fbpx

Sju hundra tusen kronor

Jag har under flera års tid förundrats över mångas tankesätt, slit och slängkulturen upp i dagen. Problemet enligt mig är när vi kommer till en punkt där vi konsumerar medarbetare. Jag vet inte vad du tycker och tänker när jag skriver så här, men för mig är det lite så det känns. Vi anställer någon och tär på dess gränser bara för att ”man kan ju alltid anställa någon ny”.

Du vet… passar inte tröjan så kastar vi ut den och köper en ny.

Jag kanske i samma mening måste erkänna att jag i många avseenden är minimalism, att jag tror att vi det rätta är att stärka individer och att vi faktiskt kan skapa en långsiktigt hållbar lösning om vi är redo för att öppna upp vårat sinne. Jag kanske har fel, det märks. Hursom så tänker jag i detta inlägg dela med mig av mitt perspektiv och mina tankar när det kommer att öka omsättningen i ditt företag utan att rekrytera mera.

I många fall så kan man generaliserat säga att din personal jobbar på sparlåga. I Sverige var Siffrorna för några år sedan 16% som var helt engagerade på jobbat. Dvs endast 16% av din person som du får ut den fulla potentialen av. Resten… ja någonstans mellan upp till 80% av dess fulla potential.

Ett liten förtydligande på vad jag skulle säga är potential. Full potential är för mig den nivån som en medarbetare kan konsekvent hålla över lång tid utan att tappa engagemang, eller skapa stressbaserad ohälsa. Sen vet jag också att det där är väldigt mycket som påverkar och fler faktorer än potential. Så det är inte helt sant, men ändå en definition som vi kan jobba med.

Den fulla potentialen den når vi genom att folk mår bra, att de känner sig taggade på jobbet och att de vet vad som är ramarna.
Den fulla potentialens motsats är rädsla. Rädslo-indicerande eller rädslo-baserat ledarskap är den typen av ledarskap som får medarbetare att frysa, begränsar dem från att testa och skapar en tystnadskultur. Låt oss titta på dessa tre effekter

– Frysa, som egenskap är ganska ineffektivt om man vill få någon att prestera. Det är en av de responser som kommer med stress-responsen. Och helt ärligt så ligger rädsla och stress väldigt nära varandra. Så nära att jag skulle säga att rädsla är en typ av stress-respons. Det kan liknas vid att spela död, och ironiskt nog så får vi inte ut någon av en ”död” medarbetare heller.

– Begränsad kreativitet och lärande. Kreativitet och lärande är två väldigt stora aspekter av vårat varande som människor. Lärande kan förstärkas av två saker. Det första är positiva känslor så som nyfikenhet. Den får oss att bredda vårat synsätt och se möjligheter, innovationer och lösa komplexa problem effektivare än med negativa känslor i botten. Vi kan också förstärka lärandet genom rädsla. Det här lärandet hjälper oss att undvika faror, dvs vi programmerar in en reaktion långt ner i hjärnan som gör att vi varje gång vi närmar oss denna situation så hittar vi sätt att undvika situationen på. Detta kan vara bra om vi jobbar med ”liv eller död” uppgifter, men det begränsar våran kreativa del av hjärnan. Så slutsatsen är att rädsla när det kommer till den fulla potentialen är en negativ sak.

– Tystnadskulturen, i detta fall så använder jag det ordet mer för att belysa att man inte vågar berätta sina åsikter för att förbättra arbetet eller gruppen. Även om jag är medveten om att det används på fler sätt inom organisationer. För att vi ska kunna tappa in i en medarbetares fulla potential så måste vi faktiskt skapa möjligheter för den att yttra sina åsikter. De flesta personer sitter på otroligt mycket både kunskap och kompetens som vi inte utnyttjar då vi som ledare själva är rädda för att bli ifrågasatta. Men utan allas perspektiv och kunskap kommer det att saknas pusselbitar som skulle gjort arbetet både bättre i kvalité och tidseffektivare.

Så rädslo-inducerat ledarskap har vissa nackdelar och jag har berättat varför dessa resultat av rädsla är dåliga om vi vill nå alla medarbetares fulla potential. Så nu är det dags att vända på det: vad gör att vi kan tappa in i någons fulla potential?

För att vi ska få ut den största effekten av en medarbetare så behöver vi förstå den personen och vilka styrkor och intressen den har. (Och eftersom du när du läste styrkor fick en bild av vad det är så är det bäst att jag berättar vad jag menar. En styrka är ett beteende som ger energi när den används och ett gott resultat.) När vi förstår vad som driver en person så kan vi stötta den i att designa sina arbetsuppgifter på ett sätt så att det ligger i linje med deras styrkor. När vi jobbar med styrkorna som ledstjärna så får vi massa ekonomiskt mätbara resultat. Däribland:
– 12,5 % högre effektivitet hos den anställde
– 15% lägre personalomsättning

Så för att summera ihop detta i ekonomiska termer, finns det stora pengar att tjäna.
Räkna själv. En nyrekrytering kostar 100 000 kr i arbetsinsats så per anställd kan du tjäna 15 000 kronor på sänkt personalomsättning (om året).

