fbpx

Kategori: Föräldraledarskap

Publicerat

Ledarskap, följarskap och länken mellan dem – några tankar

När det kommer till ledarskap upplever jag att det ofta finns fördomar om hur en ledare bör vara, vad som ingår i en ledarroll och hur man ska göra för att möta förväntningar. Många va de som jag coachat inom just ledarskap visar en bild av att inte tro att det kan bli en bra ledare, eller för den delen vill vara ledare. Just för att de har en bild av hur de ”måste” vara som ledare.

Jag är av en annan åsikt och har jobbat fram trygga ledare och personer med personalansvar, allt genom att jobba med det som redan finns där. När jag kom i kontakt med följarskap så blev jag också introducerad till en liten övning. Övningen gick ut på att man i par skulle förflytta en person från punkt ett till punkt två utan ord. Till hjälp hade man en pinne mellan pekfingrarna, det var enda hjälpmedlet som du hade. Det här är en väldigt tydlig övning i hur man är en bra ledare. Går du för fort så kommer pinnen att ramla ner för att du går ifrån din följare, du tappar kontakten helt enkelt. Går du får sakta eller ryckigt så kommer du trycka in pinnen i följarens finger och den kommer börja backa. Inget av dessa resultat är önskvärda. Vi vill ju ha en kontakt som är stadig och som tar våra följare framåt!
Pinnen i sig representerar relationen mellan ledare och följare. Den behöver vara fast och tydlig. Men också tillitsfull och förutsägbar. Är den inte dessa saker så kommer pinnen att ramla ner. Så hur är det om vi kommer till dig? I ditt ledarskap, är du tydlig, förutsägbar och tillitsfull? Kanske ännu viktigare är frågan hur du är dessa saker.

För när det kommer till ledarskap och hur vi är som ledare så måste du hitta din stil. Jag tror att alla har mött en så kallad falsk person. Du vet en sån där person som du av någon anledning ogillar. Det kan vara för att den säger en sak och gör en annan. Eller för att den säger saker på ett sätt som inte är förtroendegivande eller trevande. Det kan vara en person som snackar skit om andra bakom deras ryggar, så du undrar vad den säger om dig när du inte är närvarande. Alla dessa är exempel på personer och personligheter som ofta gör oss obekväma och misstänksamma. OCH det allra viktigaste, ofta är det här personer som försöker leva upp till någon form av ideal eller bild av hur man borde vara. Det vill säga; dessa personer är inte förankrade i sig själva, sina värderingar eller egenskaper.

Många gånger hamnar man där för att man aldrig fått insikten om att man behöver förankra saker i sig själv, eller att man måste leva upp till en bild av oss själva som skolan, samhället eller våra föräldrar har skapat åt oss. Så ta detta inlägg som ett uppvaknande, en liten insikt i att det finns ett annat sätt att leva på. Det sättet behöver också vara grunden för dig i din ledarroll.
Jag jobbar ofta med mina klienter med fem olika bitar. Fyra av dessa är egenskaper; styrkor, värderingar, känslor och kompetenser. Den femte är det vi redan har i form av verktyg och metoder. Redan här tror jag att ni börjar se att vi alla är olika. Dessa olikheter behöver vi ta vara på, lyfta upp och bygga vidare på.

Så vad har du för talanger och styrkor? Varför inte ta ett test och kolla efter?

Vad har du för värderingar och grundbultar i ditt liv? Eller med andra ord: vad är viktigt för dig i ditt liv och varför?

Vilka kompetenser har du byggt upp under livet? Din unika väg har skapat en unik sammansättning av kompetenser som ingen annan har.

Dina känslor, här pratar vi välbefinnande. Vad får dig att må bra? Vad gör dig stressad? Vilka uppgifter gör dig engagerad? Vad får dig att känna meningsfullhet?

På min youtube hittar du filmer som beskriver det mesta, men också min ledarfilosofi.

Men jag började också med att prata om den där pinnen! Så den sista delen i detta blogginlägg kommer ägnas åt att fokusera på personen bakom pinnen. Vad behöver den? När behöver den det? Hur kan du stötta den i sin process? Även här kan du faktiskt använda mina fyra hörnstenar för ledarskap. Ännu mer viktigt är nog ändå frågan om hur du kan identifiera deras egenskaper?

Många frågor, få svar. Det enda sättet att få svar på är troligen att prata med dem, men du kan också gå in i undersökarrollen.

Vad gör dem som går fort och blir bra? Det är troligen styrkor.

Hur beter dem sig i olika sammanhang? Finns det någon gemensam nämnare för alla situationer? Det är troligen deras värderingar.

