fbpx

Sju hundra tusen kronor

Jag har under flera års tid förundrats över mångas tankesätt, slit och slängkulturen upp i dagen. Problemet enligt mig är när vi kommer till en punkt där vi konsumerar medarbetare. Jag vet inte vad du tycker och tänker när jag skriver så här, men för mig är det lite så det känns. Vi anställer någon och tär på dess gränser bara för att ”man kan ju alltid anställa någon ny”.

Du vet… passar inte tröjan så kastar vi ut den och köper en ny.

Jag kanske i samma mening måste erkänna att jag i många avseenden är minimalism, att jag tror att vi det rätta är att stärka individer och att vi faktiskt kan skapa en långsiktigt hållbar lösning om vi är redo för att öppna upp vårat sinne. Jag kanske har fel, det märks. Hursom så tänker jag i detta inlägg dela med mig av mitt perspektiv och mina tankar när det kommer att öka omsättningen i ditt företag utan att rekrytera mera.

I många fall så kan man generaliserat säga att din personal jobbar på sparlåga. I Sverige var Siffrorna för några år sedan 16% som var helt engagerade på jobbat. Dvs endast 16% av din person som du får ut den fulla potentialen av. Resten… ja någonstans mellan upp till 80% av dess fulla potential.

Ett liten förtydligande på vad jag skulle säga är potential. Full potential är för mig den nivån som en medarbetare kan konsekvent hålla över lång tid utan att tappa engagemang, eller skapa stressbaserad ohälsa. Sen vet jag också att det där är väldigt mycket som påverkar och fler faktorer än potential. Så det är inte helt sant, men ändå en definition som vi kan jobba med.

Den fulla potentialen den når vi genom att folk mår bra, att de känner sig taggade på jobbet och att de vet vad som är ramarna.
Den fulla potentialens motsats är rädsla. Rädslo-indicerande eller rädslo-baserat ledarskap är den typen av ledarskap som får medarbetare att frysa, begränsar dem från att testa och skapar en tystnadskultur. Låt oss titta på dessa tre effekter

– Frysa, som egenskap är ganska ineffektivt om man vill få någon att prestera. Det är en av de responser som kommer med stress-responsen. Och helt ärligt så ligger rädsla och stress väldigt nära varandra. Så nära att jag skulle säga att rädsla är en typ av stress-respons. Det kan liknas vid att spela död, och ironiskt nog så får vi inte ut någon av en ”död” medarbetare heller.

– Begränsad kreativitet och lärande. Kreativitet och lärande är två väldigt stora aspekter av vårat varande som människor. Lärande kan förstärkas av två saker. Det första är positiva känslor så som nyfikenhet. Den får oss att bredda vårat synsätt och se möjligheter, innovationer och lösa komplexa problem effektivare än med negativa känslor i botten. Vi kan också förstärka lärandet genom rädsla. Det här lärandet hjälper oss att undvika faror, dvs vi programmerar in en reaktion långt ner i hjärnan som gör att vi varje gång vi närmar oss denna situation så hittar vi sätt att undvika situationen på. Detta kan vara bra om vi jobbar med ”liv eller död” uppgifter, men det begränsar våran kreativa del av hjärnan. Så slutsatsen är att rädsla när det kommer till den fulla potentialen är en negativ sak.

– Tystnadskulturen, i detta fall så använder jag det ordet mer för att belysa att man inte vågar berätta sina åsikter för att förbättra arbetet eller gruppen. Även om jag är medveten om att det används på fler sätt inom organisationer. För att vi ska kunna tappa in i en medarbetares fulla potential så måste vi faktiskt skapa möjligheter för den att yttra sina åsikter. De flesta personer sitter på otroligt mycket både kunskap och kompetens som vi inte utnyttjar då vi som ledare själva är rädda för att bli ifrågasatta. Men utan allas perspektiv och kunskap kommer det att saknas pusselbitar som skulle gjort arbetet både bättre i kvalité och tidseffektivare.

Så rädslo-inducerat ledarskap har vissa nackdelar och jag har berättat varför dessa resultat av rädsla är dåliga om vi vill nå alla medarbetares fulla potential. Så nu är det dags att vända på det: vad gör att vi kan tappa in i någons fulla potential?

