fbpx

Bildinlägg – fotopromenad vinter

Vintern är äntligen här, inte för att jag gillar kylan. Däremot tycker jag verkligen om snön, frosten och isen som råkar komma med kylan. När jag gick min morgonpromenad hittade jag massa naturkonst. Så jag bestämde mig för att gå en promenad till med kameran för att fånga naturens fantastiska krafter.

 

Nedan är resultatet. Jag hoppas att de skapar känslor av mjuk fascination och välbefinnande. En studie har visat att vi behöver minst två timmar i veckan i naturen.

Ta hand om dig
Vänliga hälsningar

Odlingsåret 2020 – en sammanfattning

Odlingsåret 2020 har varit upp och ner, precis som resten av året. I detta bildfyllda inlägg har jag samlat en del bilder från mina odlingar, mina tankar och  reflektioner. Samt mitt mål för kommande år. För mig är mina odlingar en investering precis som mina aktier, jag investerar tid i både närodlade grönsaker för en hållbar matkonsumption, och för att minska på de ekonomiska utgifterna. Win-win-win är det för mig. Tack för att du följt mig under året!

Under året har jag gett mig på en hel del  av de gamla sorterna. Chili, tomater och en hel del annat

.

Inte allt gick som tänkt, nästan ingenting faktiskt. Orken tog slut och uppbyggnaden av odlingsträdgården blev lite avstannad. Det syns på vissa av bilderna ovan att de är lite ledsna, men skördade bladgrönt gjorde jag en period ändå. Så hela pluggboxen nedan fick vissna och dö, då de aldrig fick något boställe. Till nästa år däremot kommer det att bli annorlunda eftersom det är färdigt nu. Men alldeles för sent.

De grönsaker som gett mest lycka är ändå gurka och tomat. Piccolinon fick vi ett tiotal gurkor ifrån, och tomaterna tog jag ett par kilo från. Inte alls så det kan kallas självförsörjande på något sätt. Ändå tillräckligt för att känna mig under omständigheterna nöjd. Inte har jag fått mer skörd än 2018 i år heller. Så till nästa år kommer jag sätta upp samma mål som 2019, och 2020; att skörda för mer än 1145 kr.  (2019 kom jag upp i ca 500 och i år blev det ungefär samma, eftersom jag skördade flera kilo bönor á 100 kr kilot).

Det här med sparris var ju nytt för i år. Jag skördade fem stycken, sen vågade jag inte ta mer eftersom det var tredje året på den köpta. Ett par andra grödor som är ny för året är majs och vitlök. Majsen trodde jag att jag misslyckats totalt med, men döm av min förvåning när jag hittade fem små minimajskolvar. Självklart stekte vi upp dessa. Så nästa år tänker jag ge mig på dessa igen, men denna gång placera majsen så den låga sorten ljusmässigt hamnar framför den höga. Missade den detaljen kanske, haha 🤣.
Vad gäller vitlöken var de små och ganska få, men ändå så att vi fortfarande har lite kvar. Även lök (vilket vi odlat tidigare) gav lite skörd, men marginellt då jag inte riktigt vet vad som hände, den växte inte helt enkelt. Så vi får se kommande år.

I en av mina pallkragar försökte jag mig på besksallad, dvs cikoria och andra italienska salladssorter. Den nedan är min favorit av dessa. Dels blev den jättestor, dels var den jättegod att blanda med äppelbitar och kanel. Alla dessa sorter försökte jag mig på förra året, men misslyckades helt och hållet. I år växte de iaf upp och gav med sig liten skörd.

Äpplen är en av de saker som vi i år fick gott om, så gott att flertalet personer har varit här och plockat och ändå finns det kvar till både fåglar och rådjur.
En av grannarna kom förbi och plockade, för att ett par timmar senare komma tillbaka med en påse äppelmos. Den bästa byteshandeln om jag får säga det. Vi har fem olika äppelträd och tre av dessa gav frukt i år.