Meningsfullhet och engagemang är lite svårare att ta på, men det hittar vi ofta i de uppgifter de söker sig till om de själva får välja.

Mycket information, många vinklar och många nya begrepp. Hursom är detta otroligt viktiga punkter om vi vill skapa långsiktigt hållbara individer, som dessutom kan prestera mer och mer över tid utan att gå in i väggen.

Jag har fått sagt till mig att jag måste börja prata siffror. Och det är faktiskt så att en sjukskrivning kostar 30 000kr för företaget som minst. Kan vi bygga på styrkor så minskar sjukskrivningarna med upp till 41%. Vad skulle det innebära för ditt företag? Halvera utgifterna för sjukskrivningar (för psykosociala orsaker). Ett mobbningsfall kan kosta upp mot 900 000 kr, dvs en person som upplever sig kränkt eller utstött på arbetet. I denna kostnad ingår alla omkostnader, inklusive nedsatt produktivitet. Människor som tycker om sin chef och upplever sig sedda stannar längre på sina arbetsplatser, så här kan vi spara ca 100 000 kr per nyrekrytering. Lägger vi till produktivitetsbortfall och introduktion av en ny person så kommer den kostnaden vara ungefär en halv lön på en period över 6 månader.
Ja, vi har garanterat massor att vinna på att bygga ledarskapet på en stabil grund. Där individen får möjlighet att må bra i sitt ledarskap, och att följarna för möjlighet att må bra i sin följarskap.

Vill du veta mer om hur jag tänker eller vill ta ett kostnadsfritt samtal där vi pratar om din specifika situation? Välkommen att kontakta mig 🤩.

Publicerat

Föräldraskapets roller

Tanken är att det här blir ett inlägg som binder ihop alla delarna av att vara en förälder.

Många av oss skulle behöva ett körkort i föräldraskap, mig inkluderat. Jag har alltid brunnit för barn och ungdomar på olika sätt. jobbat i föreningar med fokus på ungdomsidrott och drogfria arrangemang. Ett av många sätt att skapa alternativ till aktiviteter. En av mina första kurser på universitetet handlade om familje och föräldraskapspsykologi, för att sedan fortsätta med positiv psykologi. Nu senast pedagogik, allt för att skapa lärmiljöer. Ändå känner jag att jag gärna hade haft mer stöd från början, och kanske ännu mera efter att jag gick in i väggen.

Så vart börjar man då? Jo, man börjar med att du måste hitta ditt eget föräldraskap. Det finns verkligen ingenting som är rätt eller fel när det kommer till varken föräldraskap eller föräldraledarskap. Det är en insikt och förståelse som måste finnas med när du läser resten 🤗.

Bilden ovan fick bli en liten startpunkt när det kommer till det här med att vara förälder. För vi har olika roller och nedan tänkte jag laborera lite med mina tankar om de olika rollerna (och självklart kan man dela in det i andra roller också)

– Jag som förälder: i denna roll så har vi regler, ansvar, gränssättning och allt annat som kommer med att hålla en person vid liv tills den kan ta hand om sig själv.

– Jag som ledare och förebild: i denna roll handlar det mycket om att växa tillsammans med barnet. Och när jag tänker ledarskap handlar det om att gå före, visa vägen, och se till att andra personer växer som individer. För er som är nyfikna så finns det en film på youtube där jag beskriver vad ledarskap är enligt mig. Och den hittar du här

– Jag som “mig: ja, innan barn hade vi ett liv, intressen och ett schema som inte innehöll barn. Det behöver också kunna finnas kvar efter att vi blir föräldrar.

Det jag har upptäckt är att dessa roller många gånger går in i varandra, därför sitter dem ihop också på bilden. Hursom tror jag att vi mår bra att separera dessa lite. Fundera på frågan vem vill jag vara som förälder? Som ledare? Som person? Och få ner det på papper i någon form. Därifrån kan vi sen börja jobba med de olika rollerna, skapa olika “hattar” för de olika rollerna och också lära oss hur vi flexar in och ut ur dessa.

När ska jag vara en förälder som sätter gränser?
När ska jag vara en ledare som motiverar och lyssnar?
När ska jag helt checka ut för att ta hand om mig själv?

När jag jobbar med ledarskapsutveckling så jobbar jag alltid utifrån två perspektiv; vem jag som ledare är och vem följaren är. Varför?

Jo, för att jag måste alltid hitta ett sätt som passar mig, mina värderingar, mina styrkor och kanske viktigast av allt; dina erfarenheter!