En person med en årslön på 500 000 kr kommer ge en ökad effektivitet motsvarande 62 500 kronor om året.
Sen vet vi att ett styrkebaserat arbetssätt förbättrar arbetsmiljön och reducerar mobbning. Exakt hur mycket vet vi inte. Men en sjukskrivning kostar minst 30 000 kronor för företaget. Sen tillkommer kostnad för ny personal att ersätta den sjukskrivna och diverse andra kringkostnader.

Så ett litet företag på 10 anställda skulle kunna räkna på en sparat kapital genom minskade utgifter och ökad effektivitet på 150 000 + 620 000. Generaliserat självklart! Men det tåls att funderas på, hur mycket skulle du kunna göra för 7 hundra tusen om året?
Nyfiken på att veta hur du kan tappa in i den anställdas fulla potential? Boka ett kostnadsfritt möte så ser vi på just din specifika situation.

Några tankar om kommunikation

Under de senaste åren har jag fokuserat väldigt mycket på det här med kommunikation på ett privat plan. Både mot barn och andra personer. Ibland utskälld för att jag gör fel, ibland missförstådd. Så även om jag har hittat något som jag tror på så har jag en bit kvar innan jag känner att jag kan bemästra detta ämne tänkte jag dela med mig om det jag tror på just nu.

Vad är kommunikation

Jag tror att vi alla kan vara överens om att kommunikation är ett väldigt brett ämne. I mina kurser brukar jag alltid börja med att skildra olika nivåer som kommunikation återfinns på. För oss som är coacher så är kroppsspråk och tonläge en väldigt viktig del av vad som sägs och att läsa av dessa nyanser.

Jag har här kommit i kontakt med en övnings om jag tycker väldigt mycket om. Det handlar om att ge motparten uppgiften att först prata om ett negativt ämne, där man kände sig dum eller dålig. Var sedan uppmärksam på nyanser. Hur är hållningen? Tonläget? pratar personen högt eller lågt? Gestikulerar personen? Osv.
Vänd sedan på det och be samma person att prata om någon intressant, positivt eller något annat hjärteämne. Blir det någon skillnad i hållning, tonläge, röstläge osv?

VI säger jättemycket med kroppen och kan både bjuda in och skjuta bort med kommunikation.

Så min definition på kommunikation är allt som förmedlas mellan två eller flera personer.

För vi använder så mycket som vi inte är medvetna om, hela tiden som den andra personen läser in mer eller mindre medvetet. Här kommer nästa tanke i definitionen; den andre personen läser in.
Vi är alla mer eller mindre medvetna om våra inre liv, så hur vi än vänder på det så tolkas den information genom filter av tidigare erfarenheter. Vi har alla tidigare erfarenheter och situationer som vi mer eller mindre effektivt har tagit oss igenom. Tex så är det logiskt om vi undviker situationer där vi tidigare har känt negativa känslor. Eftersom det är förknippat med rädslan att inte bli accepterad av gruppen.

Med det så vill jag i min definition lägga till denna aspekt också.

Så min definition på kommunikation är allt som förmedlas mellan två eller flera personer, och tolkas baserat på tidigare erfarenheter.

Kanske inte den finaste definitionen, men en fungerande för att kunna förmedla mina resterande tankar

Mina reflektioner

För ett par år sedan kom jag till en ganska djup insikt som har påverkat hur jag ser på kommunikation och ansvar. Jag kom fram till att mina känslor är mina och att jag kan styra dem till viss mån. I samma veva så insåg jag också att mina reaktioner på andra människor inte berodde på dem utan på mina inre tankar om situationen. Massa förutfattade meningar om hur världen borde fungera och då tolkar jag också saker efter det. För att inte tala om att vi (jag 🙄) tolkar saker olika beroende på hur vi mår.

Samma mening kan tolkas olika beroende på om jag är ledsen eller om jag är glad. Och har vi då ingen hjälp av röstläge, situation/kontext eller kroppsspråk så tolkar vi det vi läser efter vart vi själva är i sinnet. Det här ledde mig också in på “att be om hjälp”. För om reaktionerna är mina… hur kan jag då förvänta mig att någon ska ta ansvar över dem? Vi är faktiskt (tyvärr) bara ansvariga för oss själva, vilket inkluderar både tankar, reaktioner och tolkningar. Sen kan vi absolut be om hjälp med att hantera våra egna liv, men vi kan aldrig kräva att någon ska se till att jag mår bra, att jag är lycklig eller att göra saker för att jag ska komma mot mitt mål.

Ansvaret är mitt!

Och med det så blir livet kanske inte lättare, även om det blev för mig klarare. För i det här så måste jag öva på att vara tydlig med mina behov och mina känslor. Jag behöver också lära mig att vara svag, transparant och öppen med vem jag är och varför. Sätta ord på mitt inre liv. Sen är det sjukt svårt att sätta ord på sitt inre liv, och vi får hela tiden vara medvetna om att den andre personen tolkar allt du säger efter deras tidigare erfarenheter och vad den tror att du säger.  Dvs den lyssnar faktiskt inte alls på vad du egentligen säger, utan den lyssnar på vad den tror att du menar med det du säger. Världens mest frustrerande sak 😂.

Hursom så gör den insikten saker lättare att hantera. För någonstans så är det mitt ansvar att se till att du förstår, och ditt ansvar att se till att du har förstått.

