|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Blomstrande eller kämpande? En modell
Vad är Mental Health Continuum?
Corey M. Keyes utvecklade Mental Health Continuum för att beskriva psykisk hälsa som mer än bara frånvaro av psykisk sjukdom. Hans modell visar att vi alla befinner oss någonstans mellan blomstrande (flourishing) och bristande psykisk hälsa (languishing), oavsett om vi har en diagnos eller inte.
Modellen delas upp i fyra fält baserade på två dimensioner (välbefinnande och psykisk ohälsa)
Utifrån detta kan vi hamna i något av dessa tillstånd:
- Blomstrande utan psykisk sjukdom: Du mår bra, känner mening och har starka sociala relationer.
- Blomstrande med psykisk sjukdom: Du har en psykisk diagnos men mår ändå bra tack vare stöd, behandling och copingstrategier.
- Bristande välbefinnande utan psykisk sjukdom (Languishing): Du känner dig trött, omotiverad och låg – men har ingen klinisk diagnos.
- Bristande välbefinnande med psykisk sjukdom: Du upplever både psykiska symtom och lågt välbefinnande.
Varför är det viktigt för mig som individ?
Den här modellen visar att psykisk hälsa inte är svart eller vitt. Du kan ha en diagnos och ändå må bra, eller vara symtomfri när det kommer till psykisk ohälsa, men känna dig tom och meningslös. Detta förändrar hur vi ser på välmående – det handlar inte bara om att “inte vara sjuk”, utan om att aktivt sträva efter att må bra och nå ett högt välbefinnande.
Att förstå var du befinner dig på detta kontinuum kan hjälpa dig att:
Se vart du befinner dig i förhållandet mellan psykiskt välmående och psykisk ohälsa.
Att identifiera vilka saker du behöver för att må bättre.
Hur kan jag använda Mental Health Continuum för att må bättre?
För att röra dig mot blomstrande hälsa kan du fokusera på tre nyckelfaktorer:
Emotionellt välbefinnande
Identifiera vad som ger dig glädje och meningsfullhet.
Öva på tacksamhet och medveten närvaro i vardagen.
Socialt välbefinnande
Bygg starka och stödjande relationer.
Engagera dig i gemenskaper som ger en känsla av sammanhang.
Psykologiskt välbefinnande
Sätt upp mål och utveckla en känsla av syfte.
Utmana negativa tankemönster och stärk din självbild.
Om du befinner dig i bristande psykisk hälsa, betyder det inte att du är fast där. Små steg mot bättre sociala relationer, självmedkänsla och meningsfulla aktiviteter kan hjälpa dig att röra dig mot blomstrande hälsa. Du bör dock alltid rådfråga en psykolog eller terapeut om du ligger på gränsen till psykisk ohälsa eller vet med dig att du har eller har haft en diagnos.
Sammanfattning
Mental Health Continuum av Corey Keyes är ett av många verktyg inom den positiva psykologin. Den visar att psykiskt välmående är mer än frånvaro av sjukdom – det handlar om att aktivt bygga ett liv där du trivs och utvecklas. Genom att förstå var du befinner dig på denna skala kan du börja ta steg mot att må bättre. Läs gärna mer om de olika delarna i välbefinnande genom blogginläggen. Eller besök min youtube och titta på filmen om välbefinnande.
Vilka små steg kan du ta för att må lite bättre varje dag?
Nyhetsbrev februari
Välbefinnande är inte en slump eller något som är förbehållet vissa människor – det är något vi alla kan påverka. Genom att fokusera på olika områden i livet kan du skapa en stabil grund för att må bättre, både på kort och lång sikt. Här är fyra viktiga områden att arbeta med för att förbättra ditt välbefinnande:
1. Personliga egenskaper: Din inre styrka
Våra personliga egenskaper spelar en central roll i hur vi upplever och hanterar livet. Att utveckla en positiv inställning och en vänligare relation till oss själva kan göra stor skillnad.
Fokusområden:
Optimism: Träna på att se möjligheter och lösningar, även i svåra situationer. Optimism är kopplat till ökat välbefinnande och bättre hälsa.
Tacksamhet: Att reflektera över vad du är tacksam för, som små framgångar eller stunder av glädje, stärker din mentala hälsa. Testa att skriva ner tre saker du är tacksam för varje dag.
Självmedkänsla: Var lika snäll mot dig själv som du skulle vara mot en vän. Öva på att acceptera misstag och utmaningar utan hård kritik.
2. Miljöfaktorer: Stöd från omgivningen
Din omgivning, både fysiskt och socialt, påverkar hur du mår. En trygg och stabil miljö ger dig möjlighet att blomstra.
Fokusområden:
Trygghet: En känsla av trygghet, både hemma och på jobbet, är grundläggande för ditt välbefinnande. Om det finns otrygghet, fundera på vad du kan förändra eller sök stöd för att skapa stabilitet.
