Psykologiska styrkor för att må bra.

Hej på er alla,

Under den tid jag pluggade kognitiv neurovetenskap lärde jag min både MI och positiv psykologi. Dessa har kommit att bli grunden för min verksamhet och mina produkter. Idag tänkte jag att jag ska lyfta ut den saken som jag under utbildningen tyckte var tråkigast, men idag jobbar mest med då jag har sett vilken otrolig effekt det har på både mående och liv hos mig själv och mina kunder; psykologiska styrkor.

Jag har suttit på säljmöten och berättat att jag jobbar med styrkor på arbetsplatsen, varvid jag har fått kommentaren att det är bra att jobba med att stärka kroppen… Men jag har fått fint justera att jag menar psykologiska styrkor, och att de förvisso stärker individen, men mestadels i hjärnan. En liten kul sidopunkt.

Vad är då psykologiska styrkor?

En styrka är ett beteenden som vid användning ger både energi och ett gott resultat. Till skillnad från exempelvis svagheter som varken ger energi eller ett gott resultat oavsett hur mycket man övar.

Styrkor i korthet sänker din stress, ökar din motståndskraft (både fysiskt och psykiskt) och skapar meningsfullhet i ditt liv. Martin Seligman har utformat sin PERMA-modell på styrkorna och säger att användning av styrkor ger ökning av alla de fem välbefinnandeparametrarna. Perma är en accronym och står för Positiva känslor, engagemang, relationer (positiva), meningsfullhet och accomplishments (eller fritt översatt uppnåelse). Så genom att jobba med sina psykologiska styrkor skapar man ett fullt välbefinnande. Tester har gjorts och de som lär sig om sina styrkor får en ökning av sitt välbefinnande under en kort tid, medan de som får lära sig använda sina styrkor får denna ökning i minst tre månader.

I detta inlägg vill jag uppmuntra dig att ta reda på vilka dina styrkor är. Det gör du enklast genom att besöka viame.org, skapa ett konto och göra deras gratis styrketest. När du väl har gjort testet kan du använda dig av följande frågor:

  1. Hur använder du de sju översta styrkorna på listan? Använder du dessa ofta? Om du använder de sju översta ofta har forskningen visat att du kommer få mer ökning av välbefinnandet om du jobbar med de sju nedersta.
  2. Beskriv i detalj hur du använder de sju översta (eller nedersta) idag.
  3. Hur har du använt dina styrkor tidigare?
  4. Är det någon skillnad mellan nu och då? Varför, varför inte?
  5. Om du skulle testa en av dina styrkor den närmaste veckan, vilken skulle det vara? Hur skulle du använda den (beskriv så noga du kan)? När skulle du använda den? Ju mer detaljerad du är på dessa frågor, desto lättare är det för dig att genomföra din övning.

Om du vill ha ett bollplank eller stöttning i processen så finns jag här. Skicka mig ett PM, ett mail eller kolla bokadirekt. Jag kommer under corona inte lägga upp så mycket tider, med tanke på osäkerhetsfaktorer. Dock kommer jag jobba, så det finns möjlighet för coachning eller stödsamtal under hela våren.

Besök gärna min youtubekanal. Där har jag nu börjat lägga upp filmer om olika teman, mestadels gentemot företag, men kommer också lägga upp om både självledarskap och föräldraledarskap https://www.youtube.com/channel/UC31HgjAQ8Yt4euJycOyWXhQ

Lycka till! och berätta gärna hur det gick.

Fotopromenad för måendet

Hej på er,

Idag vill jag dela med mig lite av min story vad gäller fotografering och hur jag använder den för att må bra idag.

När jag gick på gymnasiet så orkade jag inte riktigt med. Jag gick naturvetenskapliga programmet med inriktning natur. Mycket plugg och mycket matte. År 3 sa det stopp, jag orkade inte mera av många olika anledningar. Missade mycket och var hemma orkeslös för det mesta. För att få ordning på detta gjorde vi en lite abrovink med mina studier och jag bytte inriktning till miljö, men för att orka med de praktiska ämnena kompletterades detta också med ett ytterligare år och estetiska kurser. Däribland fotografering. Jag fick läsa foto A och B lite parallellt med varande och hittade en hobby som jag verkligen gillade. Mycket inställningar, slutartider och olika iso-tal. Fotoreportage och massa skojiga saker.  Detta är en av mina favoritbilder från den tiden.