Detta kräver kommunikation, tydlighet, bekräftande av förståelse och mycket tålamod med att andra inte tänker som dig. För att inte tala om att det ställer krav på dig att faktiskt formulera vad du känner och vill. Att öva på att vara tydlig, och att aldrig ta något förgivet. Det som var igår är inte nödvändigtvis idag, det beror helt på vart både du och mottagaren är mentalt och det kan ändras mellan dagar, timmar och till och med minuter.

Det sista jag vill säga i det här är hur svårt det är att aldrig ha några förväntningar, att gå in med ett nyfiket sinne och att agera med acceptans mot andras reaktioner och inre liv. För du kommer att reagera på din omgivning oavsett hur mycket du vet och hur mycket du övar. Tricket är att så snabbt som möjligt se det och förstå att deras reaktioner har noll med dig att göra.

Jag hoppas att dessa tankar på ett eller annat sätt kommer påverka dig i ditt liv. Ge dig ett annat sätt att se på livet och öppna upp för att agera annorlunda.

Du är DITT ansvar. DEM är DERAS ansvar.

2021 ett annorlunda år för många

Hej på dig 🤗

Under 2020 vändes mitt liv upp och ner med covid. Jag fick insikter som jag verkligen behövde. Under 2021 så har livet fortsatt att vara tämligen brokigt med mer eller mindre utmaningar som avlöser varandra. Därför har det unnits begränsad ork till min blogg, min youtube-kanal och fokus har legat på det jag får pengar av. Jag har gått ner i arbetstid, skaffat mig rutiner för att kunna återhämta mig och på något sätt skapat mig ett nytt liv.

Lite av vad jag har varit tvungen att förstå:

  • Jag är faktiskt den viktigaste personen i mitt liv. Jag kan aldrig ge det som jag vill ge min barn i form av kärlek och tid, förrän jag mår bra och har de resurserna att ge.
  • Det finns sätt att må bra på! Ibland innebär det tyvärr att lämna saker bakom sig, eller strukturera om livet på olika sätt. Hursom så går det och en av de viktigaste sakerna är att lära sig att hitta dessa sätt.
  • Det är ok att gå mot normer, om jag mår bra av det. Det är alltid svårt, men skit i vad andra tycker och tänker och vill. Det är du som ska må bra i ditt liv.
  • Var dig själv, och stå upp för det. Du kommer att hitta människor som är lika konstig som dig, om du visar vem du är. Se fram mot att förlora människor som inte passar in. Det finns fler människor där ute, din uppgift är att omge dig med människor som lyfter dig, som får dig att må bra och som uppmuntrar dig att bli den som du är ännu mera.
  • Jag har också fått öva på att inte ta saker så hårt. Det blir vad det blir, om det blir. Se det som en process. Framförallt nu inför jul har jag fått kämpa med det här. Det är barnens jul, och barn är inte perfekta. Så låt julen vara lite operfekt, låt alla visa sina skillnader och låt det bli vad det blir. Min låga ork till trots har jag med hjälp av barn och vänner gjort julmat, slagit in paket, byggt pepparkakshus och gjort knäck. Sen har jag visst lovat att vi ska göra ljus också😅, orken har inte räckt till dit ännu. Så det får bli efter jul 😛.

Så DU! Det är helt ok om det inte blir som du har tänkt. Ibland behöver vi kaos för att kunna skapa ordning. OCH julen är barnens högtid, låt dem få skapa den precis som de vill 🤗🎄

Med det får jag önska ett gott nytt 2022.

Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart (Nalle Puh)

Liv1

Hej och god dag 😊

Jag har varit tämligen frånvarande ett tag, det innebär inte att jag tycker mindre om er för det. Det innebär bara att jag har varit tvungen att prioritera. Vi har alla tillfällen då vi har lite mindre energi, eller lite mer att göra. Vi dessa tillfällen får vi gör val, kapa saker vi egentligen vill göra för att hinna med saker som är viktigare för oss själva. Det innebär också att vi i stunder av livet behöver prioritera ner de vi älskar som mest. Och just bloggen, och flertalet andra relationer har jag fått prioritera ner under en period nu.

Det kanske inte har varit det mest givande som jag har sparat, men jag har sparat det jag har behövt göra. För att det är åtaganden gentemot andra personer och organisationer. Hur väl man än räknar är det inte alltid så lätt att parera för saker man inte vet om. Detta får sina konsekvenser och för mycket schemalagt arbete innebär för lite obokad tid att faktiskt hinna med andra saker på. Vilket i kombination med flera andra faktorer orsakade att jag till stor del sov bort nästan tre veckor.

Så upp igen, börja om och ta tillbaka saker som skapar harmoni i livet. Däribland träning, tystnad och i just detta en digital detox. Det handlar inte om att falla, det handlar om att efter varje fall resa sig upp och fundera på vad jag har lärt mig inför nästa gång. Plocka upp tankar, funderingar, reflektioner och lärdommar.

Ta fram kartan igen, måla in några grund och ta ut en ny kurs framåt. Sommaren till ära njuter vi av värmen, solen och känslan av att sitta i båten. Njuta av vågorna som kluckor mot utsidan och lugnet på sjön.