För att vi ska få ut den största effekten av en medarbetare så behöver vi förstå den personen och vilka styrkor och intressen den har. (Och eftersom du när du läste styrkor fick en bild av vad det är så är det bäst att jag berättar vad jag menar. En styrka är ett beteende som ger energi när den används och ett gott resultat.) När vi förstår vad som driver en person så kan vi stötta den i att designa sina arbetsuppgifter på ett sätt så att det ligger i linje med deras styrkor. När vi jobbar med styrkorna som ledstjärna så får vi massa ekonomiskt mätbara resultat. Däribland:
– 12,5 % högre effektivitet hos den anställde
– 15% lägre personalomsättning

Så för att summera ihop detta i ekonomiska termer, finns det stora pengar att tjäna.
Räkna själv. En nyrekrytering kostar 100 000 kr i arbetsinsats så per anställd kan du tjäna 15 000 kronor på sänkt personalomsättning (om året).

En person med en årslön på 500 000 kr kommer ge en ökad effektivitet motsvarande 62 500 kronor om året.
Sen vet vi att ett styrkebaserat arbetssätt förbättrar arbetsmiljön och reducerar mobbning. Exakt hur mycket vet vi inte. Men en sjukskrivning kostar minst 30 000 kronor för företaget. Sen tillkommer kostnad för ny personal att ersätta den sjukskrivna och diverse andra kringkostnader.

Så ett litet företag på 10 anställda skulle kunna räkna på en sparat kapital genom minskade utgifter och ökad effektivitet på 150 000 + 620 000. Generaliserat självklart! Men det tåls att funderas på, hur mycket skulle du kunna göra för 7 hundra tusen om året?
Nyfiken på att veta hur du kan tappa in i den anställdas fulla potential? Boka ett kostnadsfritt möte så ser vi på just din specifika situation.

HTML-kod, matte och annat jag idag undviker

För länge sedan satt jag med diverse saker som jag då tyckte var roligt. Som att koda hemsidor, vi pratar då tidigt 00-tal.  Under samma period älskade jag matte. Det var ett språk som jag verkligen fann intressant, vilket syntes i mina muntliga prov men inte mina skriftliga. Någonstans här föddes min tro på att jag är usel på skriftliga prov. Vilket sedan följde mig genom större delen av skolgången. I mitt förra inlägg grottar jag ner mig mer på det temat. Temat för detta inlägg är just saker som vi borde sluta med för att vi är bra på de, men de tar energi av oss.

För det var det som hände när jag på gymnasiet mer eller mindre gick in i väggen för att det vart för mycket av de sakerna som jag “tyckte var roligt”, men som tog för mycket av min energi. Så jag valde i samråd med olika personer att läsa in gymnasiet på fyra år och blanda upp mina studier med estetiska inslag.

Där och då fick jag personligen lära mig skillnaden mellan det jag sedan ska kalla styrkor och inlärda beteenden. Jag är ganska bra på det där med både matte och koda hemsidor, men idag undviker jag det då jag inte orkar med. Det tar helt enkelt för mycket av min energi. Det är ett inlärt beteende, något som jag är bra på (relativt sett) och som inte ger energi. På den andra sidan skalan har vi våra styrkor. Det är saker som vi inte nödvändigtvis är bra på (än) men som vi eftersom vi får energi av det lär oss väldigt snabbt. På det sättet blir vi också fort bra på det och vi får en positiv feedback-loop.

När jag jobbar med ledare i coachning är det här en viktig sak att få ledaren att känna skillnad på. (Det gäller förövrigt även mot våra små älskade barn.) För om vi ska leda styrkebaserat är det viktigt att vi låter våra medarbetare använda sina styrkor, dvs det de får energi av, och inte uppmuntra invanda beteenden, eftersom det tar energi och på det sättet dränerar personen.

Vilka beteenden/saker gör du som tar energi, även fast det ger ett gott resultat? Och vilka saker tycker du om att göra och lär dig fort av?

När jag skriver det här sitter jag och programmerar min hemsida. Jag kom till en punkt där jag var tvungen att använda html-kod för att få texten snygg. Kunskapen finns där men inte viljan att använda den. Ibland, och bara ibland!, måste vi göra saker som vi inte får energi av. Medvetenhet är nyckeln.

Hur gick min styrkeutmaning och antar en ny

Hej på dig,

Jag har skjutit detta inlägg framför mig och bockat av min att-göra-lista istället. På gott och ont, kommer tillbaka till det efter att  jag reflekterat över min styrkeutmaning.