Ganska coolt vad man kan göra med en kamera och i detta fall även lite photoshop.  Foto är helt enkelt en konst som man måste lära sig att bemästra.

Sen fick jag barn, till det första barnet användes kameran ganska flitigt. Allt skulle fotas och det var roligt att hålla på medan hon sov. Jag pluggade, fotade och tog hand om mig själv på ett helt annat sätt än vad jag gör idag. Fotandet var då (och är idag) en avkoppling bort från alla saker jag borde eller måste göra.

Jag fotade allt och inget, vi gick på vagns-promenader och utforskade en ny stad. Då vi flyttade precis i samband med födseln. Vilket ut många aspekter var en bra sak, då vi fick bestämma hur vårat barn skulle uppfostras utan involvering av andras åsikter. Vi var helt själva, utan direkta vänner i början. Anledningen till att vi flyttade var att jag skulle börja plugga. Dottern fick efter ett tag följa med på föreläsningarna, då det inte fungerade så bra med matning av sambon. Sen har tiden gått. Barn två föddes och vi levde ytterligare en gång i flyttkaos. Denna gång för att vi skulle flytta “hem” till familjen igen. Så vi bodde på två ställen under ett halvår och dessutom bara på halva den yta vi haft innan. Fotandet fick hamna på hyllan. Vilket också märks otroligt mycket på mängden bilder som finns på båda sönerna.

Tiden räckte helt enkelt inte till för heltidsstudier, barn och fotande.

Sen nu när vi flyttade i somras fick jag ju en helt fantastisk natur precis utanför dörren och intresset hoppade igång igen. Den yngsta är numera tre och sover fortfarande middag. Så nattningspromenader är oftast fotopromenader. Då ligger lillgossen i vagnen med en kamera och jag puttar på med stora kameran i handen.

Att gå dessa promenader är otroligt välbefinnadehöjande. Och min tillflyktsort. Jag berättar detta idag för att jag inte alls mår bra. Jag har min andra bihåleinflammation på två veckor och vill allra helst bara sova. Därför tvingar jag mig själv ut på denna promenad, för att rensa luftvägarna, få frisk luft och få fota. Det är för mig i det närmaste meditativt att gå i naturen och titta på alla saker. Leta efter fåglar, lyssna på deras fågelsång och ta in alla aspekter av naturen. Naturen är helande och det har man vetat i fler hundra år. Redan de gamla grekerna är ett uttryck som ofta används, men i Sverige stammar det från länge sedan, vilket vi ser i exempelvis de bevarade brunnsmiljöerna. Som användes för helning. Forskningen har nu tagit ett skutt och naturen tittas på allt närmare i exempelvis Japan och deras shinrin yoku, översätts skogsbad. Tekniken handlar helt enkelt om att gå en promenad och insupa naturen och all dess storhet, i form av både ljud och dofter. Vilket då påverkar både stresshormoner och pulsen.

Därför vill jag idag dela med mig av min fotoresa, mitt skogsbad och mina bilder. För att kroppen mår bra av att få lite skogsbad även om man inte mår så bra. Inte för att träna utan för att i långsamt tempo ge kroppen hjälp att återhämta sig och bygga en motståndskraft mot det som har angripit den (bakterier/virus/stress/osv).

Här är bilderna från dagen. Kommer när jag har ork och tid lägga upp fler bilder från mina upptåg. För mig är det ett stort projekt att få upp bilderna på en digital plattform. Många steg och mycket bök. Men en dag, då följaktligen ganska snart då jag berättar att jag ska det. Hoppas dessutom att vi kommer iväg till new castle under påsken. Så ska jag både fota och berätta hur det är att bila till England med tre barn.