Dags att ladda om.

Dags att tanka energi.

Dags att sätta mig först, igen.

Tack för att du finns 🤗💖

Tankar, Känslor och Energi.

Hej min vän,

Jag har sedan våren fördjupat mig i mig själv och med det också hittat en del insikter som jag hoppas kunna dela i detta inlägg.

Under många år har jag övat på andning, basal kroppskännedom och yoga. Nu i det senaste har jag fördjupat mig inom mindfullness, främst i skolan. Samt kopplat ihop det med energi, eller yogateori.

Tänk dig att du har hamnat i en situation som ger starka känslor. Du kan själv välja om det är ilska, sorg eller annan negativt betingad känsla. Du känner känslan, den generar tankar och förnimmelser i kroppen. Du försöker hitta ett sätt att få bort känslan och trycka ner den.

Vilken är din favoritmetod? Hur trycker du ner känslorna i ditt liv? Och vad är ens en känsla?

Känner att det kommer bli en filosofisk diskussion, men den kommer kopplas till det fysiska och vara förenklad.

När vi upplever världen så processar hjärnan allt som sker, gör en bedömning om det är värt att agera eller inte. Uppe på denna grundläggande funktion så tolkar vi andras reaktioner och filtrerar våra upplevelser genom vår erfarenhetsbank.

  • Om vi tänker oss in i ett spädbarns värld så har de minimalt med tidigare erfarenheter och beror helt och hållet på att kunna läsa av personer i sin omgivning.
  • Om vi istället tänker oss in i en femårings värld ser vi en helt annan bild. Personen har nu samlat på sig erfarenheter, en sorts världsbild som den använder för att tolka vad som sker. Barn tenderar att reagera på ett sätt som tillfredsställer vuxna, och ju mer feedback de får desto mer finjusterad blir deras respons.

Så ju äldre vi blir, desto fler inlärda mönster har vi med oss. Ett barn som fått vara alla sina känslor och fått hjälp med att förstå de, kommer hantera nya känslor och situationer på ett sätt. Medan ett barn som hela tiden blivit tystad och inte fått verktyg att förstå och hantera sina känslor kommer hantera känslor och situationer på andra sätt. Frågan här blir ju: vilken av dessa är du?

Jag var en av den senare sorten, som inte “lyssnar” på mina känslor. Till den dagen det blev för mycket. Då det rann över in i någon form av apatiskt tillstånd, kanske inte riktigt väggen men någonstans åt det hållet. Där fick jag lära mig att umgås med mig själv, och utveckla de verktyg som idag är en stor del av mitt liv.

I våras, många år senare, hamnade jag (som ni kan läsa om i tidigare inlägg) i en situation som tvingade mig att åter börja lyssna ordentligt på mig själv. För genom alla dessa år har verktygen funnits med mig, om än en periferin. Jag återvända in i yogan, tystnaden, och också meditationen. Mer specifikt “love and kindness meditation”, inom mindfullnessen kan man kalla det “heartfullness”. Det handlar helt enkelt om att hitta kärleken. Till sig själv, till andra och världen. Det jag gjorde helt kort var att tänka på något som fyllde mig med kärlek, förstora känslan till den graden att den fyllde hela rummet, för att sedan “ta tillbaka” känslan in i mitt hjärta med tanken att “detta är min energi och kärleken till mig”.

Så då kopplar vi in energi i resonemanget. Har du någon gång passerat någon på stan som fullständigt dränerar dig? Eller någon som totalt fyller dig med energi och glädje? Vi människor består till stor del av neuroner, nerver och andra celler som kommunicerar med varandra genom en elektrokemisk reaktion. Dvs elektiska små pulser som aktiverar nya celler i en bestämd väg, genom att antingen föra vidare den elektiska pulsen eller genom att aktivera en mekanism som frigör signalsubstanser (hormoner eller dyligt). Vi alla sprider energi, är energi och fungerar pga energi (och det finns många som kommer ha andra perspektiv och åsikter).

Vi kan alla välja vilken energi vi sänder ut. Jag gissar att det för vissa kommer enkelt att välja detta, för mig har det tagit mer än ett decenium att komma så här långt. Jag är definitivt inte färdig ännu. När jag kör vissa av mina kurser så börjar jag alltid med en övning som syftar just till att skapa positiva energier, eller känslor om du så vill. Genom att genomföra den övningen som står beskriven ovan (tänk på något som ger energi, förstora och ta in det i ditt hjärta).

Samtidigt som vi när vi är arga eller har andra negativa känslor kan använda oss av samma tänk.  Genom att se vibrationen/känslan, välkomna den som något positivt och vara i den genom att landa i kroppen kan vi hantera den på ett sätt som gör att den skingras. Vi stoppar med det inte undan känslan utan låter den passera, precis om en våg som sköljer över stranden. Genom att tillåta oss vara allt vi är, kommer vi också kunna vara friare i oss själva.

En övning som jag ofta ger till min son är att andas ner i tårna. Dvs fokusera på andetaget som kommer in genom näsan, ner genom hela kroppen för att slutligen landa i tårna, och det “pirr” som brukar följa. Ett annat sätt är att fokusera på magen som rör sig in och ut (upp och ner) medan man andas. Att landa i kroppen, låta känslan vara din vän, ta hand om den som om den vore ett spädbarn och älska dig själv för allt du är.

