Hållbarhet – vad är det för mig?

Här om veckan blev jag intaggad i ett inlägg på linkedIn. Temat: hållbarhet och mer specifikt hållbar klädkonsumption. Där och då insåg jag en sak. Hållbarhet är inte någon som jag specifikt valt att jobba med utan något som blivit ett resultat av det liv jag har valt att leva.

Så vad menar jag med det?

Jo, jag har alltid varit intresserad av kretslopp, ekosystem och att leva i ett med naturen. Det har varit en kärna som jag definitivt inte hade så fina ord på då.

Egentligen började allt detta när jag som kaxig sexåring var lite för manlig för min stereotypiska tillhörighet. Jag kan ju säga att tjejer är ganska svåra att umgås med när man själv inte riktigt är som dem. Så jag har hittat genvägar, men generellt inte haft mer än någon enstaka vän, som i sin tur haft vänner. Vilket också lett till att jag i princip alltid varit ensam med folk omkring mig.

I denna process har jag fått med mig tankar om hur världen fungerar, vad jag behövt för att hantera allt det här och på ett sätt gått in i en destruktivitet där jag ovillkorligt hjälpt andra för att slippa tänka på hur jag själv mår. Det var dock inte förrän jag mycket senare började odla egna grönsaker som jag på ett djupare plan fick den andliga förståelsen av det jag lärde mig under resan.

Jag vet inte hur gammal jag var när jag började skapa tilltro i horoskop. VI fick en bibel i skolan som följde mig under flera år med daglig vägledning, och senare fick också nalle puhs dag och tanke bok fylla den funktionen. Jag hade med detta skapat mig en större samhörighet med världen, universum, kalla det vad du vill. Men där och då hade jag sålt min själv till något större än mig själv. Det var också här tankarna om att vi “måste lämna allt bättre än när du började” började ta form. Det har kommit att bli min definition av hållbarhet.

Hållbart är det när vi ger mer tillbaka än vad vi tog från början.

Så för mig handlar hållbarhet väldigt mycket om medvetna val. Att förstå den matematiska ekvationen i plus och minus. Det handlar för mig inte om att vara perfekt, utan att välja utifrån den fakta vi har idag. Hur kan jag ge mer tillbaka än vad jag tar? Sen ska jag medge att jag inte på alla punkter i mitt liv ger mer tillbaka till jorden än vad jag tar. Ett exempel är bilen, hur ska jag kunna ge tillbaka lika mycket som jag tar, av olja, material och arbetstid? Det blir ju en förlustaffär (i matematiska termer) oavsett hur jag ser det. Men det jag kan göra är medvetna val av hur mycket jag ska använda den. Vi är en familj på fem personer och en bil. Jag är den som tycker om pendling så jag får göra det.

Vilket för mig tillbaka till mitt resonemang i början. Jag har inte valt hållbarhet, hållbarhet har valt mig. Jag älskar att åka kollektivt! Så, jag gör det mer än gärna i de fall det går och är lämpligt. Sen finns det vissa begränsningar tyvärr. Mina främsta exempel är när jag och tre barn själva ska åka till sommarstugan/pappa och när jag jobbar kväll. VI börjar med stugan, för att komma till stugan med kollektivtrafik (sen bussen togs bort) får jag åka med pendeln till en station, för att därifrån åka närtrafik (som jag får betala extra för), plus att jag måste ha med mig tre barnstolar. Det är inte särskilt hållbart på andra sätt än för miljön, vilket innebär att vi tyvärr åker bil – det är både billigare och smidigare.

Den andra är när jag jobbar kväll. Om jag åker bil de fyra milen jag har tilljobbet kommer jag hem nästan två timmar tidigare än om jag åker kollektivt. SÅ jag får välja att ta bil och komma hem 21.30 eller åka buss och komma hem 23.30. När man ska upp senast kl sex på morgonen känns det mer hållbart för mig som individ att åka bil även om det är ett avkall på miljön.

Sen måste jag lägga till att jag åker kollektivt så ofta och mycket det går när jag åker själv. Tyvärr är det nästan samma kostnad att åka kollektivt som bil, och dyrare om jag har alla barn med mig. Nu ska jag dessutom betala för två barn plus mig själv och då kostar det ännu mer.

Detta leder mig in på ekonomisk hållbarhet. För mig har det aldrig varit medvetet att vara och jobba med detta ämne, men på grund av begränsad inkomst så har det blivit lite av ett måste. Plus att jag avskyr att handla mer än nödvändigt, så man kan ju tycka att internet borde gett mig en lust att handla? Men, nej! Det finns ändå inte så mycket som jag varken vill ha eller känner för att lägga pengar på. Jag har hela tiden älskat att få kläder av andra, då kan jag ta vad jag vill ha och med det också i lugn och r bestämma vad jag tycker om.

När jag fick i uppgift att skriva en drömlista över vad jag ville ha i mitt liv så kom det upp ett par saker som speglar väldigt mycket av hur jag tänker.

  1. Jag vill ha tid och ork att sy mina egna kläder och göra mina egna smycken.
  2. Jag vill ha en stabil ekonomi och kunna köpa vad jag vill när jag vill för att jag vill.