För ett par veckor sedan skrev jag om min egen styrkeresa och bestämde att jag den 14:e april skulle använda en av mina lägre styrkor, entusiasm. Sanningen är att det inte gick så bra. Jag glömde halvt av den och så mycket till energi fylldes inte dagen med.

Jag reflekterar över andra gånger då jag har haft entusiasm högt på min dagordning och kommer fram till att jag mår otroligt bra av att använda den styrkan. Så jag tänker fortsätta kämpa, och detta leder mig till nästa utmaning.

Jag har under den senaste tiden kämpat för att ta mig igenom min att-göra-lista. Det är en ändlös kamp mot allt som jag behöver göra. Eller var det borde göra? Eller vill jag göra det? Orden kan man förvränga många gånger och allt detta har lett mig till en ändlös dränering av energi. Jag går helt enkelt till “jobbet” med inställningen att bocka av så många saker som möjligt från min att göra lista… Någon som känner igen sig?

Bilden kommer från pixabay

Jag behöver ett avbrott. Jag älskar det jag gör, när jag får göra det. Som det ser ut nu så får jag dock inte göra det jag vill göra, att hjälpa andra. För stunden ser mitt liv ut som en enda digital soppa. Det är en hit och en dit med it-strukturer. Jag gör så otroligt mycket saker och vill visa det för världen. Och för varje sak som jag vill visa kommer vi till att ladda upp det här på hemsidan. Varje gång möts jag därmed av en stor tröskel. Och kämpar mig igenom all denna teknik.

Jag har försökt ladda upp alla dikter jag gjort till avslutningar och rim till julklappar. Jag har försökt hitta en struktur så jag kan ladda upp alla böcker jag skrivit, men hur gör man det då? Eller så har jag helt enkelt för höga krav.

I helgen var vi på landet, i sommarstugan. Det hade jag ingen lust med alls, men åkte med ändå och det fina är att jag under helgen har målat en akvarellmålning och skrivit första kapitlet på en ny bok. Bara för att jag är ledig, men är det inte sådant som jag ska göra på min arbetstid? Både ja och nej är självklart svaret på den frågan.

Det som har hänt är följande:
– Jag har ca 6 timmar om dagen att fördela på “jobb”, jobb för mig är det som står på min att-göra-lista. Det kommer sig av att jag har tre barn mellan tre och nio år som jag vill umgås med. Samt att jag inte orkar jobba mer än dessa timmar, sen är min energi slut (och då ska jag gå till nästa jobb: att ta hand om barnen). Så på den tiden behöver jag vara effektiv, och då bocka av så många saker som möjligt. I den här föreställningen har jag också byggt in att “jag inte har tid med rast” och att “möten med andra inte är arbetstid”. Dvs jag känner att jag inte hinner jobba när jag har möten med andra. Enligt mig är detta en sjuk föreställning och som jag håller på att sakta jobba bort. Eftersom jag i perioder jobbar mycket kvällar, har jag exempelvis använt arbetstiden för att sova ikapp. Vilket tidigare har varit ett “no no” i mitt huvude. Sakta med säkert, små steg mot det liv jag vill ha.
– Det andra som har hänt är att jag i min jakt på effektivitet har glömt bort att det ska vara roligt. Jag pushar mig själv alldeles för mycket och för hårt för att må bra. Jag glömmer bort det jag tycker är viktigt och intalar mig att mina studier inte får ta av min arbetstid. Resultatet är att jag aldrig hinner ikapp, eftersom det alltid ligger en stor hög och väntar på att jag ska “ha tid att inte jobba”. För er som följer mig på instagram har ni kanske sett att jag nu har lagt böcker i mitt favorithörn, så att jag kan läsa istället för att scrolla flöden.
– Det tredje som har hänt är att jag nu har slutat skjuta upp mina tankar och tänker ta tag i saken.

Så till min utmaning. Eftersom jag har noll energi, jagar effektivitet och håller på att falla omkull av min egen världsbild har jag nu bestämt mig för att börja varje dag med frågan: vad vill jag göra idag. Istället för att kolla på att göra listan och se vad som måste göras idag. Eller tja, det får bli en dag i veckan där jag verkligen fokuserar på att göra det som är viktigast, någon balans får det allt vara. Här kommer vi också tillbaka till mina styrkor: kreativitet, nyfikenhet och uthållighet. Jag måste komma tillbaka till saker som ger mig energi.