Positiva känslor och fördelar för ditt liv.

I detta inlägg vill jag ta upp tre saker. Det första är olika positiva känslor, det andra är vikten av ett balanserat känsloliv och det tredje är hur olika personer behöver olika typer av känslor.

Positiva känslor

En positiv känsla är en behaglig förnimmelse av att saker är bra. Det kan innebära allt från eufori till lugn och harmoni. Det finns också flera olika teorier om vilka positiva känslor vi behöver som personer. Ett exempel är Martin Seligmans teori om fem positiva känslor, inklusive de positiva känslorna som eufori, engagemang, meningsfullhet, relationer och uppnåelser. En annan teori som är framtagen av Carol Ryff och Corey Keyes är att vi har sex känslor inklusive självacceptans, positiva relationer, personlig utveckling, mening i livet, förmåga att hantera vardagen och självständighet som bygger på vårat psykologiska välbefinnande. Medan vi har fem olika aspekter av vårat sociala liv som påverkar hur vi mår. Som du ser så överlappar dessa med varandra och ingen är mer rätt än den andre. Det viktiga är att fundera på vilka känslor som du känner regelbundet och vilka känslor som du aldrig har känt. Det är också en poäng med att veta att känslor av engagemang och andra psykologiska känslor inte nödvändigtvis skapar känslor av glädje och eufori utan en djupare känsla som bygger kapital på andra plan vilket en studie från Vittersö och hans kollegor har visat.

Balansen positiva och negativa känslor

Om en positiv känsla kan ta formen av många olika saker, vilken funktion har då de negativa känslorna? Om man ser till Barbara Fredrickssons forskning om positiva och negativa känslor ser vi att vi behöver de negativa känslorna för att varna oss inför faror och de positiva känslorna för att styra och må bra i våra liv.

Några exempel kan illustrera dessa två olika sidorna. Om du tänker dig en dag på stäppen med lejon och andra farliga djur. Om vi i dessa situationer inte kände några negativa känslor (som rädsla och dyligt) vilken effekt skulle det få? Det skulle troligen innebära att vi bli uppätna. Vidare på dagen så sitter vi runt lägerelden med våran klan. Vad skulle hända om vi i denna situation inte kunde känna tillhörighet eller skratta med resten av gruppen? Vi skulle troligen inte få ut mycket av våran grupptillhörighet och dö.
Idag ser världen annorlunda ut men samma sak är sann idag. Varför känner vi stress? Den troligaste orsaken är att det är mycket som är utanför våran kontroll. Idag kan vi i studier se samma fysiska respons både på social och fysisk stress. Vid stress triggas det vi kallar stresshormoner som i sin tur orsakar en hel kedja av hormonförändringar i kroppen och tillslut en ökad mängd adrenalin, precis samma som skulle hända vid en lejonattack. Många gånger handlar det om att se orsaken till stressen och tillskriva stressen en orsak som gör att vi kan hantera den, bland många andra övningar och metoder.
Det som Fredrickssons forskning har visat är att vi behöver ha fler positiva känslor per negativ,  att vi lättare återhämtar oss från negativa händelser om vi upplever fler positiva känslor och att vi ser möjligheter i våra liv om vi har fler positiva än negativa känslor.

Olika känslor för olika personer

Nu har jag lagt fram en hel del information om känslor, men vem är du? Är du den som söker euforiska händelser? Eller är du den som hellre fyller livet med mening och med engagemang? Forskning från Joar Vittersö och hans norska kollegor har visat att olika personer söker olika aktiviteter för att uppfylla sitt behov av positiva känslor. Genom att hitta dina viktigaste aktiviteter och känslor kan du må bättre i ditt liv. Vittersö och hans kollegor gjorde också en studie där de undersökte vilka olika tillfällen under en jobbdag som orsakade vilka känslor. De fann att raster skapade mycket positiva känslor och att det huvudsakliga arbetet skapade mer känslor av engagemang, dessa resultat pekar vidare på att vi behöver olika positiva känslor i olika sammanhang och situationer.

Vad tänker du om positiva känslor?