Jag landar ofta i kroppen, när jag står, går, sitter eller ligger. Många gånger prioriterar jag tyst tid för att ligga ner och bara “vara” i kroppen. Och du, vet du??? Om alla känslor är ok och välkomna, så är alla tankar det också. Välkomna tankarna, låt de vara kära gäster i ditt sinne och be dem att återkomma en annan stund.

Observera att mindfulness kan ta fram saker som har varit undanstoppade under en lång tid, och bidra till en stark känslomässig reaktion. Vilket ger att denna metod inte lämpar sig för alla, och vet du med dig att du har starka upplevelser i ditt bagage kan det vara bra att introducera mindfullness med en terapeut, som är utbildad i att hantera trauma och förstår de processer som är kopplade till trauma-bearbetning.

Med det hoppas jag att du får en härlig dag med nya insikter
Med kärlek!

Ge för att det fyller dig, och stärker andra.

Under hösten var jag på ett nätverksevent, med så mycket varma personer! Och i slutet av den träffen fick vi presentera oss själva.

Självklart är jag så mycket mer än rubriken, men det är ändå min take från mitt liv. Det är en av de starkaste sakerna som jag bär med mig; att jag självklart ska ge och hjälpa andra. MEN… inte för att det påverkar andra positivt, utan för att det fyller mig med energi.

Jag ska inte ge om det dränerar mig, jag ska ge om det fyller mig.

På den tanken så vill jag dela en situation från en av mina kurser. Deltagarna fick under denna träff skriva ett tacksamhetsbrev, i all dess enkelhet. Hursom så sa en av deltagarna i slutet att det kändes bra att läsa dessa generiska meddelanden. Det gav energi till den personen.

Saken är den att det ska fylla dig först, genom att du skriver det här brevet. Tänker tillbaka på alla bra saker som personen gett dig, tacksamheten, glädjen, energin. DIN inre energi, din kraft. Tacksamhet är något du ger för att du själva ska må bra, strunt samma hur den andra personen tar det. Du ska skriva för dig!

Ge genom att fylla dig själv först. På det sättet kommer din energi aldrig ta slut, den kommer bara växa.

Självklart så kan vi ge andra saker också. Kanske ett: “bra jobbat”, “snyggt [resultat]”,  “du är så himla bra”, “bästa [namn]”, “idag har du hjälpt mig genom att […]”, ja, vad som helst (men inga materiella saker). Låt andra veta hur viktiga de är i ditt liv och varför.

Med kärlek!

Tappat fart eller energi?

Ibland när jag pratar med andra så inser jag små hacks som jag över åren har lagt mig till med. Små små saker som egentligen varken tar tid eller energi. Framförallt det här året har hjälpt mig damma av en hel del verktyg som jag bär med mig.

Ett av dessa är att samla energi. Jag har helt klart utvecklat mina metoder under året, men även innan har jag haft mina små knep. Jag har alltid haft en fashination för naturen och dess krafter och design. Det ger mig andrum och energi. Att bara få stå och njuta en liten stund av allt det vackra.

Andningen kom in i mitt liv ganska tidigt, även om det är först de senaste tio åren som det har gått upp för mig. Jag har nämligen hållit på med min fridykning sedan någonstans 2003, 2004. Det har varit min meditation, kroppskännedom och andning. Att få ner kroppen genom andningen i ett lugnt och harmoniskt stadie så att den förbrukar så lite energi som möjligt under ytan. Idag ligger det i min morgonrutin att meditera (minst) 20 minuter. Många gånger 40-60 minuter. Det här året har jag dessutom utvecklat både yogan och energitänket bakom hela alltihop.

Så vad är då min poäng? Jo, ibland behöver kroppen en paus. Vi orkar inte hur mycket eller hur länge som helst. En studie som jag snubbalde över (och självklart glömt bort vem det var) sa att vi inte är gjorda för att jobba mer än 6 timmar per dag eftersom hjärnan ändå bara orkar med aktivt arbetet så länge. Ytterligare studier påvisar att vi får ut mer av varje medarbetare om vi förkortar till sex timmars arbetsdag.

Så vad innebär det för dig som privatperson, i ditt självledarskap.

För att prestera behöver vi vila! Det finns aktiv och passiv vila. Men det finns också positiva känslor! Tadaa!

Gissar att du just nu tänkte: vadå tadaa? Så låt mig förklara…

Barbara Fredrickson har tittat på det här och ser att vi tenderar att fokusera olika beroende om vi har ett positivt sinne eller ett negativt. Med positiva känslor ser vi helheter och lösningar, med negativa ser vi delar och problem. Så vad behöver vi då göra för att få upp farten igen? Jo vi inducerar positiva känslor.

Ett par enkla sätt:

  • skratta
  • dansa/spring/klättra (höj pulsen helt enkelt)
  • hjälp någon

Gör något som du mår bra av, får energi av eller skrattar av. (låter enkelt är svårt. För när man väl sitter där så måste man göra det också).

Så vad behöver du göra när du känner att energin börjar ta slut. Lyssna på kroppen!