Med betoning på vill. Bara för att man kan är det inte säkert att man vill. Dessa båda har i allra högsta grad med den ekonomiska hållbarheten att göra. Det tar både tid och energi att göra egna kläder! Vilket ger att det kommer bli få, men bara de jag vill ha. Det andra handlar mycket om att inte behöva väga varje krona. Att kunna köpa det jag villhöver. Så som det ser ut idag lever vi fem personer på en matbudget på 5000 kronor, det är 1000 kronor per person i MÅNADEN! Hur mycket lägger du på mat i månaden? Kan ju säga att vi fick oceaner att pengar till mat när blöjorna försvann. Sen av snålhet så har jag kört med tygblöjor majoriteten av barnen, men ändå valt plast på natt och när vi ska bort. Det här är också tätt kopplat till min fysiska ork, ju mer energi jag hade desto mer tyg användes.

Fundera ett slag på vad du skulle göra annorlunda om du hade mer ork?

På tal om mer ork, så kommer nästa hållbarhetsaspekt in; den sociala hållbarheten. Jag har inte valt att vara socialt hållbar i mig själv. Jag gick i princip in i väggen, när jag var 18! Det var där och då ett måste att må bra i mig själv, att fokusera på att kunna umgås med mig själv på ett djupare plan. Att kunna vara bekväm i tystnaden. Sen kom jag in i mental träning, yoga och sen vidare in i meditationen. Eller ja, egentligen hade jag haft meditationen i flera år vid den punkten i och med min dykning. Men mer fokuserad meditation. Sen hade jag alltid haft skogen, vattnet och naturen som en nära kärlek i mitt liv. Jag minns tillfällen när jag inte ville vara hemma och tog mina cigg och gick ut i skogen och satte mig på en stock. Bara för att få vara.

Så vart hämtar du din ork?

Du behöver den för att kunna göra hållbara val, för de är lite mer obekväma än alla färdiga lösningar. Tar lite mer tid och definitivt mer energi. Jag har inte valt hållbarhet, det har varit ett måste för mig av olika anledningar.

När jag, för 10 år sedan, var där pratade man inte hållbarhet så som vi gör idag. Hållbarhet “fanns inte”. Idag jobbar vi med det på så många olika plan – utan att faktiskt se till problemet (det kommer ett annat inlägg om detta framöver). Vi gör massa små quick-fixes som vi hoppas ska lösa alla problem utan att ens se problemet. Det blir min utmaning till dig! Att svara på frågan: vad är egentligen problemet?

Ett tips, formulera som du vill och ställ dig sedan frågan “varför är detta ett problem” fem gånger. Då kanske du börjar komma nära nog till vad problemet egentligen är

VARFÖR ÄR DETTA ETT PROBLEM?

Nyfiken på mer? följ mig på instagram eller facebook så kommer jag inom kort lägga upp lite tankar om minimalism, compact living och närliggande begrepp genom min boenderesa.

 

Mitt sparande urholkas – av mig

Hej!

Om du följer mig på shareville så har du nog noterat att flertalet av mina innehav har sålts ut. Jag kommer i detta inlägg att berätta varför.

Under flertalet år har vi sparat undan som minst 10 000 kronor varje månad, för att sedan flytta investerat kapital från börsen och in i mitt bolag. Bolaget har av olika anledningar fått behålla de intäckter som har kommit in med få undantag. Vid sidan om har jag fått in en begränsad lön som gått raka vägen in i den portfölj som är kopplad till shareville – min långsiktiga portfölj.

I och med husköp, renovering, trötthet och allmänt kaos i livet har flera pusselbitar tappats bort. Med våren har vi tagit tag i att få upp allt på banan igen, lagt renoveringen halvt på is tills vidare och fokuserat på att komma tillbaka till en struktur där vi kan leva. Med det har också kommit att jag för första gången på 10år tagit en deltidsanställning för att bygga upp vårat sparkapital igen. Men innan den lönen kommer in så behöver saker och ting betalas. Delar av orsaken är corona, andra har mer privata inslag. Hursom så har jag tvingats att ta ut pengar från mitt sparkapital för att täcka våra utgifter.

Vet du? Jag är faktiskt ganska nöjd över att jag mår skit över det här. Det innebär att jag har fått en god relation med mina pengar. För det gör ont att ta ut pengar. De har liksom blivit lite av mina bäbisar, mina pengar. Att då behöva sälja av, det är sjukt jobbigt. Och den insikten, men också beslutsamheten att bygga upp mitt sparkapital igen, gör mig stark. Jag har byggt en relation med mina pengar som gör att jag inte vill köpa upp allt. Jag är sjukt stolt och det här är bara början. Ni som läst tidigare inlägg vet att vi är en familj på fem personer och lever på en inkomst med en budgetomslutning på 25000 kronor om man bortser från barnspar. Jag är så stolt över mig själv, jag är inte framme än, men jag känner mig ändå sjukt stolt över vad jag har åstadkommit de senaste åren. Min lösning är hursom att ta en anställning (utöver företaget) under ett par månader för att återigen kunna spara 10 000 kr varje månad. Det är om man räknar baklänges alldeles för lite för att nå mitt mål att ha 100 000 kronor på mitt utdelningskonto innan 2020 års slut. Men det kommer bidra en hel del.

