Fakta – Coachningsprocessen i psykologisk coachning

I korthet består processen av 3 delar; målsättning 2 sessioner, processen 4-11 sessioner samt avslut och handlingsplan för framtida arbete 1-2 sessioner. Varje session är 45 minuter lång och vi gör mesta delen av tankearbetet på sessionen, så att i princip endast implementeringsarbetet läggs utanför sessionstiden.

Nedan följer en längre beskrivning av varje steg i coachningsprocessen. Utöver själva processen tillkommer också enkätanalyser, där vi kollar av ett före och ett eftervärde på relevanta punkter, som bestäms tillsammans.

I den första delen sätter vi mål.

Det är viktigt att vi jobbar mot ett mål för att du som klient ska känna dig nöjd med utfallet av processen. Det är också viktigt med mål för vårat samarbetes skull. Då det skapar en gemensam agenda och strävan mot samma sak. Denna process kan ta kort och lång tid, men vi behöver ha minst två sessioner avsatta för denna del av processen. I denna del bestämmer vi också exakta mätvärden, då dessa är beroende av vad ditt mål är.

I den andra delen jobbar vi mot målet.

I denna delen är arbetet väldigt beroende av målsättningen och processen i sig. Vi kommer att jobba med dina egna styrkor och användning av dessa samtidigt som vi jobbar med konkreta problem och utmaningar på vägen. Genom att stärka din styrkemedvetenhet skapar vi ökad resiliens och ökad mål uppnåelse. Psykologiska styrkor är en central del i vårat gemensamma arbete, då det ökar både välbefinnade, nöjdhet med livet och skapar en fysisk hälsa.

I den tredje delen jobbar vi med framtiden.

Målet med coaching processen är att du som klient ska få så stort självförtroende inom styrkebaserat arbete att du kan driva dessa processer själv. Därför kommer vi göra en plan för eget arbete och saker att tänka på inför framtiden, detta innefattar också att sätta ett nytt mål för din fortsättning med gruppen.

Hinder på vägen och frågor som du kan ha.

Processen med att öka styrkemedvetenhet är inget man gör på en handvändning. Det kräver tid, engagemang och inkludering både dig som klient och din omgivning utanför coachningen.  Av dessa anledningar är det viktigt att du pratar med andra om vad som kommer hända och vad det innebär för dem och för dig. På detta sätt minskar vi också motstånd mot de processer som kommer starta under coachingstiden från ditt sociala nätverk. Att förmedla dina mål och tankar till väl valda stödpersoner hjälper också till att skapa klarhet så de kan hjälpa dig.

Vi kommer under processens gång fokusera på det positiva och se saker från den positiva sidan. Detta betyder att vi ser negativa aspekter med lösningsfokus, men också att vi tillåter problem att vara där. Vi kommer att jobba med olika styrkor olika mycket och kommer att fokusera på de aspekter som är ger störst effekt över tid, vilket kan innefatta att minska användningen av vissa styrkor. Styrkor är egenskaper som ändras över tid, med medvetenhet och med övning, det är också därför vi jobbar med att medvetandegöra, använda och reflektera över tid. Alla övningar och metoder som används under processens gång är anpassade efter de samtal som du och jag kommer ha. Detta innebär att jag inte på förhand kan ge ut övningar som kommer hjälpa, utan att allt kommer anpassas efter dina intressen och din livssituation. Vi kommer inte att fokusera på ”må-bra” faktorer utan processen består i att utveckla dig som individ. Effekterna vi ser är ett resultat av processen i sig och användningen av styrkor. Det finns mycket forskning om styrkor och styrkebaserat arbete, det krävs en hel del tanke och kunskap i att kunna identifiera och utveckla styrkor, både i sig själv och andra.

Söndagsmöten som grundbult i förhållandet

När vi för åtta, nio år sedan började med veckomöten gick det jättebra. Sen kom tre barn in i bilden och allt blev lite rörigt ett tag. Problemet är ju att om du ska få ordning måste du prioritera de här sakerna som inte är så roliga.

Så för två månader sedan tog vi åter upp struktur. I vårt fall är det en timmes möte på söndag mellan 9 och 10. Då är det disney-dags på svt, det går nämligen inte se i efterhand. Så den perfekta tiden för ett möte mellan två vuxna.

