Ser du ner på dig själv?

Det gör jag. Jag ska i detta inlägg beskriva vem jag är och hur jag tänker kring detta med att se ner på sig själv.

Vår självbild är byggd av de erfarenheter och de strategier vi har använt för att hantera motgångar under våra liv. I mitt fall har livet varit kantat av utanförskap och mobbning. Jag kunde möta människor som visste vem jag var utan att någonsin ha sett dessa. Jag har haft en brokig hemmiljö med minimal social support och en kylig miljö. Jag har utöver detta dock alltid haft någon utanför att prata med, att bolla tankar med och haft en stor tro på något extra. Jag skulle inte säga att jag tror på gud även om bibeln i perioder har varit en vägvisare. Min tro består mer av en tro på någonting större. Något som håller oss samman, typ energier. Jag har inte läst in mig grundligt på det här med kvantmekanik, men jag tror på det jag har hört. Vi är alla laddningar och de laddningar vi sänder ut tillsammans med spegelneuroner utgör en stor grund i att vara. Min tro innefattar också respekt för det system som vi bor i. Vissa kallar det naturen, andra universum, ytterligare några kallar det andra saker. Men en sak är säker, allt hänger ihop. Om man tar detta och lägger ihop med principen om energi som säger att energi inte kan förstöras eller förbrukas, den kan bara ändra form. Då har vi en grundtanke i min tro. Att ju fler människor vi blir desto mindre av något annat måste det bli. Men också ner till mini-atomen, vi behöver ett visst antal atomer och dessa kommer byta form.

Så vad har min tro med självbild att göra? Jo, massor. Självbilden påverkas av allt detta. Vi dras till människor som synkar med vår egen energi. Vi blir smittade av andra framgång, och känslor. Visste du att du är medelvärdet av de fem personer du tillbringar mest tid med. Så vad föder du dig själv? Musik, personer och poddar, videos. Allt detta föder din hjärna och din självbild. Min egen självbild har jag jobbat med under en väldigt lång tid. För jag ser ner på mig själv, jag minimerar mina framgångar och avblåser all form av beröm och uppmuntran. Jag kväver mig själv och låter inte mig själv få vara mig. Lyssnar för mycket på andra som tycker ditt och datt. Vilka kläder ska man ha på sig? De du trivs i, men också de som får dig att känna dig som du vill vara.

Bilden kommer från pixabay

Det är nämligen så att vår hjärna inte är så smart när allt kommer omkring. Vi kan lura den att tro saker. Som att du är glad om du sätter en penna i munnen. Eftersom den aktiverar samma muskler som när du ler skickar den signaler till hjärnan att du mår bra. Det samma gäller våra kläder, klär du dig för att känna sig framgångsrik? Då kommer du känna dig framgångsrik och på så sätt också lura hjärnan som söker situationer där du blir framgångsrik. Men det samma gäller motsatsen. Du kan alltså även lura hjärnan att du inte är värd saker, eller att du inte är bra. Så var försiktig med vad du intalar dig själv, det påverkar vem du blir. För vi kan förändras, och gör det hela tiden. Efter åtta år i mammakläder börjar jag så sakteliga ta tillbaka en känsla av att vara snygg. För det har inte betytt någonting i min mamma bubbla. Samtidigt har jag minimerat vem jag är och reducerat ner det till ”mamma”. Men vi är alltid mer. Här kommer också tanken om att se ner på sig själv in. För hur kan man bli något man inte känner sig som?

Under åren som egenföretagare har jag gjort många snedsteg, försök och ihärdigt kommit framåt långsamt. Men min självbild har också hållit mig tillbaka då jag inte vågar skryta med det jag faktiskt kan. Idag är jag 30 år, har tre barn, ett företag, har suttit i styrelser i 15 år, varit idrottsledare i 15 år, coachat åtskilliga personer både betalt och obetalt, har över 300 högskolepoäng med en magister i kognitiv neurovetenskap, jag har skrivit två opublicerade böcker. Ja ni kan ju tänka själva. Allt detta är ju värdelösa meriter som inte är värda att nämna. Eller??? Jag börjar så sakteliga inse att allt detta faktiskt har gjort mig till den jag är och är en viktig del av min självbild. För om jag inte kan erkänna att jag har gjort alla dessa saker så saknas de ju från min självbild och kommer därför eller inte användas för att komma framåt. Därför är din självbild så otroligt viktig, precis som min. Jag är en driven, uthållig och ambitiös person. Jag har investerat mitt liv på ett visst sätt, och jag behöver inse att jag faktiskt är bra för att komma vidare. Du är också bra, när du börjar skriva listan över vad du är och inte är kommer du inse dina egna värden. Vem du faktiskt är ämnad att bli.