Det finns också en helt annan aspekt av att ha ett jobb. Jag har de senaste 10 åren kämpat med mig själv, med paketering, med marknasdföring, med nätverkande, med allt som är kopplat till att starta och driva ett företag. Det har för mig varit en mental kamp, där mycket energi har runnit ut i tomma intet. Uppe på det ska du räkna tre barn, där den äldsta idag är nio, och ett renoveringsprojekt. Så ytterligare en anledning till att ta en anställning är att få jobba med något förutbestämt, som är fysiskt krävande men låter min hjärna vila från all press, stress och osäkerhet för några månader. Det blir min semester. Jag ska plugga in en bra podd, jobba i min ensamhet, lämna jobbet och njuta av sommaren med familjen. Den perfekta kombon.

Jag har tre poddar som står på listan idag men kommer garanterat fylla på med flera: entreprenörsdriv, linkedin-podden och kvalitetsaktiepodden. Det kommer tanka mig med kunskap, energi och en himla start på en fantastiskt höst.

Så även om det gör sjukt ont att sälja mina aktier, så känns det bra att veta hur långt jag har kommit. Det är först när man når botten som man kan skjuta ifrån för att bryta ytan med en faslig kraft. För uppåt det ska jag.

Fundera på hur din relation med dina pengar ser ut? Gör det ont när du säljer? Eller nallar du lite nu och då?

Budget – vad ska det vara bra för och hur gör man?

Budget är någonting man ofta gör i föreningar och företag, men hemma hos privatpersoner är det mer sällsynt. Varför då? Är en fråga man kan ställa sig själv. Ja varför då? Det är troligen för att få har kunskap och motivation till att hålla på med det. I detta inlägg tänker jag berätta lite om budget, och om hur vi jobbar systematiskt med budgeten i vårat liv.

Vi börjar med det enkla:

Vad är en budget?

En budget är i sin enkelhet en uppställning över tänkta inkomster och utgifter. för en period. Personligen har vi ett excel-ark där vi för budget månadsvis. De flesta av oss har ungefär samma poster månad efter månad vilket gör det enkelt att fylla i ganska långt i förväg. Medan andra poster är sådana som kommer en gång i halvåret eller en gång om året. Dessa har vi valt att splitta så att vi sparar undan varje månad. Vilket vi tycker är enklare.

Varför ska man ha en budget?

När vi började med budgeten var det en rolig övning från en kurs i skolan. Men det har utvecklats till så mycket mer än bara ett test under åren. De största fördelarna med en budget är ändå att man:

  • får koll på ungefär vart pengarna tar vägen
  • lättare kan planera in sparkvoter
  • kan planera månadsinköp på ett mycket enklare sätt.

En budget kan se ut ungefär hur som helst. Vi valde excel för att det är lätt att göra formler, uträkningar och sammanställningar över lång tid. Vi har också valt att stämma av varje månad och spara historik. Så kan vi gå tillbaka och se hur mycket som gått ut under ett år i snitt. Här kan du ladda ner en ifyllbar budget-mall.

Nedan ser du inkomstsidan i vår budget. Vi har valt att lägga inkomster överst, följt av en summering och sedan utgifterna, vilka vi kommer till senare. Jag hoppas att jag kan ladda upp budgeten så kan ni ladda ner den och fylla i era siffror.

Vi är två personer i hushållet med en inkomst, så vi sammanfattar bådas sidor för att det är lättare att hålla koll på det sättet. Eftersom det kommer in på olika konton. För att göra vårat budget arbete mycket svårare så har vi satt ett mål med vår budget. Våra utgifter får inte överstiga 25 000 kr, utan barnbidraget. Så alla inkomster över 25 ska sparas. Vissa månader har det varit ganska enkelt, andra helt katastrof. Men det är just det budgetarbetet handlar om, att få en bild över om man når sina mål eller inte. ( eller för att få koll på vart ens pengar tar vägen, egentligen).  Som det ser ut nu så är vi fem personer och snittar på strax över 30 000 kr. Det är enligt min mening för högt, och vi vänder och vrider på utgifterna för att komma ner i roligare siffror. Men hus, renovering och tre barn kräver sina utgifter tyvärr. Bara boendekostnaden har ökat med nästan 2 000 i månaden sedan vi köpte hus.

Vi har valt att ha delad ekonomi, jag vet att inte alla vill ha det. Självklart kan man ha en gemensam budget med delad ekonomi också. Utgifter tenderar ju att delas på ett eller annat sätt. Den största anledningen är att vi i perioder levt på bara en inkomst. Så ock nu, då sambon har en fast lön och företaget får betala när det inte går ihop sig. I övrigt tar jag inte ut pengar ur företaget. Så bilden ovan är något gammal bild över vår ekonomi.

När vi sparade som mest snittade vi på 10 00 kronor i månaden, utöver barnens sparinsättningar. Sedan har det kapitalet gått lite upp och ner med företag, investeringar, husköp med mera. Men man kan vara radikal om man vill. Flera av de personer jag coachat i strategi sparar halva sin inkomst. Det är upp till var och en vart man vill ligga och vad man har för mål med sitt sparande.