Ekonomisk stabilitet: En sund ekonomisk situation minskar stress och skapar utrymme för välmående. Budgetering och ekonomisk planering kan vara kraftfulla verktyg.
Stödjande relationer: Bygg nätverk av människor som stöttar dig och ger energi. Det kan vara familj, vänner eller kollegor som inspirerar och uppmuntrar dig.
3. Livsstilsfaktorer: Vanor som bygger hälsa
Vardagens val är grunden för hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Att prioritera hälsosamma vanor kan ge dig mer energi och motståndskraft.
Fokusområden:
Sömn: Kvalitetssömn är en hörnsten för både mental och fysisk hälsa. Skapa en kvällsrutin och försök prioritera 7–9 timmars sömn per natt.
Motion: Regelbunden fysisk aktivitet är ett av de mest effektiva sätten att förbättra humöret och minska stress. Hitta en träningsform som du tycker om och gör den till en del av din rutin.
Hälsosamma vanor: En balanserad kost och att minimera skadliga vanor som överdriven alkoholkonsumtion eller rökning bidrar till ett starkare välbefinnande.
4. Meningsfullhet: Syftet med ditt liv
Känslan av att ditt liv har en riktning och ett syfte kan ge dig motivation och glädje, även under utmanande tider.
Fokusområden:
Identifiera dina värderingar: Vad är viktigast för dig i livet? Att leva i linje med dina värderingar skapar en djup känsla av mening.
Bidra till något större: Engagera dig i något som känns meningsfullt, som volontärarbete, att hjälpa andra eller att skapa något kreativt.
Reflektera över dina mål: Sätt upp realistiska och inspirerande mål som ger dig en känsla av framsteg och prestation.
Sammanfattning
Välbefinnande handlar om balans – att vårda både ditt inre och din omgivning. Genom att arbeta med dina personliga egenskaper, skapa en stödjande miljö, bygga hälsosamma vanor och hitta mening i ditt liv kan du aktivt påverka hur du mår. Börja med små steg inom ett eller flera av dessa områden, och se hur det påverkar ditt välbefinnande på lång sikt.
Ditt bästa liv börjar med de val du gör idag – vilka steg tar du för att må bättre? 😊
Nyhetsbrev Januari
Positiv psykologi är en gren inom psykologin som fokuserar på att studera och främja det som gör livet värt att leva. Till skillnad från traditionell psykologi, som ofta är inriktad på att förstå och behandla psykiska problem och sjukdomar, riktar positiv psykologi uppmärksamheten mot positiva aspekter av människors liv, såsom lycka, styrkor, välbefinnande och meningsfullhet, utan att för den delen förneka eller förminska de negativa aspekterna.
Kärnområden inom positiv psykologi
- Lycka och välbefinnande
- Studier om vad som gör människor lyckliga och hur de kan uppleva högre grad av subjektivt välbefinnande.
- Lycka delas ofta in i två typer:
- Hedonisk lycka: Känsla av nöje och tillfredsställelse.
- Eudaimonisk lycka: Att leva ett meningsfullt och ändamålsenligt liv.
- Styrkor och dygder
- Identifiering av individuella styrkor, som exempelvis kreativitet, tacksamhet, mod eller vänlighet.
- Fokus på hur människor kan använda dessa styrkor för att förbättra sina liv och relationer.
- Positiva emotioner
- Utforskning av hur känslor som tacksamhet, glädje och kärlek bidrar till psykiskt och fysiskt välbefinnande.
- Flow och engagemang
- Konceptet “flow” beskriver ett tillstånd av total uppslukning och fokus i en aktivitet som känns meningsfull och utmanande.
- Positiv psykologi undersöker hur man kan uppnå och upprätthålla detta tillstånd.
- Resiliens och hantering av motgångar
- Studier om hur människor utvecklar motståndskraft och växer efter att ha mött svårigheter.
Tillämpning av positiv psykologi
Positiv psykologi används inom flera områden, såsom:
- Mental hälsa: För att främja förebyggande insatser och stärka psykisk hälsa.
- Utbildning: Genom att hjälpa elever att utveckla sina styrkor och bygga självförtroende.
- Arbetslivet: För att öka motivation, trivsel och produktivitet.
- Relationer: För att förbättra kvaliteten på personliga och professionella relationer.
Sammanfattningsvis syftar positiv psykologi till att hjälpa människor att leva ett bättre, mer meningsfullt och tillfredsställande liv genom att bygga på deras styrkor och positiva aspekter.
Välbefinnande å andra sidan är ett mångfacetterat begrepp som beskriver en individs upplevelse av att må bra och fungera väl, både fysiskt, psykiskt och socialt. Det handlar om en känsla av tillfredsställelse och balans i livet, och det inkluderar både positiva känslor och fungerande på ett optimalt sätt i olika aspekter av livet.
Olika typer av välbefinnande
- Subjektivt välbefinnande (SWB)
- Handlar om individens egen upplevelse av lycka och tillfredsställelse med livet.