I övrigt ger jag mig nu på odlingsåret 2021, frösådd av chili och låga tomater kommer ske inom en snar framtid och även piccolinon kommer få sås tidigt i år. Så hoppas jag kunna skörda redan i mars, av just de sorterna.

Jag har ännu inte kommit igång med mina hydroodlingar, mestadels för att orken inte räckt till under de senaste veckorna, då jag jobbat lite väl mycket. Jag får luta mig mot mina storslagna planer att få ihop en aquaponisk anläggning med vårat utdaterade akvarium som jag måste silokona och fixa med. Det ska bli skoj att få igång en provanläggning, om nu bara orken räcker till. Förhoppningsvis kommer tre lediga veckor göra susen och både tanka mig med energi och ge mig lusten att diska en stor glasbytta. Hydron ska jag iaf ta och putta fart på ordentligt så jag får några grönsaker under vintern.

Förra året kommer jag ihåg att jag lyckades leva på nästan bara egenodlad bladgrönt, även om det var i snålaste laget. Sen har jag ju ett par små som också älskar bladgrönt. Så vi får se, hur länge det räcker till oss…

Så, när lusten faller på ska jag så tomat, chili och gurka i jord. Bladgrönt av många sorter i hydron och sätta ihop min aquaponiska anläggning så jag kan så bladgrönt även där.

Sen ser jag fram mot spenatsådd, och våren. Och framförallt att få följa med alla odlarvänner ute i detta avlånga land. Så mycket inspiration och glädje ni ger en sån som mig.

Tack för ett fantastiskt givande 2020 med er alla.
Mina odlingar och annat köksrelaterat delar jag på min instagram @kristinastokigakok , Både foodart, pyssel och odlingsrelaterade tankar.

Platsen betydelse för lärande

Höstlov i all dess prakt, men ledighet det är inte att tala om med tre barn och en hjärna som är som mest kreativ när det är lov.

Så det blir ett blogginlägg om lärande då min son under morgonens promenad ställer frågan om skog börjar på s,c eller z. Han är en mycket nyfiken individ och försöker i det mesta skapa sammanhang. Så där började vi leta ord på olika bokstäver.

Han valde bokstav sen hjälptes vi åt att hitta på ord. Här kommer platsens betydelse in. Självklart kan vi hitta ord i alla typer av miljöer. Det som är saken med den pedagogiska delen är just att ha funderat på hur platsen hänger ihop med lärandet. I detta fall var det ju på initiativ av sonen som vi kom in på det, så platsen vart grunden för tanken, som sedan utvecklades.

Skogen i detta fall blev inspiration för att leta efter ord på olika bokstäver.

När jag hade min utomhusövning med förskoleklassen förra hösten (finns ett blogginlägg och en rapport från i våras) så hade jag just detta i tanken. Att de skulle leta efter bokstäver på vår promenad. Naturen blev då deras “arbetsbok” där de skulle leta efter och hitta bokstäver. Till sin hjälp hade de ett laminerat papper med alfabetet på, så de kunde kryssa över de bokstäver de hittade.

Förutom att ha platsen i grunden så skapar vi också en relation med naturen. Både genom att de får vistas i den och för att de får ett sammanhang runt alla saker i naturen. Det skapas en nyfikenhet och en upptäckarlust (om de är torra och mätta).  Naturen som sådan är också en källa till energi och välbefinnande, för stora som små. Så att använda sig av platser utanför det traditionella skapar en breddad syn på livet, och hur allt hänger ihop med varandra.

Hållbarhet – vad är det för mig?

Här om veckan blev jag intaggad i ett inlägg på linkedIn. Temat: hållbarhet och mer specifikt hållbar klädkonsumption. Där och då insåg jag en sak. Hållbarhet är inte någon som jag specifikt valt att jobba med utan något som blivit ett resultat av det liv jag har valt att leva.

Så vad menar jag med det?