Jag tänker här lägga till en parentes. För som minst ska man enligt gurusar spara 10 % av sin inkomst. Så en lön på 20 000 kr skulle ge en sparinsättning på 2000 kr. Mestadels är det en symbolisk sak att göra. Spara till sig själv, som en utgift innan man börjar spendera för att få in rutinen att spara. Mina barn är idag 5 och 8 (och tre men han får ingen månadspeng ännu), de får mer pengar än de får spendera bara för att lära sig att spara. Så stor-killen får 150 kr i månaden och måste spara minst 50 kr av dessa. Resterande ska täcka godis och någon leksak om han vill köpa det. Tösen får 200 och måste spara minst 100 av dessa, hennes pengar ska räcka till samma som brorsans. De får alltså godispeng varje månad. Med ett enkelt syfte: jag orkar inte säga nej till massa saker hela tiden. Har de pengar får de själva välja vad de ska köpa, är pengarna slut så kan de inte köpa någonting. Så krasst lär de sig:

    • att spara
    • att hushålla med pengar
    • att räkna
    • att prioritera inköp

Allt detta bara för att jag inte orkar bråka om vilka saker som ska köpas. Win-Win enligt mig. Sen får de ju självklart vägledning i processen. Men deras pengar är deras pengar och spenderas enligt tycke och smak. Mer om barn och pengar en annan dag. 

Så tillbaka till budgeten och vårat budgetarbete. Nu har vi tittat på inkomster och spar. Kort så summerar vi alla inkomster, för över 25 000 kr plus barnbidrag in i utgiftsdelen och sparar resten, dock minst 10 %.

Så vi hoppar till utgifterna. Nedan finns en bild på de flesta utgifterna, för en pedagogiska poängens skull har jag lagt ihop utgifterna för både mig och sambon i samma post. Vilket inte är fallet i vår riktiga budget. Då vi har varje post specificerad för sig själv. Några nötter till bilden (eller fotnotar???). –

  • Försäkringar är en post som betalas halvårsvis, så vi tar årspremien och delar den på 12 för att få ut månadsbeloppet. Detta belopp sparas (i de bästa av världar) för att has som buffert de månader som fakturorna kommer.
  • månadspengen är räknar på vad vi har att spendera på saker till oss själva. Barnens månadspeng dras från deras sparinsättning.
  • Matkontot är på bilden högre än vad vi har idag, då vi har flyttat en tusenlapp till räkningsposten då vi betalar köttlådor från räkningskontot. Så vi har endast 5 000 kr kvar i mat, men det ska även täcka små inköp av andra saker samt presenter.
  • Varje månad sparar vi undan till en semesterrresa. Samt om vi vill gå på exempelvis lekland. Detta hamnar på ett helt eget konto.
  • Vi delar in budgeten efter olika konton. Var sak har sitt konto. Dvs vi har ett gemensamt räkningskonto, men också ett gemensamt konto för mat, och ytterligare konton för semester och ett för transportrelaterade utgifter (inklusive busskort och drivmedel).

På det här sättet får vi koll på öronmärkta pengar, men också historik över hur mycket pengar som går till vad.

Det som inte framgår i budgeten är att de inkomster som jag får in i form av lön går direkt in på mitt sparkonto. Mer om min sparstrategi i ett annat inlägg i framtiden.

Efter denna sammanställning har vi en summerande del.  inte jättekul att visa upp en negativ sammanställning. Men det är det här jag använder budgeten till mestadels. Frågan man får är helt enkelt: hur kan vi minska våra utgifter för att nå målet att bara ha 25 000 kr i utgifter varje månad. För jag hoppades att du noterade att det oavsett inkomster bara går in 28 800 i budgeten. Det är en fast summa som är summan av det vi har som mål plus barnbidraget. Vi har kämpat med detta mål i över fem års tid, men inte gett upp. Dessutom ger det en känsla av att ha ont om pengar, vilket gör att man blir lite snål. Det sägs att vi anpassar utgifterna efter inkomsterna, och då behöver vi lura hjärnan och tro att den har mindre än vad den har.

En annan sak vi gör med budgeten är att vi på våra veckomöten går igenom den. Uppdaterar utgifter och inkomster, men också bockar av det som har gått ut. Det ger oss kontroll över räkningar och konton och ser till att inget blir glömt. Vi hade ett tag inte denna veckoliga uppföljningen med katastrof (enligt mig) som följd. Saker glömdes och ingen av oss kände kontroll över budgeten alls. Så vi återinförde genomgång av budget på veckomötena.

Hoppas detta hjälper och ger er inspiration.

En budget kan vara både lätt och svår. Huvudsaken är att du gör den efter vad du förmår.

Privatekonomi – konton för spar och aktier

Att komma igång med sitt sparande är en av de saker som många jag träffar tycker verkar svårt. Man har en tanke om att man vill spara, antingen mer aktivt eller med större avkastning. Sen tar det stopp.