För egen del är det högst olika, från stund till stund. Ibland behöver jag total tystnad för att kunna landa i kroppen och samla energi från marken/luften. Andra gånger är det en spellista på telefonen som väldigt lämpligt heter “speed”. För mig själv brukar jag tyst säga att allt utan dubbeltramp är för långsamt – vilket för den som kan spela trummor betyder en del, för er andra troligen inte så mycket (sen finns det säkert de som kan spela med dubbeltramp utan tempo, men det är inte vad jag tänker på). Hur som högt tempo…

Sen finns det självklart många andra sätt. Frågan är: vad har du historiskt sett gjort för att skapa positiva känslor eller adrenalin i kroppen. Oh vilka nya saker kan du testa för att se om det ger dig energi? Eller kanske bara justera lite lite på något du redan gör?

Med det önskar jag dig lycka till!

Beslutsamhet, egoboost och uppnåelse

I våras stod jag inför en situation där allt rasade samman i mig. Jag insåg saker som jag har blundat för och på grund av det var jag tvungen att värdera om mitt liv.

Sedan dess har jag genomgått flera olika processer och saker har börjat ta form på ett helt nytt sätt… Det jag vill rikta in mig på i detta inlägg är rutiner, vanor och uppnåelser.

Varför? Jo för att jag i våras bestämde mig för att göra en förändring i mitt liv. Att återigen fokusera på att jag ska må bra. Det är lätt att man oavsett situation glömmer bort det, för mig handlade det mestadels om barn. Jag tappade min självständighet, och blev någon som ”satt ihop” med barnen. För att ta tillbaka min självständighet har jag påbörjat en resa framåt. Hursom, så började egentligen resan innan krashen. Då min kropp började vakna vid tre på morgonen och inte kunde somna om. Ja, visst kan det vara tankar som snurrar, men mer smärtan i ländryggen. Inte för att jag gick upp då, men låg sömnlös i ett par veckor innan jag bestämde mig för att jag om jag nu ändå ska ligga vaken varje morgon kan använda tiden till något vettigt; att meditera.

Så där började hela resa, med att jag började meditera varje morgon. Sen kom corona och jag blev isolerad i sex veckor pga symptom. Där insåg jag hur otroligt viktigt det är för mig att träffa andra människor. Jag lider än idag av alla saknade kramar. Samtidigt tror jag att det är viktigt att vi får lite perspektiv ibland. Så vi hinner fundera över vad det är som egentligen är viktigt i våra liv. För mig är det viktigt med alla människor, grupper och vänner som jag möter på ett eller annat sätt.

I det här med corona skulle jag nog säga att jag gick in i en depression och bestämde mig att gå en promenad varje morgon för att vakna. För er som känner till konceptet ”power hour” var det precis vad jag införde i mitt liv. 40 minuter meditation, 40 minuter yoga och 40 minuter promenad. Det blir mer än en timme, jag vet… Men det var vad som fick plats på tiden jag hade.

Här började förändringen. Jag stötte på ett problem som var så stort att jag inte kunde blunda längre. Jag var ”tvungen” att göra det jag kunde för att må bra. Skifta fokus från att ta hand om alla andra till att ta hand om mig själv. Därmed inte sagt att jag inte tar hand om de också, bara inte på bekostnad av mig.

En sak som gjorde jättestor skillnad i min process, var en vän när denne sa: ” tar det inte väldigt mycket tid att skälla hela tiden”. Jag svarade att jo det gör det, men jag orkar inte. Vi pratade om ett av mina barn som i mångt och mycket gör saker som är oönskade. Och driver en till vansinne bitvis eftersom denne gör exakt det som man precis sagt nej till. Jaja. Jag har tagit mig igenom denna fas med ett barn, och vet exakt vad som ska göras. Men orken att göra den resan fanns inte. Det var helt enkelt slut, fanns inget kvar. Jag vet inte om du hört om liknelsen med syrgasmasken på ett flygplan? När man krashar eller dyligt kommer det ner syrgasmasker från taket som man ombeds ta på sig, saken här är att du måste ta på dg din egen först, innan di hjälper någon annan. För utan den kommer du svimma och inte kunna hjälpa någon.

Tänk vad klokskap man besitter som verkligen inte är av någon nytta för att man inte använder sig av den. För så är det ju oftast. Vi vet vad som behöver göras, men vi gör det inte för att vi har viktigare saker för oss. Sen ibland går det inte längre och vi kollapsar. Många gånger tänker jag att jag hade kollapsat om det inte vart för barnen, samtidigt som det i mångt och mycket är de som tar energin. Så ta en stund och fundera på vad du behöver för att själv må bra. Fundera sedan vidare på hur du kan få in det i ditt liv idag.

Tillbaka till min vår. Kristihimmelsfärd bestämde jag att jag skulle bada. Jag kommer från en fridykarbakgrund och sista helgen i maj städade vi alla kommunens badplatser. Dvs oavsett så fick man bada sista helgen i maj. Jag tänker inte vara sämre än det så jag bara bestämde mig för att göra det. BARA BESTÄMDE MIG. Fatta hur kallt det var i vattnet. Hursom så justerade jag min morgonrutin lite och avslutade varje dag min promenad med att doppa mig. Det här blev för mig mitt ankare i att påbörja resan till att åter få må bra i mig själv och mitt liv. Varje dag gjorde jag denna rutin (med undantag för de mornar när jag började kl 6 och kände att det blev lite väl mycket). Men då badade jag under dagen istället.