Jo, jag har alltid varit intresserad av kretslopp, ekosystem och att leva i ett med naturen. Det har varit en kärna som jag definitivt inte hade så fina ord på då.

Egentligen började allt detta när jag som kaxig sexåring var lite för manlig för min stereotypiska tillhörighet. Jag kan ju säga att tjejer är ganska svåra att umgås med när man själv inte riktigt är som dem. Så jag har hittat genvägar, men generellt inte haft mer än någon enstaka vän, som i sin tur haft vänner. Vilket också lett till att jag i princip alltid varit ensam med folk omkring mig.

I denna process har jag fått med mig tankar om hur världen fungerar, vad jag behövt för att hantera allt det här och på ett sätt gått in i en destruktivitet där jag ovillkorligt hjälpt andra för att slippa tänka på hur jag själv mår. Det var dock inte förrän jag mycket senare började odla egna grönsaker som jag på ett djupare plan fick den andliga förståelsen av det jag lärde mig under resan.

Jag vet inte hur gammal jag var när jag började skapa tilltro i horoskop. VI fick en bibel i skolan som följde mig under flera år med daglig vägledning, och senare fick också nalle puhs dag och tanke bok fylla den funktionen. Jag hade med detta skapat mig en större samhörighet med världen, universum, kalla det vad du vill. Men där och då hade jag sålt min själv till något större än mig själv. Det var också här tankarna om att vi “måste lämna allt bättre än när du började” började ta form. Det har kommit att bli min definition av hållbarhet.

Hållbart är det när vi ger mer tillbaka än vad vi tog från början.

Så för mig handlar hållbarhet väldigt mycket om medvetna val. Att förstå den matematiska ekvationen i plus och minus. Det handlar för mig inte om att vara perfekt, utan att välja utifrån den fakta vi har idag. Hur kan jag ge mer tillbaka än vad jag tar? Sen ska jag medge att jag inte på alla punkter i mitt liv ger mer tillbaka till jorden än vad jag tar. Ett exempel är bilen, hur ska jag kunna ge tillbaka lika mycket som jag tar, av olja, material och arbetstid? Det blir ju en förlustaffär (i matematiska termer) oavsett hur jag ser det. Men det jag kan göra är medvetna val av hur mycket jag ska använda den. Vi är en familj på fem personer och en bil. Jag är den som tycker om pendling så jag får göra det.

Vilket för mig tillbaka till mitt resonemang i början. Jag har inte valt hållbarhet, hållbarhet har valt mig. Jag älskar att åka kollektivt! Så, jag gör det mer än gärna i de fall det går och är lämpligt. Sen finns det vissa begränsningar tyvärr. Mina främsta exempel är när jag och tre barn själva ska åka till sommarstugan/pappa och när jag jobbar kväll. VI börjar med stugan, för att komma till stugan med kollektivtrafik (sen bussen togs bort) får jag åka med pendeln till en station, för att därifrån åka närtrafik (som jag får betala extra för), plus att jag måste ha med mig tre barnstolar. Det är inte särskilt hållbart på andra sätt än för miljön, vilket innebär att vi tyvärr åker bil – det är både billigare och smidigare.

Den andra är när jag jobbar kväll. Om jag åker bil de fyra milen jag har tilljobbet kommer jag hem nästan två timmar tidigare än om jag åker kollektivt. SÅ jag får välja att ta bil och komma hem 21.30 eller åka buss och komma hem 23.30. När man ska upp senast kl sex på morgonen känns det mer hållbart för mig som individ att åka bil även om det är ett avkall på miljön.

Sen måste jag lägga till att jag åker kollektivt så ofta och mycket det går när jag åker själv. Tyvärr är det nästan samma kostnad att åka kollektivt som bil, och dyrare om jag har alla barn med mig. Nu ska jag dessutom betala för två barn plus mig själv och då kostar det ännu mer.