Pengar hamnar i bästa fall på ett konto med nollränta, men i de flesta fall är de förbrukade när månaden är slut. I detta inlägg tänkte jag fördjupa mig kort i några av de kontoformer som tillhandahålls av både nätmäklare och vissa banker. Vilka är fördelarna, när ska man sätta pengar vart och hur kommer man igång.

De flesta jag möter har öppnat konto hos Avanza. Avanza är en av de nätmäklare som finns i sverige, tillsammans med nordnet och aktieinvest. Vill man läsa mer om nätmäklare finns det en fin sammanställning på finansportalens hemsida om nätmäklare. I deras jämförelse finns också några traditionella banker representerade. De stora skillnader som jag brukar ta upp är att avanza har gratis courtage (avgift för köp och sälj av aktier) upp till ett visst belopp, nordnet i sex månader från start och aktieinvest ger oss möjligheten att månadsspara aktier för ett visst belopp (istället för hela aktieposter). Det går självklart bra att köpa aktier via din traditionella bank också, men i många fall är de dyrare i courtage än nätmäklare som har specialiserat sig på att ha just lågt courtage.

Det är idag väldigt enkelt att med bank id öppna ett konto hos en nätmäklare. Innan du får börja handla med aktier måste du dock svara på en undersökning. Det är ganska enkla frågor och syftet är att de ska veta att du förstår riskerna med aktiehandel.

När du öppnar ett konto får du automatiskt ett depåkonto, eller affärskonto. Detta konto är som ditt lönekonto, ett konto där du sätter in pengar och du får ingen ränta. Nedan kommer jag beskriva fördelar med att spara på detta konto.

Utöver detta konto du måste ha kan du välja att öppna ett ISK, ett investeringssparkonto som det så fint heter. Samt att du kan välja om du vill öppna fler konton, så som en kapitalförsäkring eller ett sparkonto. Nedan tänkte jag presentera fördelarna med de olika kontoformerna.

Affärskonto (eller depåkonto)

Ett affärskonto är ett grundkonto, där du kan sätta in pengar utan behöva betala ränta på ditt kapital. Från detta konto går det bra att köpa både aktier och fonder. Skillnaden från ett ISK eller en kapitalförsäkring är att du endast betalar skatt på vinsten av dina affärer. Det innebär att så länge du har dina pengar i aktier/fonder kommer du inte betala någon skatt, men den dagen som du säljer dina aktier/fonder får du betala 30% på vinsten i skatt. Vinsten är förenklat ditt säljvärde minus ditt inköpsvärde, och den betalar du skatt på. Fördelen med detta konto är om du ska köpa högriskaktier som du inte vet om de kommer gå upp eller ner i värde. Om du får en förlust kan du nämligen kvitta förlusten mot en vinst. Har du en förlust på 100 kronor kan du sälja aktier med en vinst på 100 kronor och inte betala skatt på vinsten, eftersom den nollas ut av en förlust.

ISK – investeringssparkonto

Ett investeringssparkonto är ett sätt för staten att gynna småsparare, genom att göra skatteuträkningen enkel. På ett depåkonto betalar du endast på vinsten, medan du på ett ISK betalar en schablonskatt på det belopp som sitter på kontot. Denna skatt får du betala oavsett om aktien går med vinst eller förlust, då det som räknas är det totala beloppet som är skattegrundande. Denna skatt beräknas automatiskt och baserar sig på prisbasbeloppet. I november beräknas skatten med det befintliga prisbasbeloppet och gäller sedan under nästkommande kalenderår. Skatten redovisas direkt på din skatteblankett, så du behöver inte själv räkna ut hur mycket du ska betala. Min sambo räknade ut att det lönar sig, med nuvarande skattesats på 0,375%, att ha ett ISK så länge den totala avkastningen överstiger 2%. Hur han räknade får du fråga en matematiker :).

KF – kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring beskattas på samma sätt som ett ISK-konto. Skillnaden är att du i ett ISK äger dina egna aktier, vilket också ger dig rätt att gå på bolagsstämman. Aktierna i en kapitalförsäkring ägs av banken. Den största fördelen med att banken äger dina aktier är att de är ansvariga gentemot den utländska banken, och har koll på skatteregler på ett annat sätt än en privatperson oftast har. När vi köper utländska aktier hamnar man i frågor om källskatt, valutaväxling och utländska skattesystem. Genom att köpa aktier i en kapitalförsäkring ordnar banken med dessa frågor och du som sparare kan lugnt luta dig tillbaka och låta banken ha koll åt dig.

Sparkonto med ränta

Jag skrev i början av detta inlägg att ett affärskonto är ett baskonto som man sätter in pengar på. Det finns fler sätt… Ett sparkonto med ränta är oftast en mix av två saker, jag tar avanzas sparkonto som exempel. Avanza har en familj sparkonton som heter sparkonto +, dessa konton är samarbeten med olika kreditgivare och ger dig ränta på utlånat kapital. Genom att sätta in pengar på ett sparkonto +, sätter du också in det hos den kreditgivare som är kopplad till just ditt sparkoto+. Räntan som är kopplad till dessa sparkonton är för att kreditgivaren får låna dina pengar under en period. Ett sparkonto med ränta är bra om du vill samla på dig pengar innan du investerar, då du får ränta på stillastående kapital. Ett sparkonto kan också användas för långsiktigt sparande för den som inte vill investera i aktier, eller vill börja med ett litet kapital och sparar resten med låg risk.