Samtidigt som du ser till vad följaren behöver, i detta fall ditt barn. Många gånger ser vi barnens (och andras) behov genom vårat eget filter, fast vi egentligen borde tänka på vad den känner, behöver och vad som ligger bakom ett visst beteende. Barn är på det sättet väldigt tacksamma, de visar att något är fel och oftast på ett väldigt tydligt sätt. Vuxna är mer otydliga och döljer väldigt mycket av deras behov bakom prestation. Hursom så är det mindre roligt med skrikande barn… så är det. Tro mig jag har sånna jag med 😅. Hursom så är det en väldigt tydlig signal över att det finns ett behov. Då har du faktiskt efter att du läst det här blogginlägget tre val.
1. Du går in i föräldrarollen och sätter gränser, berättar att så gör man minsann inte.
2. Du går in i en ledarroll, där du försöker förstå och hitta en lösning på behovet
3. Du checkar ut för du orkar verkligen inte med det här, och behöver din egentid.

Du som omedvetet har jobbat med det här tänker nog en del nu. Troligen i stil med “ja, men jag gör ju allt i olika situationer”. Det är faktiskt så det är. Tillbaka till att det inte finns något rätt eller fel, och jag ska illustrera detta med ett extremt exempel för att förtydliga min poäng. Du är på promenad med ditt barn och ni kommer till en väg, pratar lugnt om något, och börjar gå över övergångsstället. Mitt i gatan stannar barnet och börjar skrika. Vad gör du?
I det här läget är nog föräldrarollen bäst att gå in i. Ungen måste fort av vägen! Ansvar och regler får komma först. Sen när vi tryggt är på andra sidan kan vi byta roll och fokusera på att vara ledare. Under mer lugna förhållanden så är det faktiskt också ett alternativ att checka ut. Barnet skriker, och har gjort det en stund. Du behöver andas och hämta ny kraft, så du kan antingen be någon annan att vara ledare i just den stunden eller lugnt berätta för barnet att du behöver ta en liten stund för dig själv och kommer om en liten stund.

Jag hoppas att ni ser lite vart jag är på väg med det här; var roll har sin tid och sin plats. Hade jag förstått det här för 11 år sedan så hade mitt föräldraskap blivit så mycket enklare. Mer om detta kommer inom kort både på youtube, facebook och på bloggen. Följ mig där det passar dig bäst ❤.

Vill du veta mer om mig och mina tjänster, boka ett förutsättningslöst möte där vi tittar på din situation eller något annat som du tänker på. Skriv i kontaktformuläret så återkommer jag till dig.

Publicerat

Självmedkänsla, acceptans och älska dig själv – hittepå??? Eller?

Veckans inlägg behandlar ett tema som jag djupdykt i i mitt personliga liv de senaste fem åren. Förmågan att vara min egen bästa vän, och i det här inlägget ska jag ge lite perspektiv och lite övningar som du kan ha nytta av för att börja processen i att vara din egen bästa vän.

I självledarskapet är det här en otroligt viktig del.
– Det bygger en grund i att du är tillräcklig som du är.
– Du slutar leta efter andras bekräftelse, eftersom du kan ge den till dig själv
– Du slutar tvivla på dig själv
– Du börjar agera som att du är en värdig person (vilket du självklart alltid är!!!)
Och om du inte vill ha något av de sakerna ovan… ja, då är det nog bäst att du slutar läsa nu. För nu kör vi.

Vi börjar med idag, dagen då detta inlägg skrevs. Jag hade lämnat barn på skolan. Du vet små barn, ofokuserade och allt tar så himla lång tid. Jag har ett morgonmöte kl 8, redan halv åtta inser jag att jag inte kommer hinna i tid. Så jag meddelar att jag uteblir, bäst så istället för att ha fokuset på andan i halsen efter att ha stressat halvt ihjäl sig. Så jag stressar dit, sladdar in i korridoren, kastar ur det minsta barnen ur sin overall, stoppar tofflorna i handen och puttar in barnet i klassrummet. 8.00 är vi innan för klassrumsdörren, jag skäms! Varför? Jo, för att jag är en person som vill vara ute i god tid. Vara hemma (i mitt hemma-kontor) och fokuserad på mötet kl 8. Med got om tid att ställa in mig för mötet, hämta andan och vara fokuserad när mötet börjar.
Jag tror att de flesta av er som läser det här har varit där. Kanske inte med barn, kanske inte för jobb, kanske inte många av de detaljer som präglar min morgon. Men, känslan av att vara fel. Känslan av att inte leva upp till någon annans förväntningar, eller dina egna för den delen. Jag ser det så ofta i coachning, i mina ledarskapsutbildningar, i mina samtal med nära och kära. Det här fenomenet att slå på sig själv. Som att det inte räckte att alla andra slår på oss liksom 🤷‍♀️.