Detta leder mig in på ekonomisk hållbarhet. För mig har det aldrig varit medvetet att vara och jobba med detta ämne, men på grund av begränsad inkomst så har det blivit lite av ett måste. Plus att jag avskyr att handla mer än nödvändigt, så man kan ju tycka att internet borde gett mig en lust att handla? Men, nej! Det finns ändå inte så mycket som jag varken vill ha eller känner för att lägga pengar på. Jag har hela tiden älskat att få kläder av andra, då kan jag ta vad jag vill ha och med det också i lugn och r bestämma vad jag tycker om.

När jag fick i uppgift att skriva en drömlista över vad jag ville ha i mitt liv så kom det upp ett par saker som speglar väldigt mycket av hur jag tänker.

  1. Jag vill ha tid och ork att sy mina egna kläder och göra mina egna smycken.
  2. Jag vill ha en stabil ekonomi och kunna köpa vad jag vill när jag vill för att jag vill.

Med betoning på vill. Bara för att man kan är det inte säkert att man vill. Dessa båda har i allra högsta grad med den ekonomiska hållbarheten att göra. Det tar både tid och energi att göra egna kläder! Vilket ger att det kommer bli få, men bara de jag vill ha. Det andra handlar mycket om att inte behöva väga varje krona. Att kunna köpa det jag villhöver. Så som det ser ut idag lever vi fem personer på en matbudget på 5000 kronor, det är 1000 kronor per person i MÅNADEN! Hur mycket lägger du på mat i månaden? Kan ju säga att vi fick oceaner att pengar till mat när blöjorna försvann. Sen av snålhet så har jag kört med tygblöjor majoriteten av barnen, men ändå valt plast på natt och när vi ska bort. Det här är också tätt kopplat till min fysiska ork, ju mer energi jag hade desto mer tyg användes.

Fundera ett slag på vad du skulle göra annorlunda om du hade mer ork?

På tal om mer ork, så kommer nästa hållbarhetsaspekt in; den sociala hållbarheten. Jag har inte valt att vara socialt hållbar i mig själv. Jag gick i princip in i väggen, när jag var 18! Det var där och då ett måste att må bra i mig själv, att fokusera på att kunna umgås med mig själv på ett djupare plan. Att kunna vara bekväm i tystnaden. Sen kom jag in i mental träning, yoga och sen vidare in i meditationen. Eller ja, egentligen hade jag haft meditationen i flera år vid den punkten i och med min dykning. Men mer fokuserad meditation. Sen hade jag alltid haft skogen, vattnet och naturen som en nära kärlek i mitt liv. Jag minns tillfällen när jag inte ville vara hemma och tog mina cigg och gick ut i skogen och satte mig på en stock. Bara för att få vara.

Så vart hämtar du din ork?

Du behöver den för att kunna göra hållbara val, för de är lite mer obekväma än alla färdiga lösningar. Tar lite mer tid och definitivt mer energi. Jag har inte valt hållbarhet, det har varit ett måste för mig av olika anledningar.

När jag, för 10 år sedan, var där pratade man inte hållbarhet så som vi gör idag. Hållbarhet “fanns inte”. Idag jobbar vi med det på så många olika plan – utan att faktiskt se till problemet (det kommer ett annat inlägg om detta framöver). Vi gör massa små quick-fixes som vi hoppas ska lösa alla problem utan att ens se problemet. Det blir min utmaning till dig! Att svara på frågan: vad är egentligen problemet?

Ett tips, formulera som du vill och ställ dig sedan frågan “varför är detta ett problem” fem gånger. Då kanske du börjar komma nära nog till vad problemet egentligen är

VARFÖR ÄR DETTA ETT PROBLEM?

Nyfiken på mer? följ mig på instagram eller facebook så kommer jag inom kort lägga upp lite tankar om minimalism, compact living och närliggande begrepp genom min boenderesa.

 

Ågelsjöns naturreservat

Hej på dig!