Jag är inte där än. Men jag börjar nosa på min självbild, ställa den tillrätta. Pussla ihop allt jag är, med allt jag gjort. Allt för att få en självbild som hjälper mig på min väg framåt. En sanningsenlig bild. För just nu ställer min hjärna till det för mig och försöker förminska vem jag är.

Under mina år som egen företagare har jag jobbat med olika saker. Många olika saker. Men det som säljer är ledarskapsutveckling, både program och coachning. Så här i efterhand kan jag nog säga att jag har en hel del erfarenhet av ledarskap, både eget och andras. Genom idrotten, familjen och mina jobb. Men jag har inte vågat sälja dessa, då min självbild säger att jag inte har vad som krävs.

Hur många känner du som har drivit företag i 9 år, suttit i styrelser i 15 år och som har tre barn, dessutom före en ålder av 30? Jag känner mig ganska unik, när jag skriver det på det sättet. Men vad gör dig unik? Hitta dina hjärnspöken och korrigera din självbild.

Vem är jag? (eller vem är du?)

Många av de som håller på med personlig utveckling har insett en sak; att vi kan förändra oss.

Det som en gång var är inte menat att för alltid bestå.  Det är faktiskt så att vi hela tiden förändras oavsett om vi styr förändringen eller inte. Vår hjärna består av en hel himla massa neuroner (hjärnceller). Neuronernas primära sätt att kommunicera med varandra är genom elektriska pulser, i kombination med så kallade signalsubstanser (kemiska föreningar).  Men för att kunna kommunicera med varandra måste cellerna öva, och ju oftare cellerna pratar med en speciell annan cell, desto lättare är det att prata med den igen. Dessutom så kommer omkringliggande celler hjälpa till att föra budskapet vidare. Lite som en skallgångskedja när man letar efter någon som försvunnit.

Det här är ju förstås helt fantastiskt! För det innebär att du kan träna dina celler att göra precis vad du vill. Och att bli vem du vill. Sen ska vi ju tillägga att vissa saker är betydligt lättare, eftersom vissa kopplingar redan finns, och andra saker är svårare då det inte finns kopplingar alls där. Så länge du har kul så går det lätt.

När jag för länge sedan påbörjade det här med min utveckling och att förändra lite av vem jag är gjorde jag en övning som jag tänkte dela med mig av. Alla idag har ju en mobil, alla kan ladda ner ett program för anteckningar och om man inte har det så fungerar en papperslapp och en penna lika bra.

Övningen går ut på att du ska skapa en bild av vem du vill vara, och skriva ner den. Vissa säger att man ska läsa den varje dag, gärna högt. Men det gjorde inte jag. Å andra sidan är det ju så att ju oftare vi övar på en viss bild inuti hjärnan desto lättare kommer det bli att göra dessa saker i verkligheten.

Börja med att värma upp hjärnan med att fundera på hur du vill vara, vilka beteenden skulle du beskriva ditt bästa jag med? Bara fundera i ett slag.

Sedan tar du fram din anteckningsmaterial och skriver ner allt du kommer på i “jag är”- form.

Jag är glad
Jag är tålmodig
Jag är snäll
Jag är uppmuntrande
Jag är i tid
Osv…

När du har slut på idéer för stunden så lägger du undan anteckningarna och återgår till ditt vardagliga liv. MEN, varje gång som du gör någonting som du inte riktigt är stolt över, eller inte vill göra tar du fram anteckningen igen och skriver vad du skulle vilja göra istället.

Så om du har skrikit åt barnen, eller trängt dig i kön, eller bristit i ett argt anfall. Vad vill du vara istället?

Jag är tålmodig?
Jag är lugn och harmonisk?
Jag är bra på att behålla mitt lugn?
Jag är bra på att hantera stressiga situationer?

Eller vem är du?

Uppskattning av skönhet

Vi lever i en värld av förändring och nya förvånande saker som dyker upp omkring oss varje dag. De flesta av oss har för bråttom i våra liv att vi ofta missar att se oss omkring och uppskatta dessa saker.