Det här är lite vad jag vill skicka med dig: vad gör du varje dag som får dig att må bra? Hur startar du din dag för att få så mycket energi och driv som möjligt för att möta dagens hinder?

Ska jag vara ärlig så tog det 10 minuter för mig att tappa all energi som morgonpromenaden gav mig, efter att jag kommit hem igen. I alla fall de första tre månaderna. Det var som om proppen gick ur när jag var tvungen att hantera de små livens tjafs och bråk.

Sen kom hösten och det började bli kallt i vattnet, mörkt på morgonen och ja rutin behövde helt enkelt justeras. Så idag när jag skriver detta kom jag precis från ett morgondopp. Interntet estimerar att det är 8 grader i vättern idag och det var kallt! Något så fruktansvärt. Målet nu är att bada minst en gång i veckan till dess att det blir ljust nog att börja bada varje morgon igen. Till dess får det bli en kalldusch stället, som morgon rutin.

Till saken hör att jag varje gång som jag tar mig ner i det där kalla vattnet börjar dagen med en riktig boost. Jag klarade det!!! Det är en så himla skön känsla att börja dagen med att ha klarat en jobbig uppgift. Tänker när jag skriver detta på en bok som heter ”svälj den fulaste grodan först”. Som handlar just om att börja med det jobbigaste, för då får du ego-boosten som sedan kommer göra alla andra uppgifter lätta.

Men du! Det är dags att fokusera på dig nu. Det finns ingen som är viktigare i ditt liv än du. Aldrig någonsin. Sen är det lätt sagt svårt gjort.

Två saker:

  1. Vad mår du bra av?
  2. Hur kan du börja din dag med saker du mår bra av så du orkar med resten?

Beslutsamhet, egoboost och uppnåelse. Kör!

Ska vi sträva efter balans i livet?

I början av augusti höll jag en föreläsningsserie om välbefinnande och hur vi kan använda olika delar ur den positiva psykologin för att balansera stress.

Jag skulle i detta inlägg vilja vrida och vända på ordet balans ett par vändor.

Själv är jag av den åsikten att balans är något att sträva efter när det kommer till livet. Balansen mellan jobb och fritid, aktivitet och vila, positiva och negativa känslor. Sen läste jag ett inlägg av någon som ratade begreppet totalt. Jag tog till mig och höll med helt och fullt i det som skrev. För många som syftar till att skapa balans i sitt liv fokuserar i det lilla, eller på en aspekt. Det här har fått mig att specificera begreppet balans och hur vi ska förhålla oss till det. Men innan jag fördjupar mig vidare i begreppet så vill jag börja med vad balans inte är (för mig).

  • Balans är inte ett slutmål, eftersom vi aldrig kan uppnå fullständig balans. Av fler olika anledningar: livet förändras, du förändras och dina prioriteringar förändras. När jag pratar målsättning brukar jag fråga om du har samma mål idag som du hade när du var 20. Har du det? Har du samma mål idag som för fem år sedan? Tio? De flesta som får frågan har förändrat sina mål med tid. Så att skapa balans ur det perspektivet är inte möjligt eftersom saker omkring förändras och då kommer också balansen att skifta.
  • Balans är brett och över lång tid. Att ha balans inom tiden för en dag är i det närmaste omöjligt. Att ha balans över ett år är mer görbart, men också svårt eftersom det är över för lång tid. Jag tänker på de som försöker skapa balans genom att ha fyra veckors ledighet och hoppas att det räcker. Balans ska därmed ses som eftersträvansvärt över en tidsperiod som är ”lagom” lång. Hur lång tid är upp till dig.
  • Balans är områdesspecifikt. Att ha balans i ett område innebär inte automatiskt att vi har balans i livet. Frö att kunna prata om helhetshälsa, välbefinnande och balans i livet måste vi först specificera vilka mätvärden vi använder för att definiera våra liv med. Detta är olika från person till person, och från vilket perspektiv vi ser ordet balans utifrån. Vad är balans för dig blir i frågan central.
  • Balans är inte ett yttre koncept, utan ett inre. Det jag menar med det är att vi har balansen i oss själva. Vi kan skapa listor i alla oändlighet utan att för den delen någonsin hamna i balans eftersom själva begreppet balans handlar om inre processer, eller mentala processer. Vi behöver sålunda skapa balansen i kroppen, och själen (för den som accepterar det begreppet, hjärnan för den som inte gör det).