För att göra det enkelt har vi haft tre punkter som ska diskuteras:

  1. Hur har veckan gått?
  2. Hur ser den kommande veckan ut, inklusive att göra punkter
  3. Räkningarr och post

Varje punkt har sitt syfte: nedan tänkte jag beskriva dessa lite mer ingående.

Hur har veckan gått? 

Denna punkt kretsar runt de tre att göra punkterna som valdes förra vecka. Frågan blir i stor vad som är gjort. Varför är det gjort, eller varför är det inte gjort? Fokus är hela tiden på lösningar ska läggas till, dvs dessa frågor fyller ett syfte att stämma av, inte kasta skit. Så objektivt och harmoniskt.

Hur ser den kommande veckan ut? 

Syftet med denna fråga är som den låter att skapa kontroll över den kommande veckan. Vad står i kalendern? Vilka undantagsdagar har vi från ordinarie schema? Det andra syftet är att gemensamt komma fram till sex stycken punkter av allt som måste göras som är viktigast. Det innebär att vi varje vecka diskuterar vad som behöver göras, stort som litet, och delar upp de sex viktigaste punkterna mellan oss. Tre var. Genom att varje vecka göra denna avstämning hamnar vi på samma våglängd och kan diskutera vad som är viktigast just idag. Om fler saker blir gjorda är det bra, men inget krav. Fokus ligger hela tiden på de tre viktigaste punkterna.

Vad gäller schema för de olika veckorna så har vi gjort så att vi delar på ansvaret. Den ena lämnar och jobbar länge, den andre hämtar och fixar med mat och hushållssysslor. På det sättet är varannan vecka utan större ansvar, och man kan fokusera på andra saker. Sen bygger alla team på att hjälpas åt och man får på så sätt också utrymme för att vara hjälpsam.

Räkningar och post

Syftet med denna punkt är att båda ska ha koll på vad som händer, vilka utgifter har vi och vilka andra åtaganden har vi? Genom att varje vecka diskutera detta kommer båda in i ekonomin och man har ett större gemensamt mål. Att tilläggas är att vi har en helt delad ekonomi ( berättar med om detta i ett annat inlägg).  Genom att vi har delad ekonomi tillåter det att vi lägger allt samma pott, sparar hälften per person och inte petar i vem som ska betala vad.

Detta system har under de senaste månaderna fungerat väldigt bra. VI hinner stämma av och hamna på samma nivå i familjelivet. Under den här delen av året är det dags att fundera på målsättning inför kommande året och med det har det kommit in en extra punkt på dagordningen (hur kan vi öka våra inkomster?).

Hur gör ni för att hålla familjelivet flytande?

Välja sina ord med omsorg

För många år sedan bestämde jag mig för att ta bort en del ord ur mitt aktiva ordförråd. Ibland dessa ord fanns svordommar och ordet “inte”.

Efter det så har jag fortsatt att analysera ord, vänt och vridit, funderat på vad ord egentligen betyder. Det finns jättemånga ord som gör stor skillnad om vi byter ut dem. Däribland ordet inte. Inte är ett ord som hjärnan har svårt att visualisera och därmed svårt att få med sig. Vad innebär det egentligen att inte tappa glaset? Ska man tappa glaset? Eller? Man skulle kunna likna detta vid den rosa elefanten, du vet den där elefanten som man inte får tänka på. För det som vi riktar fokus mot, är det vi kommer att se. Eftersom hjärnan har svårt med ordet inte så ser vi inre bilder när vi tappar ett glas.

Även i andra situationer påverkar val av ord. Jag kallar mina barn vänner, för det är vad jag vill att de är = mina vänner. Jag vill inte vara någon som bossar omkring och bestämmer i vår familj. Jag vill att vi är på samma plan, delar med oss och bidrar till gemenskapen. Även om de idag inte riktigt har en bild av vad en vän är så hoppas jag kunna fylla deras associativa låda med bra saker om hur en vän ska vara, och därmed skapa en miljö där vi i första hand är vänner, i andra hand familj.

Det här med visualiseringar och tolkningar är otroligt viktigt för våra hjärnor och ett verktyg vi kan använda till vår fördel.

Allt du säger skapar bilder och tolkningar hos mottagaren. Du kan därifrån välja vilka bilder du vill skapa hos andra.

Dagens kvällstanke.

Har du funderat på hur ditt val av ord påverkar och berör andra?