Genom att ta vara på de stunder då vi ändå inte kan göra så mycket annat kan vi stanna upp och se de fina sakerna i vår omgivning. Exempel på sådana tillfällen är på bussen, cykelturen till jobbet, väntan på bussen eller tåget och andra tillfällen då vi kan se oss omkring och känna in oss själva.

Detta kan vara av värde i julstök och julstress, då vi ofta fokuserar på allt som vi inte har hunnit med ännu. Så ta en stund och gör övningen för att se hur du kan bli lugnare i julens stök och bök.

Övning:

Ta en stund när du sitter och väntar eller är på väg till jobbet. Se dig omkring och ta in omgivningen, vad ser du, vad hör du och vad känner du som ett resultat av detta? Finns det något som du känner är fint, någonting som du är nyfiken på eller någonting som berör dig?

När du har gjort det fundera på hur det känns i kroppen att göra denna övning.

Effekten av lek i en stressig vardag

Lek är en aktivitet som vi ofta förknippar med barn och skratt. Få av oss inser att lek även är viktigt för oss vuxna. För barn är lek ett sätt att förstå världen, att testa vad som fungerar och inte fungerar. För oss vuxna spelar leken en stor roll i avslappning, det skapar kreativitet och låter hjärnan vara fri.

Vi kopplar loss oss själva från vardagen och tillåter oss att vara i stunden.  Denna losskoppling, eller flow, skapar en känsla av uppfylldhet och lugn. Den skapar också positiva känslor och en närvaro som är till fördel för oss ur ett rekreationsperspektiv.

Exempel på lek kan vara att skapa någonting, att lära sig saker, att umgås med vänner över ett spel eller en match och så vidare.

 

Övning:

Fundera på vad du gör som kan klassas som lek. Lek är en aktivitet som ger avkoppling och skapar kreativitet i vardagen, samt att det ger en känsla av att vara i ett tillstånd utan tid och rum.

Sociala relationer för välbefinnande.

Vi människor är i grunden flockdjur och i behov av både bekräftelse och skydd från gruppen. Det finns många fördelar med att investera i sina relationer, bland annat att vi lever längre och är lyckligare.

Vi har alla någon eller några positiva relationer som vi känner att de ger oss någonting. Vi kan stärka dessa genom att stärka kommunikation och skapa positiva interaktioner med både nya och gamla personer.

Övning:

Ta en av dina nuvarande relationer och investera tid i att umgås, prata om positiva saker och ta vara på relationen.

Ta hand om dig själv

I vardagen känns det sällan som om vi har tid att stanna upp och ta hand om oss själva. Vi lever i en värld som snurrar fort runt jobb, familj, liv, fritid och anpassning. Vilket också leder till att vi inte alltid hinner med att se och ge oss själva den tid vi behöver.

I dessa mörka tiderna på året, och alla andra delar, kan det vara värt att ta en timme eller en dag att bara vara. Göra saker som du uppskattar och som ger dig tillfredställelse i aktiviteten. Fundera på vad som ger dig energi och tillfredställelse, några exempel är att bada, skapa, läsa, vila eller andra saker du kan komma på.

Övning:

Ta en timme någon gång under den kommande veckan och gör någonting som fyller på din energi. Låt det vara en stund för dig och dina känslor.

Att ta vara på livet och dagen

Mycket i det vi pratar om när vi pratar om att må bättre är metoder för att vara närvarande i nuet och se sig själv lite oftare. Detta inlägg ligger i samma linje med fokus på att medvetet fokusera på bra saker i livet.

Många av oss har positiva stunder under dagen, men när man i efterhand ska redogöra för sina känslor under dagen så redogör man för mer negativa stunder. Genom att fokusera mera på det som är bra, kan vi lära hjärnan att se mer av det positiva och därför också må bättre i våra liv.

Man kan komma ihåg saker från det förflutna, man kan planera för framtiden och man kan vara medveten i nuet.

Övning:

Fundera den kommande veckan över vad som gör dig glad att tänka på. Kan du dela dina minnen med någon? Kan du skapa en minnes bok? Kan du planera för ett kommande event?

Må bra i livet – med vetenskap

Det finns stora bevis på att de flesta av oss vill må bättre, på något sätt. Det är en total explosion av självhjälpsböcker, vetenskapliga artiklar och självlevda historier. I inlägg vill jag lyfta fram tre myter om välbefinnande för att illustrera varför vetenskap är den optimala vägen för att må bättre i ditt liv.