Återkommer nästa vecka med hur det har gått.

Så vad ger dig energi?

Min styrkeresa

Hej på dig,

 

Nu var det länge sedan jag skrev något här, då jag har fokuserat på att överleva min kurs i makroekonomi. Den är nu tentad och jag är (förhoppningsvis) tillbaka på banan igen.  Det blev visst lite mycket ett tag.

Hur som så tänker jag i detta inlägg fortsätta på temat psykologiska styrkor. Jag ser att min titel kan tolkas på många olika sätt, men psykologiska styrkor kommer vara fokus.

När jag först kom i kontakt med psykologiska styrkor, snäste jag bort det och tyckte att jag inte orkade lära mig det där… För att bli “tvingad” igenom ett ganska omfattande arbete om psykologiska styrkor och vilken forskning som stödde de 24 olika VIA styrkorna (se taggen psykologiska styrkor eller besök youtube).  Inte helt i linje med mina intressen där och då. Mutter och morr…

Men sen hände det något som fick mig att ändra inställning till detta fenomen och faktiskt vilja jobba med det. Jag insåg att psykologiska styrkor är kärnan i så mycket vad gäller att må bra och ser vi till idrotten så är det där vi fokuserar hela tiden. Så varför inte i vardagliga livet?

2012 gjorde jag mitt första VIA test som en del av en coachkurs på HiS. Nedan ser du mina fem främst styrkor då.

Som du ser är resultatet på engelska då det på den tiden inte fanns på svenska och det var vid denna tidpunkt också 240 frågor. För detta blogginlägg var jag självklart tvungen att göra om testet, fortfarande på engelska, men du kan själv välja språk och göra det på svenska.  Så per idag ser mina styrkor ut så här.  Nyfikenhet har landat upp på punkt ett och hopp har försvunnit från listan.

Viktigt att tänka på när vi jobbar med styrkor är att de är föränderliga. Du använder dina styrkor olika mycket under olika perioder, vilket kommer synas på ett test.

Tillbaka till min resa där den startade. Jag fick genomgå styrkecoachning och genomföra det samma på både kurskamrater och utomstående klienter. Vilket var jättespännande! att få se sig själv genom linsen av mitt styrketest gav verkligen igenkänning. Jag är en optimistisk person och det syntes, både på hur jag har använt den och använder den idag. Jag älskar också att lära mig nya saker och funderar ofta på hur saker hänger ihop eller fungerar. Så styrkorna passa mig verkligen som handen i handsken. Sen vet jag att vissa blir förvånade när de ser sina resultat, men för mig var det naturligt och verkligen precis exakt som mig.

Efter att jag fått ta reda på mina styrkor, fick jag också prova att använda en av mina styrkor på ett nytt sätt. Så här idag kommer jag faktiskt inte ihåg riktigt vad det var eller hur det var. Mitt mest framträdande minne var faktiskt när jag coachade min klient och vi grottade ner oss i hennes styrkor. Så himla fascinerande. Men det är inte min resa, det är hennes.

Jag började hur som förstå värdet med att hitta och uppmuntra andras styrkor. Barnen blev fler och växte upp. Varvid jag försöker (eftersom jag fortfarande jobbar med detta i mitt föräldraskap) implementera detta tänk i både mitt förhållande, men också gentemot mina barn. Hur gör man det då? Jo man tittar på vad de gör när det lyser i ögonen på dem. Du vet, när de bara är helt uppfyllda av situationen och bara “flyger fram” genom sin uppgift. Min dotter har styrkan social intelligens, vilket märks väldigt tydligt då hon lätt blir omtyckt av de flesta. Medan min stora son har humor som styrka, på gott och ont då han gärna använder den i fel situationer.  Även min sambo har självklart styrkor, som jag då uppmuntrade användning av.

Men mitt liv har förändrats, jag har inte längre den kraften som krävs för att styra och planera minsta lilla. Jag uppmuntrar självklart det barnen gör och om de är uttråkade så tänker jag ut saker som de tycker om att göra. Allt för att uppmuntra deras styrkor. Men personligen hade jag verkligen velat jobba ännu mer med detta inom familjen.

