Tanken är att det här blir ett inlägg som binder ihop alla delarna av att vara en förälder.
Många av oss skulle behöva ett körkort i föräldraskap, mig inkluderat. Jag har alltid brunnit för barn och ungdomar på olika sätt. jobbat i föreningar med fokus på ungdomsidrott och drogfria arrangemang. Ett av många sätt att skapa alternativ till aktiviteter. En av mina första kurser på universitetet handlade om familje och föräldraskapspsykologi, för att sedan fortsätta med positiv psykologi. Nu senast pedagogik, allt för att skapa lärmiljöer. Ändå känner jag att jag gärna hade haft mer stöd från början, och kanske ännu mera efter att jag gick in i väggen.
Så vart börjar man då? Jo, man börjar med att du måste hitta ditt eget föräldraskap. Det finns verkligen ingenting som är rätt eller fel när det kommer till varken föräldraskap eller föräldraledarskap. Det är en insikt och förståelse som måste finnas med när du läser resten 🤗.
Bilden ovan fick bli en liten startpunkt när det kommer till det här med att vara förälder. För vi har olika roller och nedan tänkte jag laborera lite med mina tankar om de olika rollerna (och självklart kan man dela in det i andra roller också)
– Jag som förälder: i denna roll så har vi regler, ansvar, gränssättning och allt annat som kommer med att hålla en person vid liv tills den kan ta hand om sig själv.
– Jag som ledare och förebild: i denna roll handlar det mycket om att växa tillsammans med barnet. Och när jag tänker ledarskap handlar det om att gå före, visa vägen, och se till att andra personer växer som individer. För er som är nyfikna så finns det en film på youtube där jag beskriver vad ledarskap är enligt mig. Och den hittar du här
– Jag som “mig: ja, innan barn hade vi ett liv, intressen och ett schema som inte innehöll barn. Det behöver också kunna finnas kvar efter att vi blir föräldrar.
Det jag har upptäckt är att dessa roller många gånger går in i varandra, därför sitter dem ihop också på bilden. Hursom tror jag att vi mår bra att separera dessa lite. Fundera på frågan vem vill jag vara som förälder? Som ledare? Som person? Och få ner det på papper i någon form. Därifrån kan vi sen börja jobba med de olika rollerna, skapa olika “hattar” för de olika rollerna och också lära oss hur vi flexar in och ut ur dessa.
När ska jag vara en förälder som sätter gränser?
När ska jag vara en ledare som motiverar och lyssnar?
När ska jag helt checka ut för att ta hand om mig själv?
När jag jobbar med ledarskapsutveckling så jobbar jag alltid utifrån två perspektiv; vem jag som ledare är och vem följaren är. Varför?
Jo, för att jag måste alltid hitta ett sätt som passar mig, mina värderingar, mina styrkor och kanske viktigast av allt; dina erfarenheter!
Samtidigt som du ser till vad följaren behöver, i detta fall ditt barn. Många gånger ser vi barnens (och andras) behov genom vårat eget filter, fast vi egentligen borde tänka på vad den känner, behöver och vad som ligger bakom ett visst beteende. Barn är på det sättet väldigt tacksamma, de visar att något är fel och oftast på ett väldigt tydligt sätt. Vuxna är mer otydliga och döljer väldigt mycket av deras behov bakom prestation. Hursom så är det mindre roligt med skrikande barn… så är det. Tro mig jag har sånna jag med 😅. Hursom så är det en väldigt tydlig signal över att det finns ett behov. Då har du faktiskt efter att du läst det här blogginlägget tre val.
1. Du går in i föräldrarollen och sätter gränser, berättar att så gör man minsann inte.
2. Du går in i en ledarroll, där du försöker förstå och hitta en lösning på behovet
3. Du checkar ut för du orkar verkligen inte med det här, och behöver din egentid.
Du som omedvetet har jobbat med det här tänker nog en del nu. Troligen i stil med “ja, men jag gör ju allt i olika situationer”. Det är faktiskt så det är. Tillbaka till att det inte finns något rätt eller fel, och jag ska illustrera detta med ett extremt exempel för att förtydliga min poäng. Du är på promenad med ditt barn och ni kommer till en väg, pratar lugnt om något, och börjar gå över övergångsstället. Mitt i gatan stannar barnet och börjar skrika. Vad gör du?
I det här läget är nog föräldrarollen bäst att gå in i. Ungen måste fort av vägen! Ansvar och regler får komma först. Sen när vi tryggt är på andra sidan kan vi byta roll och fokusera på att vara ledare. Under mer lugna förhållanden så är det faktiskt också ett alternativ att checka ut. Barnet skriker, och har gjort det en stund. Du behöver andas och hämta ny kraft, så du kan antingen be någon annan att vara ledare i just den stunden eller lugnt berätta för barnet att du behöver ta en liten stund för dig själv och kommer om en liten stund.
Jag hoppas att ni ser lite vart jag är på väg med det här; var roll har sin tid och sin plats. Hade jag förstått det här för 11 år sedan så hade mitt föräldraskap blivit så mycket enklare. Mer om detta kommer inom kort både på youtube, facebook och på bloggen. Följ mig där det passar dig bäst ❤.
Vill du veta mer om mig och mina tjänster, boka ett förutsättningslöst möte där vi tittar på din situation eller något annat som du tänker på. Skriv i kontaktformuläret så återkommer jag till dig.