Vem är jag? (eller vem är du?)

Många av de som håller på med personlig utveckling har insett en sak; att vi kan förändra oss.

Det som en gång var är inte menat att för alltid bestå.  Det är faktiskt så att vi hela tiden förändras oavsett om vi styr förändringen eller inte. Vår hjärna består av en hel himla massa neuroner (hjärnceller). Neuronernas primära sätt att kommunicera med varandra är genom elektriska pulser, i kombination med så kallade signalsubstanser (kemiska föreningar).  Men för att kunna kommunicera med varandra måste cellerna öva, och ju oftare cellerna pratar med en speciell annan cell, desto lättare är det att prata med den igen. Dessutom så kommer omkringliggande celler hjälpa till att föra budskapet vidare. Lite som en skallgångskedja när man letar efter någon som försvunnit.

Det här är ju förstås helt fantastiskt! För det innebär att du kan träna dina celler att göra precis vad du vill. Och att bli vem du vill. Sen ska vi ju tillägga att vissa saker är betydligt lättare, eftersom vissa kopplingar redan finns, och andra saker är svårare då det inte finns kopplingar alls där. Så länge du har kul så går det lätt.

När jag för länge sedan påbörjade det här med min utveckling och att förändra lite av vem jag är gjorde jag en övning som jag tänkte dela med mig av. Alla idag har ju en mobil, alla kan ladda ner ett program för anteckningar och om man inte har det så fungerar en papperslapp och en penna lika bra.

Övningen går ut på att du ska skapa en bild av vem du vill vara, och skriva ner den. Vissa säger att man ska läsa den varje dag, gärna högt. Men det gjorde inte jag. Å andra sidan är det ju så att ju oftare vi övar på en viss bild inuti hjärnan desto lättare kommer det bli att göra dessa saker i verkligheten.

Börja med att värma upp hjärnan med att fundera på hur du vill vara, vilka beteenden skulle du beskriva ditt bästa jag med? Bara fundera i ett slag.

Sedan tar du fram din anteckningsmaterial och skriver ner allt du kommer på i “jag är”- form.

Jag är glad
Jag är tålmodig
Jag är snäll
Jag är uppmuntrande
Jag är i tid
Osv…

När du har slut på idéer för stunden så lägger du undan anteckningarna och återgår till ditt vardagliga liv. MEN, varje gång som du gör någonting som du inte riktigt är stolt över, eller inte vill göra tar du fram anteckningen igen och skriver vad du skulle vilja göra istället.

Så om du har skrikit åt barnen, eller trängt dig i kön, eller bristit i ett argt anfall. Vad vill du vara istället?

Jag är tålmodig?
Jag är lugn och harmonisk?
Jag är bra på att behålla mitt lugn?
Jag är bra på att hantera stressiga situationer?

Eller vem är du?

Lämna ett svar