Så med dessa punkter i sinnet, vad är balans? Personligen skulle jag utgå ifrån flera olika delar av livet: aktivitet/vila, social relationer, Stress/coping/krav, som de viktigaste och det finns flera. Vi tittar på var och en av dessa

  • Aktivitet/vila: när vi jobbar, tränar, engagerar oss i olika engagemang med mera så håller vi en aktivitetsnivå, ofta hög, som tar energi. Det kräver alltid energi för att genomföra dessa saker. Vila på andra sidan är när hjärnan och kroppen får vila, sömn är ett exempel på vila meditation en annan. Måste här få säga att telefonen och tv:n inte är vila, den kräver att din hjärna är aktiv och processar intryck.
  • Sociala relationer: i grunden är vi flockdjur som är beroende av andra för att överleva. Att umgås med andra personer blir då en viktig faktor för vårt välbefinnande (om inte den viktigaste). Så att ha för mycket sociala relationer är möjligt, så som det motsatta. Även här behöver vi någonstans i mitten av skalan. Anledning till att jag inte inkluderar denna i aktivitet/vila är att det i sig självt är nödvändigt för vår överlevnad med andra personer i våra liv.
  • Stress/coping/krav. I denna har jag klumpat ihop en hel del olika faktorer och är medveten om att det finns en hel drös med olika anledningar till att känna stress. Mer om detta hittar du i ett annat inlägg (och föreläsningar, både här på hemsidan och på youtube). Stress i sig är dock inte något dåligt i våra liv, det som är dåligt är vår tolkning av stressen och dess betydelse för våra liv. Därför finns på andra sidan skalan coping, ett begrepp som försöker sig på att beskriva de olika metoderna man kan använda för att mentalt hantera stressen. Sen lade jag även till krav, detta i sig är en stress och påverkar de andra väldigt mycket.

Balans i livet är därför ett mångfacetterat begrepp som inrymmer de flesta aspekterna av våra liv. När vi tittar på balans behöver vi därför fundera på vad som behöver finnas med för att skapa balans. För balans är något som vi skapar, genom medveten handling, reflektion och ”trail and error”. Vi behöver hela tiden justera och förändra våra tekniker för att de ska passa i den situation vi för dagen befinner oss i. Ju fler dagar och situationer vi hamnar i desto fler verktyg hinner vi använda och vi lär oss vad vi ska använda när för att få den största effekten på vårt mående.

För det är väl det balans handlar om? Att vi ska må bra i det långa loppet.

När jag håller kurser i detta och i min bok pratar jag om energitanken. Där du har en vattentank som du fyller med hjälp av energigivande aktiviteter och tömmer med saker som tar energi. Vissa saker kan finnas på båda sidorna och andra saker finns bara på ena sidan. Ibland kan det vara bra att måla upp denna bild för sig själv och skriva ner allt man kommer på. Aktiviteter, personer, uppgifter, strukturer, med mera. Bara för att visuellt få en bild av vad som kommer in och vad som går ut.

Man kan också göra detta över en dag. Då du skriver ner vad du gör/gjort och skattar hur mycket energi du fick eller hur bra du mådde av att göra en aktivitet. På det sättet kan du gå djupare in i specifika aktiviteter och riktigt reflektera över vilka beteenden du behöver göra mer a och vilka du behöver minska i ditt liv. Om du dessutom gör detta som en dagbok varje dag kommer du kunna se mönster och analysera ditt varande djupare.

Jag ska försöka mig på en sammanfattning:

Balans är ett begrepp som i mångt och mycket bygger på en process, det finns inget slutmål bara en väg. Balans innefattar alla viktiga delar av livet och vi kan inte skapa balans bara i en del av livet, eftersom det då kommer hamna ur balans på andra ställen. Balans som begrepp kan med fördel bytas ut mot andra mer rörliga ord, och som koncept vill jag ändå tro att balans sett som en process som vi aldrig når är eftersträvansvärt. Balans gör också att vi aktivt behöver reflektera och justera vårat sätt att leva våra liv för att komma närmare kärnan.

Hur tänker du om balans?

För den som vill lära sig mer om välbefinnade så har jag ett klipp på min youtube kanal: Vad är välbefinnande

En dörr stängs en annan öppnas…

Så heter en av de övningar som ämnar jobba med optimism.

Optimism för vissa handlar om att blint lita på saker, eller att man är naiv. Hursom är den vetenskapliga definitionen något annorlunda. Det här är en definition från cambridge:

the quality of being full of hope and emphasizing the good parts of a situation, or a belief that something good will happen.

Kanske kan man om man vill läsa in en del toner av naivitet i den om man vill. Men främst handlar den om att vara hoppfull och leta efter det bra, i det negativa. I alla fall enligt mig.

När jag skrev min b-uppsats skrev jag den om Carol Ryff och hennes forskningskarriär. Däribland snubblade jag också över några av de artiklar som hon var engagerad i gällande biologiska markörer och lycka (psykologiskt välbefinnande). Den studie som jag tänker på adresserade att de fann att de som var mer optimistiska också åt större mängd grönsaker. Så vad innebär det? Jag vet inte, men kanske att optimism är kopplat till ett större intresse för helhetshälsa. Eller att de som lärt sig äta mer grönsaker har lättare att känna optimism.

Hursom så är optimism en av de faktorer som bidrar till välbefinnande. Det fina med optimism är att du kan lära dig den. Genom något som kallas lärd optimism (learned optimism), där vi helt enkelt reflekterar över vad som blev bättre för att någonting inte hände.

Har du någon gång känt att något som blev helt fel, ändå vände sig och blev ännu bättre än du från början tänkt?

Hur kan du göra för att leta efter det bra som ska ske efter att du haft ett nederlag?