage och massa skojiga saker.  Detta är en av mina favoritbilder från den tiden.

Ganska coolt vad man kan göra med en kamera och i detta fall även lite photoshop.  Foto är helt enkelt en konst som man måste lära sig att bemästra.

Sen fick jag barn, till det första barnet användes kameran ganska flitigt. Allt skulle fotas och det var roligt att hålla på medan hon sov. Jag pluggade, fotade och tog hand om mig själv på ett helt annat sätt än vad jag gör idag. Fotandet var då (och är idag) en avkoppling bort från alla saker jag borde eller måste göra.

Jag fotade allt och inget, vi gick på vagns-promenader och utforskade en ny stad. Då vi flyttade precis i samband med födseln. Vilket ut många aspekter var en bra sak, då vi fick bestämma hur vårat barn skulle uppfostras utan involvering av andras åsikter. Vi var helt själva, utan direkta vänner i början. Anledningen till att vi flyttade var att jag skulle börja plugga. Dottern fick efter ett tag följa med på föreläsningarna, då det inte fungerade så bra med matning av sambon. Sen har tiden gått. Barn två föddes och vi levde ytterligare en gång i flyttkaos. Denna gång för att vi skulle flytta “hem” till familjen igen. Så vi bodde på två ställen under ett halvår och dessutom bara på halva den yta vi haft innan. Fotandet fick hamna på hyllan. Vilket också märks otroligt mycket på mängden bilder som finns på båda sönerna.

Tiden räckte helt enkelt inte till för heltidsstudier, barn och fotande.

Sen nu när vi flyttade i somras fick jag ju en helt fantastisk natur precis utanför dörren och intresset hoppade igång igen. Den yngsta är numera tre och sover fortfarande middag. Så nattningspromenader är oftast fotopromenader. Då ligger lillgossen i vagnen med en kamera och jag puttar på med stora kameran i handen.

Att gå dessa promenader är otroligt välbefinnadehöjande. Och min tillflyktsort. Jag berättar detta idag för att jag inte alls mår bra. Jag har min andra bihåleinflammation på två veckor och vill allra helst bara sova. Därför tvingar jag mig själv ut på denna promenad, för att rensa luftvägarna, få frisk luft och få fota. Det är för mig i det närmaste meditativt att gå i naturen och titta på alla saker. Leta efter fåglar, lyssna på deras fågelsång och ta in alla aspekter av naturen. Naturen är helande och det har man vetat i fler hundra år. Redan de gamla grekerna är ett uttryck som ofta används, men i Sverige stammar det från länge sedan, vilket vi ser i exempelvis de bevarade brunnsmiljöerna. Som användes för helning. Forskningen har nu tagit ett skutt och naturen tittas på allt närmare i exempelvis Japan och deras shinrin yoku, översätts skogsbad. Tekniken handlar helt enkelt om att gå en promenad och insupa naturen och all dess storhet, i form av både ljud och dofter. Vilket då påverkar både stresshormoner och pulsen.

Därför vill jag idag dela med mig av min fotoresa, mitt skogsbad och mina bilder. För att kroppen mår bra av att få lite skogsbad även om man inte mår så bra. Inte för att träna utan för att i långsamt tempo ge kroppen hjälp att återhämta sig och bygga en motståndskraft mot det som har angripit den (bakterier/virus/stress/osv).

Här är bilderna från dagen. Kommer när jag har ork och tid lägga upp fler bilder från mina upptåg. För mig är det ett stort projekt att få upp bilderna på en digital plattform. Många steg och mycket bök. Men en dag, då följaktligen ganska snart då jag berättar att jag ska det. Hoppas dessutom att vi kommer iväg till new castle under påsken. Så ska jag både fota och berätta hur det är att bila till England med tre barn.

Budget – vad ska det vara bra för och hur gör man?

Budget är någonting man ofta gör i föreningar och företag, men hemma hos privatpersoner är det mer sällsynt. Varför då? Är en fråga man kan ställa sig själv. Ja varför då? Det är troligen för att få har kunskap och motivation till att hålla på med det. I detta inlägg tänker jag berätta lite om budget, och om hur vi jobbar systematiskt med budgeten i vårat liv.