Kul att just du läser detta. I morse lyssnade jag på en livesändning av linkedinpodden live. Gillar du poddar? Lyssna då in dessa två stjärnor, hurusom så tog jag med mig en sak: dela det som är roligt. De pratade alltså content. Jag fastnade väldigt mycket för det här, just för att det inte ska kännas som en belastning. Sen är det ju så här att denna vår har varit konstig och väldigt låg i energi, men det är först när man når botten man kan skjuta ifrån med en ofantlig kraft. Vilket jag verkligen börjar känna att jag gör, mer om det i ett helt annat inlägg.

Varför berättar jag då det här för dig? Jo, för att en sak som jag verkligen mår bra av är att vistas ute i naturen. Jag hade redan innan påbörjat att dela våra utflykter. Dels för att det är ett helt projekt att göra utflykter med tre barn, dels för att det finns så otroligt många fina ställen där ute. Så det kommer bli en blandad reseguide, how to guide och en anledning för mig att ta med mig kameran och fota (vilket är ytterligare en sak jag mår bra av).

Så idag var jag bara passagerare! Ha, det trodde jag aldrig att det skulle fingera för ett år sedan. Jag har inte lyft många fingrar för att varken packa, planera eller komma iväg. Det är ju trots allt min enda semestervecka :).  Nej vars, självklart har jag gjort lite här och där. Dock ingen stor insats. Maten för mig blev makrill och romansallad, medan de andra fick pastasallad. Ibland önskar jag att vi “konstiga” personer kunde hitta enkel snabbmat att bara köpa. Men nej, äter man inte mjölk, ägg eller vete så är det lite knapert med den saken. Så man får ta vad som fungerar.

Ågelsjön ligger en liten bit utanför Norrköping och är ett naturreservat. Promenaden om man går runt sjön är en mil, men vi valde att bara gå sagostigen idag, för att istället avsluta med ett bad för de kortbenta individerna.

Nedan finner du en del bilder från dagens utflykt, hoppas att de ska inspirera till ett besök.

Utomhuspedagogik och mina reflektioner

Under låsåret har jag läst en liten kurs i utomhuspedagogik. Jag fick låna tre stycken klasser att experimentera lite på, och så kul!

Hela allt ihop mynnade självklart (som de flesta andra studier jag har) ut i en rapport. Där jag beskriver hur jag har tänkt, vad jag har lärt mig och varför jag valde de övningar jag gjort.

Nedan finner du rapporten i sin helhet.

Utomhuspedagogik ht 19

Ekoparken på Omberg – med familjen

Nu är det länge sedan jag orkade posta något här, av många olika anledningar. Tänkte ändå att jag skulle dela med mig av dagens utflykt. Då vi var på omberg och vandrade upp till toppen med fem barn mellan 3 och 9. Vi började nere vid turisthotellet så det var bara 1,5 km enkel väg, men det är bitvis ganska brant. Barnen tyckte det var kul och sprallade runt på vägen upp. På vägen ner var det lite mindre ork, och en del pippel på ett par stycken. Det svåraste var ändå att få barnen att gå ned för backen, sakta. Så de inte skulle ramla.

Jag tänker ändå att det faktiskt gick riktigt bra och är något som jag tänker att man kan göra om man vill ta sig ut på äventyr med barnen.

Tänker att jag ska dela lite mera när jag har ork, nedan bilder från dagens utflykt.

Fotopromenad för måendet

Hej på er,

Idag vill jag dela med mig lite av min story vad gäller fotografering och hur jag använder den för att må bra idag.

När jag gick på gymnasiet så orkade jag inte riktigt med. Jag gick naturvetenskapliga programmet med inriktning natur. Mycket plugg och mycket matte. År 3 sa det stopp, jag orkade inte mera av många olika anledningar. Missade mycket och var hemma orkeslös för det mesta. För att få ordning på detta gjorde vi en lite abrovink med mina studier och jag bytte inriktning till miljö, men för att orka med de praktiska ämnena kompletterades detta också med ett ytterligare år och estetiska kurser. Däribland fotografering. Jag fick läsa foto A och B lite parallellt med varande och hittade en hobby som jag verkligen gillade. Mycket inställningar, slutartider och olika iso-tal. Fotoreportage och massa skojiga saker.  Detta är en av mina favoritbilder från den tiden.