Det finns ett annat sätt att leva på. Inte för att dessa känslorna någonsin kommer försvinna, utan för att vi kan lära oss att ha förståelse och medkänsla med oss själva. Sätta oss in i våra känslor, lyssna på våra kroppar. Så till hur:et.
Hur lär vi oss att älska oss själva?

Jag vet inte hur din resa kommer se ut men för mig bygger den på flera saker.

1. Att jag när jag känner en negativ känsla kan ”tappa” in i den och prata med den. Ställa frågan ”vad kommer det här ifrån?”, ”vad var det som fick dig arg/ledsen/känslan du har?” och sedan ”vad är anledningen till att det här är viktigt för dig?”

2. Att jag insåg att jag är ansvarig! Det finns ingen annan där ute som är ansvarig för mina känslor, beteenden eller val. Det är bara jag. Och när jag accepterar att jag faktiskt är ansvarig för att må bra, ja då kan jag be andra om hjälp för att känna de känslorna. Dvs både sätta ord på och be om det jag behöver.

3. Att jag accepterade att alla mina känslor faktiskt är lika önskvärda. Varje känsla har sitt syfte och vill berätta något för mig (om jag vill lyssna). Och en liten del i detta är att jag upplever världen på olika sätt, beroende på vilken känsla jag känner. Fortfarande acceptansen att jag inte kan tolka världen som underbar om jag är ledsen (eller ja, kan kan man. Men det blir svårare).

Jag tänkte bryta ner det:

Försök att förstå dig själv.
Den här är inte helt enkel alla gånger. Men den enklaste övningen är faktiskt att bara ta en penna och ett papper och skriva. Jag brukar göra det med jämna mellanrum om jag har känslor som jag inte förstår mig på.
Så du tar ett papper och skriver ner allt som kommer upp i ditt huvud. Dvs tankarna ska från huvudet ner på pappret. Och tro mig, du kommer inte hinna med när den sätter igång. Det är helt ok, häng med så gott du kan och hoppa i texten om du behöver för att hinna med i dina egna tankar. Om du inte hittar på något att skriva, eller din hjärna inte vill tänka, så är det helt ok. Då skriver du bara ett egenvalt ord eller mening om och om igen tills hjärnan vill vara med. Mina favoriter är antingen ”just nu” eller att börja med en fråga till mitt inre jag. Exvis ”ok vännen, jag känner att känner dig ledsen/arg/annat, vad är det du vill säga med det”, och sen ryta ner det i kärnan genom att fråga varför det är viktigt.

Du är ansvarig!
Den här är tung och tuff, och är egentligen ingen övning. Det är mer reflektion och att släppa sina förväntningar på att andra ska göra något. De flesta som har en partner gör det här; du vet förväntar dig att den andra ska städa/diska/få dig att må bra, allra helst utan att berätta att det är vad du vill, eller behöver. Sanningen är dock att våra spegelneuroner inte speglar vad vi behöver utan vad vi känner. Så vi måste lära oss att sätta ord på det. Berätta vad vi känner och behöver. Och det viktigaste av allt. Även om du ber om något som du behöver, så behöver inte motparten ge dig det! Det är ett val den andre gör om den vill hjälpa dig att må bra.

Bilden kommer från pixabay

Acceptera att du måste få vara hela dig själv!
När det kommer till samhället i stort så är vi fostrade i att inte visa känslor, vi är svaga eller starka beroende på hur bra vi är på att vara likgiltiga inför saker. Så egentligen handlar den här övningen om att bara tacka din kropp varje gång du känner en känsla. Bra eller dålig spelar ingen roll. Bara säga ”tack för att du visar mig att det här är läskigt” = rädsla. ”tack för att jag har förmågan att vara ledsen”. ”tack för att jag känner mig arg, det är viktigt att jag står upp för mina gränser och värderingar”.

Så bli lite mer snäll mot dig själv! Du förtjänar det och när du blir den bästa vän, då kan ingen stoppa dig.

Publicerat

Vad är ledarskap – ett försök till definition

Ledarskap – ett försök till definition

Flera av de personer som jag har coachat har någon gång uttryckt att de inte vill bli ledare. Varför? Jo, för att de inte kan se sig själv i den rollen.

Jag menar vilken roll?

Finns det verkligen bara ett sätt att vara ledare på?

Eller hur är det egentligen?