Vi börjar med det enkla:

Vad är en budget?

En budget är i sin enkelhet en uppställning över tänkta inkomster och utgifter. för en period. Personligen har vi ett excel-ark där vi för budget månadsvis. De flesta av oss har ungefär samma poster månad efter månad vilket gör det enkelt att fylla i ganska långt i förväg. Medan andra poster är sådana som kommer en gång i halvåret eller en gång om året. Dessa har vi valt att splitta så att vi sparar undan varje månad. Vilket vi tycker är enklare.

Varför ska man ha en budget?

När vi började med budgeten var det en rolig övning från en kurs i skolan. Men det har utvecklats till så mycket mer än bara ett test under åren. De största fördelarna med en budget är ändå att man:

  • får koll på ungefär vart pengarna tar vägen
  • lättare kan planera in sparkvoter
  • kan planera månadsinköp på ett mycket enklare sätt.

En budget kan se ut ungefär hur som helst. Vi valde excel för att det är lätt att göra formler, uträkningar och sammanställningar över lång tid. Vi har också valt att stämma av varje månad och spara historik. Så kan vi gå tillbaka och se hur mycket som gått ut under ett år i snitt. Här kan du ladda ner en ifyllbar budget-mall.

Nedan ser du inkomstsidan i vår budget. Vi har valt att lägga inkomster överst, följt av en summering och sedan utgifterna, vilka vi kommer till senare. Jag hoppas att jag kan ladda upp budgeten så kan ni ladda ner den och fylla i era siffror.

Vi är två personer i hushållet med en inkomst, så vi sammanfattar bådas sidor för att det är lättare att hålla koll på det sättet. Eftersom det kommer in på olika konton. För att göra vårat budget arbete mycket svårare så har vi satt ett mål med vår budget. Våra utgifter får inte överstiga 25 000 kr, utan barnbidraget. Så alla inkomster över 25 ska sparas. Vissa månader har det varit ganska enkelt, andra helt katastrof. Men det är just det budgetarbetet handlar om, att få en bild över om man når sina mål eller inte. ( eller för att få koll på vart ens pengar tar vägen, egentligen).  Som det ser ut nu så är vi fem personer och snittar på strax över 30 000 kr. Det är enligt min mening för högt, och vi vänder och vrider på utgifterna för att komma ner i roligare siffror. Men hus, renovering och tre barn kräver sina utgifter tyvärr. Bara boendekostnaden har ökat med nästan 2 000 i månaden sedan vi köpte hus.

Vi har valt att ha delad ekonomi, jag vet att inte alla vill ha det. Självklart kan man ha en gemensam budget med delad ekonomi också. Utgifter tenderar ju att delas på ett eller annat sätt. Den största anledningen är att vi i perioder levt på bara en inkomst. Så ock nu, då sambon har en fast lön och företaget får betala när det inte går ihop sig. I övrigt tar jag inte ut pengar ur företaget. Så bilden ovan är något gammal bild över vår ekonomi.

När vi sparade som mest snittade vi på 10 00 kronor i månaden, utöver barnens sparinsättningar. Sedan har det kapitalet gått lite upp och ner med företag, investeringar, husköp med mera. Men man kan vara radikal om man vill. Flera av de personer jag coachat i strategi sparar halva sin inkomst. Det är upp till var och en vart man vill ligga och vad man har för mål med sitt sparande.