 

Jag hoppas att den här sammanställningen gjorde lite klarhet i de olika kontoformerna. I detta inlägg har jag bara tagit upp det mest centrala och det finns fler skillnader mellan de olika kontoformerna än vad som tas upp här. Kommentera gärna :), funktionen dyker upp för inloggade användare.

Ha en fin dag 🙂

Min aktieresa

Egentligen började min spar-resa för många år sedan, men det är bara de senaste åren som jag har hållit på aktivt med sparande. I detta inlägg tänkte jag berätta lite om min resa, både tanke och handling.

När jag fyllde 18 fick jag en bunt med pengar som mamma sparat åt mig. Eftersom jag visste att jag skulle komma att köpa upp pengarna om jag inte låste dessa, så gick jag till banken. På den tiden fick banktjänstemännen fortfarande ge råd, och damen på andra sidan disken visade mig en ny fond som skulle låsa mina pengar i fem år, med garanterad ränta. Det låter ju fint, eller hur? Självklart gick jag på denna säljande beskrivning och vi satte in mina pengar i denna fond. MEN… så enkelt var det ju självklart inte. Ett och ett halvt år senare hörde banken av sig och meddelar att de måste lägga ner fonden, då den inte nått den utveckling de väntat sig. Jag fick sålunda tillbaka mina pengar. Eller inte, jag fick tillbaka de pengar som fanns kvar. Så av 10 000 kr som jag satte in fick jag bara kvar ca 8500. Bankens oförmåga att hantera investeringar hade kostat mig 1500. Resten av pengarna försvann fort därefter på konsumtion. Rent krasst kan man säga att mitt det kostade mig 10 000 att lyssna på banken. Även om jag självklart var ansvarig för min egen konsumtion.

 

Så här med egna barn så har jag tagit med mig delar av denna lärdom vidare. För jag hade en “dålig” relation till pengar, levde på 3500 kr i månaden i eget boende och befann mig i ett stadie av konsumtion gör dig lycklig. Ser man tillbaka på min relation till pengar så hade jag inte fått lära mig värdet av pengar, eller hur pengar fungerar. Någon som jag idag anser borde vara en stor del i skolans undervisning – för syftet med skolan är väl att alla ska få samma möjligheter att bli framgångsrika i sina liv? Eller är syftet fortfarande att alla barn ska bli bra arbetare? Om du som förälder läser detta; fundera på hur din relation till pengar ser ut. Vilken relation vill du att dina barn ska ha till sparande och pengar när de fyller 18? Det du kan om pengar kan du lära de små, enligt mig så tidigt som möjligt.

Men tillbaka till min sparresa. Eftersom jag blev lite lurad så tappade jag förtroendet för banken och deras penga-förädlingssystem. Brände det mesta och funderade inte mycket mer på det. Men kom ändå i kontakt med ett nätverksmarknadsföringsföretag, snabba pengar utlovades till den som jobbade för det. Jag lyckades aldrig, då det fortfarande känns som att kränga saker som människor egentligen inte vill ha. Jag hade helt enkelt inte vad som krävdes där och då för att bli en självdrivande försäljare. Men i och med detta kom jag också i kontakt med ett utbildningsföretag och fick göra en drömlista. Har du 100 drömmar? Inte jag, jag kom aldrig längre än till 50 ungefär. Den här listan har jag ännu kvar, men när man vänder och vrider på saker och ting så har jag ändå bara två mål som verkligen är viktiga. Att få leva ett friskt och tillfredställande liv och att barnen växer upp och blir sina bästa jag. Sen har jag självklart flera mål, men det är snarast saker jag strävar efter, än saker som är verkligen viktiga. Mer om mål i ett annat inlägg, nu åter tillbaka till sparmål.

Med min mållista kom också en tanke om att bli ekonomiskt oberoende, vad nu det är. I ganska många år gick jag och funderade på ekonomiskt oberoende och vad det innebär för mig. För rent krasst behöver var och en fundera på vad som krävs för just sitt eget liv. Ekonomiskt oberoende är man hursom när man har mer inkomster än utgifter varje månad, som är oberoende av vad du gör om dagarna. Så hur mycket utgifter har du varje månad? Och hur mycket pengar behövs för att du ska gå runt? Dessa två summor är inte nödvändigtvis samma. Vi har idag utgifter på ungefär 25 000 kronor i månaden, en familj på fem personer. Så en inkomst på ca 30 000 kronor som kommer någon annanstans ifrån än förvärvsarbete skulle gör mig ekonomiskt oberoende. Aktier fanns i detta läge inte i mina tankar, bara att bli ekonomiskt oberoende och kunna spara ihop till vad som behövs.