Så vad tycker medlemmarna i din familj om att göra, och hur kan du uppmuntra dessa att göra det som är kul. Eller integrera något roligt i alla måsten.

Som ett resultat av detta så kommer jag om en vecka uppdatera er på hur det har gått med användning av en ny styrka. Jag har väldigt bra koll på mina styrkor och kommer därför att välja från mina nedersta styrkor. Då det visat sig att dessa ger mest effekt att använda om man kan sina toppstyrkor. (Kom ihåg att du har alla styrkor i mer eller mindre utsträckning, så det finns inga svagheter i detta läge).  Mina nedersta styrkor är entusiasm, uthållighet, humor och tapperhet (mod). Alla dessa jobbar jag aktivt med idag. Men tänker ändå att jag väljer en av dessa.

Jag väljer entusiasm, då det är den jag tror att jag kommer få ut mest av att använda.

Jag kommer under den kommande veckan använda min styrka entusiasm, tisdagen den 14:e april 2020. Jag ska använda entusiasm som styrka och gå in med inställningen att ha energi. Helt enkelt se på entusiasm med hela mitt liv.

Efter det så kommer jag berätta hur det gick och hur det kändes. Så vi hörs nästa vecka.

VIA-testet hittar du på viame.org.

Hör av dig med frågor eller funderingar. Du kan också boka ett 30 minuters samtal om dina styrkor med mig om du känner att det är till hjälp ( de första 30 minuterna är utan kostnad).

Ha en fin dag 🙂

Psykologiska styrkor för att må bra.

Hej på er alla,

Under den tid jag pluggade kognitiv neurovetenskap lärde jag min både MI och positiv psykologi. Dessa har kommit att bli grunden för min verksamhet och mina produkter. Idag tänkte jag att jag ska lyfta ut den saken som jag under utbildningen tyckte var tråkigast, men idag jobbar mest med då jag har sett vilken otrolig effekt det har på både mående och liv hos mig själv och mina kunder; psykologiska styrkor.

Jag har suttit på säljmöten och berättat att jag jobbar med styrkor på arbetsplatsen, varvid jag har fått kommentaren att det är bra att jobba med att stärka kroppen… Men jag har fått fint justera att jag menar psykologiska styrkor, och att de förvisso stärker individen, men mestadels i hjärnan. En liten kul sidopunkt.

Vad är då psykologiska styrkor?

En styrka är ett beteenden som vid användning ger både energi och ett gott resultat. Till skillnad från exempelvis svagheter som varken ger energi eller ett gott resultat oavsett hur mycket man övar.

Styrkor i korthet sänker din stress, ökar din motståndskraft (både fysiskt och psykiskt) och skapar meningsfullhet i ditt liv. Martin Seligman har utformat sin PERMA-modell på styrkorna och säger att användning av styrkor ger ökning av alla de fem välbefinnandeparametrarna. Perma är en accronym och står för Positiva känslor, engagemang, relationer (positiva), meningsfullhet och accomplishments (eller fritt översatt uppnåelse). Så genom att jobba med sina psykologiska styrkor skapar man ett fullt välbefinnande. Tester har gjorts och de som lär sig om sina styrkor får en ökning av sitt välbefinnande under en kort tid, medan de som får lära sig använda sina styrkor får denna ökning i minst tre månader.

I detta inlägg vill jag uppmuntra dig att ta reda på vilka dina styrkor är. Det gör du enklast genom att besöka viame.org, skapa ett konto och göra deras gratis styrketest. När du väl har gjort testet kan du använda dig av följande frågor:

  1. Hur använder du de sju översta styrkorna på listan? Använder du dessa ofta? Om du använder de sju översta ofta har forskningen visat att du kommer få mer ökning av välbefinnandet om du jobbar med de sju nedersta.
  2. Beskriv i detalj hur du använder de sju översta (eller nedersta) idag.
  3. Hur har du använt dina styrkor tidigare?
  4. Är det någon skillnad mellan nu och då? Varför, varför inte?
  5. Om du skulle testa en av dina styrkor den närmaste veckan, vilken skulle det vara? Hur skulle du använda den (beskriv så noga du kan)? När skulle du använda den? Ju mer detaljerad du är på dessa frågor, desto lättare är det för dig att genomföra din övning.