Jag tänker här lägga till en parentes. För som minst ska man enligt gurusar spara 10 % av sin inkomst. Så en lön på 20 000 kr skulle ge en sparinsättning på 2000 kr. Mestadels är det en symbolisk sak att göra. Spara till sig själv, som en utgift innan man börjar spendera för att få in rutinen att spara. Mina barn är idag 5 och 8 (och tre men han får ingen månadspeng ännu), de får mer pengar än de får spendera bara för att lära sig att spara. Så stor-killen får 150 kr i månaden och måste spara minst 50 kr av dessa. Resterande ska täcka godis och någon leksak om han vill köpa det. Tösen får 200 och måste spara minst 100 av dessa, hennes pengar ska räcka till samma som brorsans. De får alltså godispeng varje månad. Med ett enkelt syfte: jag orkar inte säga nej till massa saker hela tiden. Har de pengar får de själva välja vad de ska köpa, är pengarna slut så kan de inte köpa någonting. Så krasst lär de sig:

    • att spara
    • att hushålla med pengar
    • att räkna
    • att prioritera inköp

Allt detta bara för att jag inte orkar bråka om vilka saker som ska köpas. Win-Win enligt mig. Sen får de ju självklart vägledning i processen. Men deras pengar är deras pengar och spenderas enligt tycke och smak. Mer om barn och pengar en annan dag. 

Så tillbaka till budgeten och vårat budgetarbete. Nu har vi tittat på inkomster och spar. Kort så summerar vi alla inkomster, för över 25 000 kr plus barnbidrag in i utgiftsdelen och sparar resten, dock minst 10 %.

Så vi hoppar till utgifterna. Nedan finns en bild på de flesta utgifterna, för en pedagogiska poängens skull har jag lagt ihop utgifterna för både mig och sambon i samma post. Vilket inte är fallet i vår riktiga budget. Då vi har varje post specificerad för sig själv. Några nötter till bilden (eller fotnotar???). –

  • Försäkringar är en post som betalas halvårsvis, så vi tar årspremien och delar den på 12 för att få ut månadsbeloppet. Detta belopp sparas (i de bästa av världar) för att has som buffert de månader som fakturorna kommer.
  • månadspengen är räknar på vad vi har att spendera på saker till oss själva. Barnens månadspeng dras från deras sparinsättning.
  • Matkontot är på bilden högre än vad vi har idag, då vi har flyttat en tusenlapp till räkningsposten då vi betalar köttlådor från räkningskontot. Så vi har endast 5 000 kr kvar i mat, men det ska även täcka små inköp av andra saker samt presenter.
  • Varje månad sparar vi undan till en semesterrresa. Samt om vi vill gå på exempelvis lekland. Detta hamnar på ett helt eget konto.
  • Vi delar in budgeten efter olika konton. Var sak har sitt konto. Dvs vi har ett gemensamt räkningskonto, men också ett gemensamt konto för mat, och ytterligare konton för semester och ett för transportrelaterade utgifter (inklusive busskort och drivmedel).

På det här sättet får vi koll på öronmärkta pengar, men också historik över hur mycket pengar som går till vad.

Det som inte framgår i budgeten är att de inkomster som jag får in i form av lön går direkt in på mitt sparkonto. Mer om min sparstrategi i ett annat inlägg i framtiden.

Efter denna sammanställning har vi en summerande del.  inte jättekul att visa upp en negativ sammanställning. Men det är det här jag använder budgeten till mestadels. Frågan man får är helt enkelt: hur kan vi minska våra utgifter för att nå målet att bara ha 25 000 kr i utgifter varje månad. För jag hoppades att du noterade att det oavsett inkomster bara går in 28 800 i budgeten. Det är en fast summa som är summan av det vi har som mål plus barnbidraget. Vi har kämpat med detta mål i över fem års tid, men inte gett upp. Dessutom ger det en känsla av att ha ont om pengar, vilket gör att man blir lite snål. Det sägs att vi anpassar utgifterna efter inkomsterna, och då behöver vi lura hjärnan och tro att den har mindre än vad den har.

En annan sak vi gör med budgeten är att vi på våra veckomöten går igenom den. Uppdaterar utgifter och inkomster, men också bockar av det som har gått ut. Det ger oss kontroll över räkningar och konton och ser till att inget blir glömt. Vi hade ett tag inte denna veckoliga uppföljningen med katastrof (enligt mig) som följd. Saker glömdes och ingen av oss kände kontroll över budgeten alls. Så vi återinförde genomgång av budget på veckomötena.

Hoppas detta hjälper och ger er inspiration.

En budget kan vara både lätt och svår. Huvudsaken är att du gör den efter vad du förmår.