Jag gjorde då en liten uträkning och kom fram till att om man sparar ihop 2 miljoner så kan man leva på avkastningen. Då krävs det att sparar 40 000 kronor i månaden under lite mer än fyra år. Då är inte ränta på ränta effekten inräknad. Räkna själv i någon kalkylator som finns på nätet och se hur du kan spara. I detta läge hade jag fortfarande bara tänkt på att kunna spara. Men jag brukar säga att allt börjar med en tanke. Och ju mer man tänker på en sak, desto lättare är det att faktiskt göra det.

Jag började plugga och sambon började jobba. Vi gjorde en budget och under flera år sparade vi 10 000 kronor varje månad. Det var egentligen den faktiska starten på mitt sparande. Efter det så har inkomster gått upp och ner och företaget har fått låna stor del av sparkapitalet som startkapital. Så sparkapitalet urholkades. Men med detta kom också mycket tankar, insikter och ett rejält arbete med att göra en budget. Budgeten jobbar vi på fortfarande. Varje månad och för närvarande version tre. Det är ju så med saker, man måste jobba med det och revidera så det passar för den situation man befinner sig i just för stunden. Ingenting kommer gratis och livet förändras oavsett om man vill det eller inte.

Långt senare tog jag min första steg in i aktiernas värld. Som medlem i Unga aktiesparare (en perfekt present till alla barn och barnbarn mellan 13 och 29), gick jag lite utbildningar och på deras träffar för att lära mig så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.

Min aktieresa började med teknisk analys, för det kan man om man kan vara konsekvent få in en hel del pengar på. Men mestadels var det på grund av min sambo, som då satt med valutahandel och teknisk analys. Så på kvällarna när barnen lagt sig satt vi uppe tillsammans och analyserade grafer. Men detta krävde alldeles för mycket tid och ork för att jag skulle orka hålla på med tre barn, så när sommaren var slut fick jag lägga den delen på is och fokusera på företaget. Med det lade jag också om min aktiestrategi och fokuserade på lite långsiktigare sparande. Långsiktig kursuppgång; dvs stabila bolag som på sikt kommer öka i kurs. Dessa två strategier gick back en del, men med tanke på att jag lekte med totalt 2 000 kronor gjorde det mig inte så mycket. Det är en av sakerna jag gärna skickar med deltagare på mina kurser och workshoppar: börja med ett litet kapital så kan du leka bäst du vill, och successivt öka kapitalet när du känner dig bekväm med aktier som investeringar. För precis som en bebis behöver lära sig gå, behöver vi lära oss hur aktier fungerar, hitta balansen och en strategi som passar där du är i ditt liv.

Jag har av den anledningen skapat en strategi som passar mig, där pengarna kan ta hand om sig själva större delen av tiden. Ett utdelningskonto. Det finns två sätt som du som sparare kan tjäna pengar på aktier; den första är att du köper billigt och säljer till ett högre värde, mellanskillnaden blir din vinst. Ju längre tid du behåller en aktie desto närmare kommer den komma börssnittet. Dock ska man notera att vissa bolag går upp, andra ner. Man behöver därför ha fler än åtta aktier i sin portfölj. Gärna 10-15. Det andra sättet du kan tjäna pengar på aktier är via utdelning. Utdelning ger bolag när de har “pengar över” i kassan. Då kan de dela ut det som en förmån för aktieägarna. Man kan dock gå back på alla former av investeringar, och även om ett bolag ger utdelning kan kursen rasa och din vinst blir noll.

Jag har fortfarande pengarna kvar på både mitt TA och mitt kursuppgångskonto, men lägger mest pengar på utdelningskontot. Vi lever fortfarande på en inkomst och alla mina inkomster delas mellan mig och min sambo, som spar. Eftersom hans lön betalar våra omkostnader. Samt att företagets inkomster går till den omsättningen.

Som ett komplement till mina aktieinvesteringar har jag också satt in pengar på lendify och spanar efter andra former av investeringar som kan komplettera. Allt för att minska risken med mina pengar.

Detta var lite om min aktieresa och mina nuvarande strategier. Kom också ihåg att jag förändras och det gör också mina investeringsstrategier. Jag ska också lägga till att jag har läst ändlöst med böcker, lyssnat på olika intervjuer, följer massa inspirerande personer på instagram och twitter samt lyssnar på utbildningsvidoes från främst nordnet (nordnet talks) och playdirekt (trading direkt).

Söndagsmöten som grundbult i förhållandet

När vi för åtta, nio år sedan började med veckomöten gick det jättebra. Sen kom tre barn in i bilden och allt blev lite rörigt ett tag. Problemet är ju att om du ska få ordning måste du prioritera de här sakerna som inte är så roliga.

Så för två månader sedan tog vi åter upp struktur. I vårt fall är det en timmes möte på söndag mellan 9 och 10. Då är det disney-dags på svt, det går nämligen inte se i efterhand. Så den perfekta tiden för ett möte mellan två vuxna.

För att göra det enkelt har vi haft tre punkter som ska diskuteras:

  1. Hur har veckan gått?
  2. Hur ser den kommande veckan ut, inklusive att göra punkter
  3. Räkningarr och post

Varje punkt har sitt syfte: nedan tänkte jag beskriva dessa lite mer ingående.

Hur har veckan gått? 