I detta inlägg vill jag berätta lite hur jag tänker kring att hitta DITT ledarskap. Vad är det egentligen och hur vet du om du är rätt ute?

Vi är alla olika, och unika individer, med det kommer att vi också har lika olika och unika ledarstilar. Så egentligen finns det en definition på ledarskap? Jo, men självklart finns det en definintion. Eller ja, många. Nedan har jag listat några saker som karaktäriserar en ledare:

  • Att kunna leda en grupp av personer
  • Att skapa visioner och få andra att vilja skapa visionerna
  • Att skapa motivation i sina följare
  • Att skapa förutsättningar
  • Att bygga grupper/team
  • Att vara förstående
  • Att skapa passion i sina följare

Som ni ser i listan så handlar det väldigt mycket om följaren. För vi kan inte skapa motivation i någon annan utan att först ta följaren i beaktan och fråga vad den blir motiverad av. Vi kan inte heller vara förstående om vi inte har förmåga till empati och kan sätta sig själv i andras skor. Så ledarskap om vi tittar på definition verkar vara mycket i att kunna hantera andra människor.

Men… vi är alla olika och behöver olika typ av uppmärksamhet. Så det finns kanske inte ett sätt att vara ledare på, och de vi leder kanske behöver olika ledare för olika saker. Det fina med det här är att du inte ska kunna leda alla, du kommer absolut lära dig att leda fler och fler typer av personer ju längre tid du övar. Hursom landar det mesta i vem du är. Dina värderingar, vad du mår bra av och hur du tycker om att leda andra. Vissa personer behöver att vi pekar med hela handen och ger en lista som de kan bocka av, andra behöver handlingsfrihet och kreativitet.

Så vem är du?

När jag går igenom avsnittet om ledarskap i min kurs så tar jag en liten resa genom forskningen. De olika teorierna som än idag inte kan helt förklara vad som är en bra ledare. Vi vet visserligen idag att vi ökar kreativiteten och produktiviteten om ledarstilen faller inom det som kallas transformativt ledarskap. Det är en stor kategori med många teorier i sig, men bygger i korta drag på att ledaren hjälper följaren att växa som person både i sig själv och i sin yrkesroll.

Mina favoriter, och de som jag fokuserar på, är det autentiska ledarskapet och det styrkebaserade ledarskapet.

Det autentiska ledarskapet handlar om att du ska leda i enighet med dina värderingar, alltså vem du är.

Det styrkebaserade ledarskapet handlar om att du ska lära dig att leda i enighet med dina psykologiska styrkor, samt att stötta andra i att jobba genom sina psykologiska styrkor.

För att hitta dina psykologiska styrkor så kan du fundera på när du kände dig som bäst, eller som mest som dig själv. Titta gärna på videon där jag berättar mer om Psykologiska styrkor.

  • Skriv ner den händelsen som kom upp i huvudet och var så konkret som möjligt. Vad händer, med vilka och vart var du?
  • Fundera nu på vilka verb som du kan hitta i din text. Dvs saker som du gör. Psykologiska styrkor är nämligen beteenden som får oss att må bra.
  • Nu vill jag uppmuntra dig att diskutera med någon om dina beteenden som du hittade. Läs gärna upp texten för att se om din vän hittar fler beteenden.
  • Diskutera sedan dina beteenden. Är det saker du har gjort länge? Vilka tidigare situationer kommer du på när du använder din styrka/beteende? Är det något som ger dig energi? Om ja, vad i beteendet ger energi?
  • Finns det mer du tänker på? Kan du använda styrkan/beteendet i andra sammanhang?

När det kommer till det autentiska ledarskapet kan det vara lite svårare. Vi har alla värderingar som vi bygger våra beteenden och val på, men ofta är dessa omedvetna. För att hitta dina värderingar är det enklaste att fundera på varför du gör något, eller varför du inte gör något. ”Five times why” är den mest frustrerande övningen man kan göra, men det tar oss också in i kärnan av vilka vi verkligen är. Du kan om du är mer nyfiken kolla på filmen om autentiskt ledarskap.

  • Kolla på ditt mål med ditt liv/ledarskap/år eller annat mål du har.
  • Ställ dig sedan frågan varför det är viktigt för dig fem gånger.

När du har dessa två pusselbitar kan du designa ditt liv på ett helt nytt sätt. Välja vem du vill vara som ledare, men också förstå varför du gör de val du gör i olika situationer. Lycka till och vill du ha hjälp att hitta dina styrkor eller värderingar eller skapa/ nå ett mål så är du välkommen att kontakta mig för att boka en session där vi fokuserar på ett specifikt problem.