Myt 1: Jobba hårt så blir du lycklig.
Denna inställning kommer från industrisamhället och den ökande centraliseringen. Den är tyvärr inte så sann som de framstår, det finns andra faktorer med ett jobb som avgör om man är lycklig eller inte. Bland annat så har forskning visat att man ska vara lycklig på jobbet under huvudarbetet för att man ska vara nöjd med sitt jobb.

Myt 2: Köp mer så blir du lyckligare.
Visst skapar pengar lycka till en gräns, men forskning har visat att den ökade inkomsten som skett under de senaste decenniet inte har skapat någon nämnvärd ökning i välbefinnande. Detta beror till stor del på att pengar skapar en trygghet och en säkerhet i livet som skapar lyckan och att pengarna i sig inte är upphovet till lyckan.

Myt 3: Var glad hela tiden så blir du lycklig.
Vi kan inte vara glada hela tiden, det finns en stor vinning av att känna alla sina känslor. Även ilska, hat, ledsamhet och lugn är känslor och behöver få en plats i livet. Inom forskning om positiva känslor så brukar man likna detta vid en båt, de negativa känslorna representerar kölen som håller båten upprätt, medan de positiva känslorna representerar segel och roder vilka tar båten framåt och åt det håll man väljer. Så vi behöver vara i både positiva och negativa känslor för att skapa en balans, det är därför viktigt att låta alla känslor få plats.

Använder du någon av dessa myter i ditt liv?

 

Positiva känslor och fördelar för ditt liv.

I detta inlägg vill jag ta upp tre saker. Det första är olika positiva känslor, det andra är vikten av ett balanserat känsloliv och det tredje är hur olika personer behöver olika typer av känslor.

Positiva känslor

En positiv känsla är en behaglig förnimmelse av att saker är bra. Det kan innebära allt från eufori till lugn och harmoni. Det finns också flera olika teorier om vilka positiva känslor vi behöver som personer. Ett exempel är Martin Seligmans teori om fem positiva känslor, inklusive de positiva känslorna som eufori, engagemang, meningsfullhet, relationer och uppnåelser. En annan teori som är framtagen av Carol Ryff och Corey Keyes är att vi har sex känslor inklusive självacceptans, positiva relationer, personlig utveckling, mening i livet, förmåga att hantera vardagen och självständighet som bygger på vårat psykologiska välbefinnande. Medan vi har fem olika aspekter av vårat sociala liv som påverkar hur vi mår. Som du ser så överlappar dessa med varandra och ingen är mer rätt än den andre. Det viktiga är att fundera på vilka känslor som du känner regelbundet och vilka känslor som du aldrig har känt. Det är också en poäng med att veta att känslor av engagemang och andra psykologiska känslor inte nödvändigtvis skapar känslor av glädje och eufori utan en djupare känsla som bygger kapital på andra plan vilket en studie från Vittersö och hans kollegor har visat.

Balansen positiva och negativa känslor

Om en positiv känsla kan ta formen av många olika saker, vilken funktion har då de negativa känslorna? Om man ser till Barbara Fredrickssons forskning om positiva och negativa känslor ser vi att vi behöver de negativa känslorna för att varna oss inför faror och de positiva känslorna för att styra och må bra i våra liv.

Några exempel kan illustrera dessa två olika sidorna. Om du tänker dig en dag på stäppen med lejon och andra farliga djur. Om vi i dessa situationer inte kände några negativa känslor (som rädsla och dyligt) vilken effekt skulle det få? Det skulle troligen innebära att vi bli uppätna. Vidare på dagen så sitter vi runt lägerelden med våran klan. Vad skulle hända om vi i denna situation inte kunde känna tillhörighet eller skratta med resten av gruppen? Vi skulle troligen inte få ut mycket av våran grupptillhörighet och dö.
Idag ser världen annorlunda ut men samma sak är sann idag. Varför känner vi stress? Den troligaste orsaken är att det är mycket som är utanför våran kontroll. Idag kan vi i studier se samma fysiska respons både på social och fysisk stress. Vid stress triggas det vi kallar stresshormoner som i sin tur orsakar en hel kedja av hormonförändringar i kroppen och tillslut en ökad mängd adrenalin, precis samma som skulle hända vid en lejonattack. Många gånger handlar det om att se orsaken till stressen och tillskriva stressen en orsak som gör att vi kan hantera den, bland många andra övningar och metoder.
Det som Fredrickssons forskning har visat är att vi behöver ha fler positiva känslor per negativ,  att vi lättare återhämtar oss från negativa händelser om vi upplever fler positiva känslor och att vi ser möjligheter i våra liv om vi har fler positiva än negativa känslor.