Denna punkt kretsar runt de tre att göra punkterna som valdes förra vecka. Frågan blir i stor vad som är gjort. Varför är det gjort, eller varför är det inte gjort? Fokus är hela tiden på lösningar ska läggas till, dvs dessa frågor fyller ett syfte att stämma av, inte kasta skit. Så objektivt och harmoniskt.

Hur ser den kommande veckan ut? 

Syftet med denna fråga är som den låter att skapa kontroll över den kommande veckan. Vad står i kalendern? Vilka undantagsdagar har vi från ordinarie schema? Det andra syftet är att gemensamt komma fram till sex stycken punkter av allt som måste göras som är viktigast. Det innebär att vi varje vecka diskuterar vad som behöver göras, stort som litet, och delar upp de sex viktigaste punkterna mellan oss. Tre var. Genom att varje vecka göra denna avstämning hamnar vi på samma våglängd och kan diskutera vad som är viktigast just idag. Om fler saker blir gjorda är det bra, men inget krav. Fokus ligger hela tiden på de tre viktigaste punkterna.

Vad gäller schema för de olika veckorna så har vi gjort så att vi delar på ansvaret. Den ena lämnar och jobbar länge, den andre hämtar och fixar med mat och hushållssysslor. På det sättet är varannan vecka utan större ansvar, och man kan fokusera på andra saker. Sen bygger alla team på att hjälpas åt och man får på så sätt också utrymme för att vara hjälpsam.

Räkningar och post

Syftet med denna punkt är att båda ska ha koll på vad som händer, vilka utgifter har vi och vilka andra åtaganden har vi? Genom att varje vecka diskutera detta kommer båda in i ekonomin och man har ett större gemensamt mål. Att tilläggas är att vi har en helt delad ekonomi ( berättar med om detta i ett annat inlägg).  Genom att vi har delad ekonomi tillåter det att vi lägger allt samma pott, sparar hälften per person och inte petar i vem som ska betala vad.

Detta system har under de senaste månaderna fungerat väldigt bra. VI hinner stämma av och hamna på samma nivå i familjelivet. Under den här delen av året är det dags att fundera på målsättning inför kommande året och med det har det kommit in en extra punkt på dagordningen (hur kan vi öka våra inkomster?).

Hur gör ni för att hålla familjelivet flytande?

Privatekonomi med sparande

De senaste åren har jag intresserat mig lite extra för investeringar av olika slag. Fler och fler kommer också fram till att det är en bra sak. I detta inlägg tänkte jag berätta lite om mina tankar om pengar.

För länge sedan trodde jag att pengar var allt, ju mer pengar man hade desto bättre var det. Med tiden har jag dock fått ändra mina tankar ganska kraftigt. Pengar som sådant gör oss inte lyckligare, över en viss gräns. Pengar är snarare ett verktyg för att skapa det vi vill ha. Med den inställningen behöver man också fundera på vad man ska ha sina pengar till. Båt, bil, hus, resor, med mera kräver självklart pengar. Men i grunden är de alla symboler av någonting annat; status, frihet eller bara att kunna få det man vill. Jag vill fortfarande ha alla dessa saker, men jag vet också att det inte är sakerna som är det viktiga, utan friheten att kunna göra vad jag vill, när jag vill.

Med tankar om pengar kom också en tanke om att 40 timmar i veckan i 40 år inte kan vara den enda vägen framåt. En nyfikenhet på vad som fanns utanför, standard mallen för hur man ska leva sitt liv. Med tid så har det dykt upp massor med tankar och idéer på hur man kan få pengar att växa ganska fort ändå. Köpa och sälja, investera i aktier, investera i andra alternativa saker, låna ut pengar med flera. Men det är också så att utgifterna följer inkomsterna oavsett hur stor eller liten den må vara. Vi anpassar oss helt enkelt efter det vi får in. Nackdelen är då att pengarna är slut varje månad, och vi behöver hitta en annan strategi för att kunna ha pengar över. Vi behöver bygga en mental inställning till våra pengar. Jag är inte där än, jag har jobbat med budget, sparkvoter och mental inställning i åtta år. Det tar tid att ställa om från det vi lärde oss som barn; att slösa är bra.

Idag så sparar jag sporadiskt, när jag har uppdrag som ger extra pengar, som att hyra ut ett rum i vårat hus, eller att hålla i studiecirklar. Den främsta anledningen till att jag (vi) inte kan spara mer är att vi lever, två vuxna och tre barn, på en inkomst. Utöver det så har vi en utmaning för oss att utgifterna inte ska överstiga 30 000 kronor varje månad. Vi har vänt och vridit på utgifter, budgeten och sparat allt vad vi kan. Dock har alla ett tak för hur mycket man kan spara, man måste helt enkelt hitta en nivå som passar sig själv, i de förutsättningar man har idag.

En bra start på ditt eget sparande är att göra en budget, fundera på hur mycket pengar du gör av med på “måsten” och “andra saker”. När du har kartlagt dina förutsättningar kan du bestämma hur mycket du vill spara.

Min resa har inte slutat ännu. Jag är på väg framåt i ett sakta tempo, lär mig hela tiden och jobbar mig framåt. En annan dag ska jag berätta mer om mina placeringar och val av sparande.

All lycka,