Om du vill ha ett bollplank eller stöttning i processen så finns jag här. Skicka mig ett PM, ett mail eller kolla bokadirekt. Jag kommer under corona inte lägga upp så mycket tider, med tanke på osäkerhetsfaktorer. Dock kommer jag jobba, så det finns möjlighet för coachning eller stödsamtal under hela våren.

Besök gärna min youtubekanal. Där har jag nu börjat lägga upp filmer om olika teman, mestadels gentemot företag, men kommer också lägga upp om både självledarskap och föräldraledarskap https://www.youtube.com/channel/UC31HgjAQ8Yt4euJycOyWXhQ

Lycka till! och berätta gärna hur det gick.

Fakta – Coachningsprocessen i psykologisk coachning

I korthet består processen av 3 delar; målsättning 2 sessioner, processen 4-11 sessioner samt avslut och handlingsplan för framtida arbete 1-2 sessioner. Varje session är 45 minuter lång och vi gör mesta delen av tankearbetet på sessionen, så att i princip endast implementeringsarbetet läggs utanför sessionstiden.

Nedan följer en längre beskrivning av varje steg i coachningsprocessen. Utöver själva processen tillkommer också enkätanalyser, där vi kollar av ett före och ett eftervärde på relevanta punkter, som bestäms tillsammans.

I den första delen sätter vi mål.

Det är viktigt att vi jobbar mot ett mål för att du som klient ska känna dig nöjd med utfallet av processen. Det är också viktigt med mål för vårat samarbetes skull. Då det skapar en gemensam agenda och strävan mot samma sak. Denna process kan ta kort och lång tid, men vi behöver ha minst två sessioner avsatta för denna del av processen. I denna del bestämmer vi också exakta mätvärden, då dessa är beroende av vad ditt mål är.

I den andra delen jobbar vi mot målet.

I denna delen är arbetet väldigt beroende av målsättningen och processen i sig. Vi kommer att jobba med dina egna styrkor och användning av dessa samtidigt som vi jobbar med konkreta problem och utmaningar på vägen. Genom att stärka din styrkemedvetenhet skapar vi ökad resiliens och ökad mål uppnåelse. Psykologiska styrkor är en central del i vårat gemensamma arbete, då det ökar både välbefinnade, nöjdhet med livet och skapar en fysisk hälsa.

I den tredje delen jobbar vi med framtiden.

Målet med coaching processen är att du som klient ska få så stort självförtroende inom styrkebaserat arbete att du kan driva dessa processer själv. Därför kommer vi göra en plan för eget arbete och saker att tänka på inför framtiden, detta innefattar också att sätta ett nytt mål för din fortsättning med gruppen.

Hinder på vägen och frågor som du kan ha.

Processen med att öka styrkemedvetenhet är inget man gör på en handvändning. Det kräver tid, engagemang och inkludering både dig som klient och din omgivning utanför coachningen.  Av dessa anledningar är det viktigt att du pratar med andra om vad som kommer hända och vad det innebär för dem och för dig. På detta sätt minskar vi också motstånd mot de processer som kommer starta under coachingstiden från ditt sociala nätverk. Att förmedla dina mål och tankar till väl valda stödpersoner hjälper också till att skapa klarhet så de kan hjälpa dig.

Vi kommer under processens gång fokusera på det positiva och se saker från den positiva sidan. Detta betyder att vi ser negativa aspekter med lösningsfokus, men också att vi tillåter problem att vara där. Vi kommer att jobba med olika styrkor olika mycket och kommer att fokusera på de aspekter som är ger störst effekt över tid, vilket kan innefatta att minska användningen av vissa styrkor. Styrkor är egenskaper som ändras över tid, med medvetenhet och med övning, det är också därför vi jobbar med att medvetandegöra, använda och reflektera över tid. Alla övningar och metoder som används under processens gång är anpassade efter de samtal som du och jag kommer ha. Detta innebär att jag inte på förhand kan ge ut övningar som kommer hjälpa, utan att allt kommer anpassas efter dina intressen och din livssituation. Vi kommer inte att fokusera på ”må-bra” faktorer utan processen består i att utveckla dig som individ. Effekterna vi ser är ett resultat av processen i sig och användningen av styrkor. Det finns mycket forskning om styrkor och styrkebaserat arbete, det krävs en hel del tanke och kunskap i att kunna identifiera och utveckla styrkor, både i sig själv och andra.