Ganska coolt vad man kan göra med en kamera och i detta fall även lite photoshop.  Foto är helt enkelt en konst som man måste lära sig att bemästra.

Sen fick jag barn, till det första barnet användes kameran ganska flitigt. Allt skulle fotas och det var roligt att hålla på medan hon sov. Jag pluggade, fotade och tog hand om mig själv på ett helt annat sätt än vad jag gör idag. Fotandet var då (och är idag) en avkoppling bort från alla saker jag borde eller måste göra.

Jag fotade allt och inget, vi gick på vagns-promenader och utforskade en ny stad. Då vi flyttade precis i samband med födseln. Vilket ut många aspekter var en bra sak, då vi fick bestämma hur vårat barn skulle uppfostras utan involvering av andras åsikter. Vi var helt själva, utan direkta vänner i början. Anledningen till att vi flyttade var att jag skulle börja plugga. Dottern fick efter ett tag följa med på föreläsningarna, då det inte fungerade så bra med matning av sambon. Sen har tiden gått. Barn två föddes och vi levde ytterligare en gång i flyttkaos. Denna gång för att vi skulle flytta “hem” till familjen igen. Så vi bodde på två ställen under ett halvår och dessutom bara på halva den yta vi haft innan. Fotandet fick hamna på hyllan. Vilket också märks otroligt mycket på mängden bilder som finns på båda sönerna.

Tiden räckte helt enkelt inte till för heltidsstudier, barn och fotande.

Sen nu när vi flyttade i somras fick jag ju en helt fantastisk natur precis utanför dörren och intresset hoppade igång igen. Den yngsta är numera tre och sover fortfarande middag. Så nattningspromenader är oftast fotopromenader. Då ligger lillgossen i vagnen med en kamera och jag puttar på med stora kameran i handen.

Att gå dessa promenader är otroligt välbefinnadehöjande. Och min tillflyktsort. Jag berättar detta idag för att jag inte alls mår bra. Jag har min andra bihåleinflammation på två veckor och vill allra helst bara sova. Därför tvingar jag mig själv ut på denna promenad, för att rensa luftvägarna, få frisk luft och få fota. Det är för mig i det närmaste meditativt att gå i naturen och titta på alla saker. Leta efter fåglar, lyssna på deras fågelsång och ta in alla aspekter av naturen. Naturen är helande och det har man vetat i fler hundra år. Redan de gamla grekerna är ett uttryck som ofta används, men i Sverige stammar det från länge sedan, vilket vi ser i exempelvis de bevarade brunnsmiljöerna. Som användes för helning. Forskningen har nu tagit ett skutt och naturen tittas på allt närmare i exempelvis Japan och deras shinrin yoku, översätts skogsbad. Tekniken handlar helt enkelt om att gå en promenad och insupa naturen och all dess storhet, i form av både ljud och dofter. Vilket då påverkar både stresshormoner och pulsen.

Därför vill jag idag dela med mig av min fotoresa, mitt skogsbad och mina bilder. För att kroppen mår bra av att få lite skogsbad även om man inte mår så bra. Inte för att träna utan för att i långsamt tempo ge kroppen hjälp att återhämta sig och bygga en motståndskraft mot det som har angripit den (bakterier/virus/stress/osv).

Här är bilderna från dagen. Kommer när jag har ork och tid lägga upp fler bilder från mina upptåg. För mig är det ett stort projekt att få upp bilderna på en digital plattform. Många steg och mycket bök. Men en dag, då följaktligen ganska snart då jag berättar att jag ska det. Hoppas dessutom att vi kommer iväg till new castle under påsken. Så ska jag både fota och berätta hur det är att bila till England med tre barn.