Olika känslor för olika personer

Nu har jag lagt fram en hel del information om känslor, men vem är du? Är du den som söker euforiska händelser? Eller är du den som hellre fyller livet med mening och med engagemang? Forskning från Joar Vittersö och hans norska kollegor har visat att olika personer söker olika aktiviteter för att uppfylla sitt behov av positiva känslor. Genom att hitta dina viktigaste aktiviteter och känslor kan du må bättre i ditt liv. Vittersö och hans kollegor gjorde också en studie där de undersökte vilka olika tillfällen under en jobbdag som orsakade vilka känslor. De fann att raster skapade mycket positiva känslor och att det huvudsakliga arbetet skapade mer känslor av engagemang, dessa resultat pekar vidare på att vi behöver olika positiva känslor i olika sammanhang och situationer.

Vad tänker du om positiva känslor?

 

 

Aktiviteter för lyckoökning

Lycka – visst låter det fint. Men vad är lycka och varför ska just du öka din lycka?

Lycka och mätningar av lycka är subjektiva och kan liknas vid hur fort klockan går. Om vi är uppslukade av någonting tenderar tiden att gå fort medan den går långsamt i väntans tider. Hur din lyckonivå var igår var även den beroende av vad du gjorde och hur du upplevde den aktiviteten. Detta innebär två saker

  1. Du måste hitta din egen lycka och din väg mot lyckan
  2. Du kan bara jämföra dig själv med din tidigare nivå av lycka.

I denna föreläsning vill jag lyfta några övningar och fördelarna med att utöva dessa. Om du vill ha en fördjupad genomgång av lyckoaktiviteter och hur du kommer fram till din lycka är du välkommen att läsa kursen ”skapa lycka med positiv psykologi”. I den kommer du få vägledning och en djupare genomgång av centrala teorier och delar i lyckoforskningen.

Vad är din lyckonivå?  Tänk tillbaka på den senaste veckan och fundera på hur mycket positiva och negativa käsnlor du har känt. Du kan skatta på en skala mellan 1 och 10. Hur ser balansen ut? Har du mer positiva än negativa känslor? Det som Barbara Fredricksson vid University of North Carolina och hennes forskarteam har hittat att vi behöver ha mer positiva än negativa känslor för att utvecklas och må bra i våra liv. Om man ska gå på de siffror som man har räknat fram så behöver vi någonstans mellan 3 och 11 positiva känslor per negativ känsla.

Det finns några stora teorier inom forskningen om lycka som belyser vad vi behöver för att må bra.

  1. Positiva och stöttande positiva relationer
  2. Ett fokus på även de positiva aspekterna av våra liv
  3. En självmedvetenhet

Forskning har i flera fall visat att våra relationer kommer spela en stor roll i hur långt vi kommer i våra liv. Ett exmepel är att den som har någon att ringa vid fyra på morgonen lever längre än de som säger att de inta har det. Även den berömda nunn-studien som påbörjades i början av 1900-taler påvisar samma slutsats. De nunnor som beskrev sina liv i positiva termer hade ett större nätverk och levde i snitt längre än de som beskrev sina liv i negativa termer.

En av de enklaste sätten att förändra sina relationer är att förändra sitt fokus från negativt till positivt, vilket är punkt 2 på listan. De som fokuserar på det positiva har i flera fall visat sig ha ett större nätverk, både i nunnstudien men även i mindre experiment av bland annat Alex Linley, i England. Vidare har forskning om tacksamhet visat sig vara en enkel metod för att förändra vårat fokus mot det något mer positiva. VI har varje dag många positiva känslor och genom att uppmärksamma dessa så kommer vi att kunna njuta av en ökad upplevd lycka.

Den tredje punkten är att vara självmedveten. Som du märker så går dessa in i varandra på ett lyckosamt sätt. VI kan öva upp våran självmedvetenhet genom att stanna upp och lyssna på hur kroppen känns. Men vi kan också gör mer avancerade övningar så som meditation, yoga eller någon annan fokuserad intervention. Genom att meditera så har Richard Davidsson vid University of Wisconsin visat att vi ökar vårat immunförsvar, vi hanterar motgångar på ett smidigare sätt och vi blir medvetna om kroppen och kan styra om innan vi blir för stressade eller för nedgångna. Prova gärna att meditera fem minuter om dagen i en vecka och se om det har någon effekt på dig.

Vad tänker du om lycka?