- Innehåller två huvudkomponenter:
- Positiva känslor: Upplevelser av glädje, kärlek och lycka.
- Livstillfredsställelse: Hur nöjd man är med sitt liv som helhet.
- Psykologiskt välbefinnande
- Relaterar till en känsla av att leva ett meningsfullt och självförverkligande liv.
- Inkluderar aspekter som:
- Självacceptans
- Autonomi
- Positiva relationer med andra
- Personlig utveckling
- Meningsfullhet
- Fysiskt välbefinnande
- Rör individens fysiska hälsa och energinivå.
- Påverkas av faktorer som kost, motion, sömn och allmän fysisk hälsa.
- Socialt välbefinnande
- Handlar om hur en person interagerar med och känner sig delaktig i sitt sociala sammanhang.
- Känslan av att ha stödjande relationer och en plats i samhället är centralt.
Vad påverkar välbefinnandet?
Välbefinnande påverkas av både interna och externa faktorer, exempelvis:
- Personliga egenskaper: Exempelvis optimism, tacksamhet och självmedkänsla.
- Miljöfaktorer: Tillgång till trygghet, stabil ekonomi och stödjande relationer.
- Livsstilsfaktorer: Sömn, motion, och hälsosamma vanor.
- Meningsfullhet: Upplevelsen av att ens liv har en riktning och syfte.
Hur förbättrar man sitt välbefinnande?
- Utveckla tacksamhet: Skriv ner saker du är tacksam för dagligen.
- Skapa starka relationer: Investera tid i dina nära och kära.
- Utför meningsfulla aktiviteter: Fokusera på det som ger dig glädje och mening.
- Prioritera fysisk hälsa: Motionera regelbundet, sov tillräckligt och ät hälsosamt.
- Öva mindfulness: Praktisera meditation eller medveten närvaro för att minska stress och öka närvaron i nuet.
Sammanfattningsvis är välbefinnande ett holistiskt begrepp som täcker både känslan av lycka och att fungera på ett hälsosamt och meningsfullt sätt i livet.
Under januari månad kommer kursen “Så mycket mer än bara lycka – en introduktion till positiv psykologi” att vara nedsatt. Kursen är en omfattande introduktion till positiv psykologi och dess tillämpningar.
Kursens innehåll:
- Grundläggande teorier inom positiv psykologi:
- Broaden and Build-teorin: Utforskar hur positiva känslor kan vidga våra tankemönster och bygga långsiktiga resurser.
- PERMA-modellen: Introducerar fem faktorer för välbefinnande: Positiva känslor, Engagemang, Relationer, Meningsfullhet och Prestationer.
- Målsättning för lycka:
- Lär ut hur man sätter mål för att främja lycka och personlig utveckling.
- Identifiering och användning av psykologiska styrkor:
- Hjälper deltagare att upptäcka sina unika styrkor och hur dessa kan användas för att öka välbefinnandet.
- Lyckoaktiviteter och övningar:
- Erbjuder praktiska övningar för att integrera positiv psykologi i vardagen.
Genom att delta i denna kurs får du en djupare förståelse för positiv psykologi och praktiska verktyg för att förbättra ditt eget och andras välbefinnande.
Nu är det äntligen december
Nu är det äntligen december – en månad fylld av känslor och förväntningar
För vissa är december en tid av värme, gemenskap och förberedelser inför julens firande. För andra kan det vara en månad fylld av stress, ensamhet eller oro över att inte räcka till. Oavsett hur du känner för december är du inte ensam i dina upplevelser.
Vi vet att många känner press från alla håll – att hinna med jobbets krav, familjens förväntningar och alla julförberedelser. Det är lätt att tappa bort sig själv mitt i allt. Därför vill vi på Njutamera.se ge dig något som kan hjälpa dig navigera genom denna intensiva tid, med omtanke och balans i fokus.
Årets julkalender kommer därför att erbjuda reflektioner och verktyg för att hantera stress, både som ledare i arbetslivet och i ditt personliga självledarskap. Vi vill hjälpa dig hitta stunder av lugn och närvaro, så att du kan möta december med en känsla av balans och meningsfullhet.
En gåva för ett mer balanserat liv
För att stötta dig under denna månad erbjuder vi vår arbetsbok: ”Mål med mening – din personliga arbetsbok för balans och utveckling” helt kostnadsfritt under hela december. Arbetsboken är fylld med övningar som hjälper dig reflektera över dina mål och skapa en riktning som känns rätt för dig. Som en extra gåva får du även tillgång till föreläsningar som guidar dig genom processen.
Vårt budskap till dig:
Ta ett djupt andetag och sänk kraven på dig själv. Ge dig själv utrymme att bara vara, och kom ihåg att det är okej att göra ”bara” tillräckligt. Du är värdefull, precis som du är – oberoende av prestation.
Vi hoppas att december kan bli en tid för både eftertanke och omtanke, där du sätter ditt eget välmående i centrum.
Varma hälsningar från oss på Njutamera.se ❤️