fbpx

Varför relationer är nyckeln till ett lyckligare liv

Vad är socialt välbefinnande?

Socialt välbefinnande handlar om kvaliteten på dina relationer och hur väl du trivs i ditt sociala sammanhang. Det handlar om att känna sig ansluten till andra, ha meningsfulla relationer och uppleva en känsla av tillhörighet i samhället.
Socialt välbefinnande är en aspekt som ofta inkluderas i begreppet helhetshälsa, tillsammans med fysisk, mental, emotionell och andlig hälsa. En person med högt socialt välbefinnande har vanligtvis starka relationer, en känsla av gemenskap och möjlighet att bidra till sociala sammanhang. Det är också en inkluderat som en del av vårat psykologiska välbefinnande.
Det inkluderar även hur vi hanterar sociala utmaningar, som att lösa konflikter eller balansera ensamhet och sociala interaktioner.

Varför är det viktigt för mig som individ?

Socialt välbefinnande är avgörande för din övergripande hälsa och livskvalitet. Här är några skäl till varför det är viktigt:
Emotionellt stöd: Stark social samhörighet gör att du har människor att vända dig till i både glädje och svåra tider. Detta minskar känslan av ensamhet och stress.
Bättre hälsa: Forskning visar att personer med goda sociala relationer har bättre fysisk hälsa, längre livslängd och minskad risk för hjärtsjukdomar och depression.
Större mening: Att känna sig som en del av en gemenskap och bidra till andras välbefinnande stärker känslan av mening och syfte i livet.
Stabilitet i svåra tider: Socialt stöd hjälper oss att hantera utmaningar, både genom praktisk hjälp och känslomässig uppmuntran.

Hur kan man öka sitt sociala välbefinnande?

Här är några praktiska strategier för att förbättra ditt sociala välbefinnande:
Bygg starka relationer: Fokusera på att skapa och underhålla relationer som ger dig glädje och stöd.

– Ta kontakt med vänner eller familjemedlemmar du inte har pratat med på ett tag, och var aktiv i att vårda dessa relationer.
Var närvarande: När du umgås med andra, ge dem din fulla uppmärksamhet. Aktivt lyssnande och att visa intresse för vad andra säger stärker bandet mellan er.

Engagera dig i gemenskapen: Delta i aktiviteter där du kan möta nya människor och känna en känsla av tillhörighet, som föreningar, frivilligarbete eller kurser.

– Leta efter lokala evenemang eller grupper som passar dina intressen.
Stötta andra: Att hjälpa någon annan, även med små gester, kan stärka din relation med den personen och ge dig en känsla av att bidra till något större.

Sätt gränser: Även om det är viktigt att vara social är det lika viktigt att säga nej när du behöver tid för dig själv. Balansen mellan ensamhet och social interaktion är avgörande för välbefinnandet.

Hantera konflikter: Konflikter är en naturlig del av relationer, men att lösa dem på ett respektfullt sätt kan stärka bandet snarare än att skada det.

– Försök att lyssna utan att döma och hitta lösningar som fungerar för båda parter.
Utöka ditt nätverk: Utöver nära relationer kan du bygga ett bredare nätverk av bekanta genom att delta i sociala aktiviteter eller nätverksträffar.

Öva tacksamhet: Visa uppskattning för de människor som redan finns i ditt liv. En enkel “tack” eller ett vänligt meddelande kan stärka relationen.

Sammanfattning

Socialt välbefinnande handlar om att skapa och vårda relationer som ger stöd, glädje och mening. Genom att prioritera dina relationer och engagera dig i din omgivning kan du inte bara förbättra din egen livskvalitet utan också bidra till andras välbefinnande. Det är en investering i dig själv och i de människor som står dig nära.

Det du fokuserar på är det du får

När det kommer till positiv psykologi, så är ju det som vi har pratat om innan ”vetenskapen om vad som får oss att må som bäst”. Det till skillnad från traditionell psykologi bygger på att se saker här och nu. Vi jobbar mycket med interventioner (övningar) som vi kollar om de ger någon effekt. Helt enkelt uttryckt så jobbar vi framåt.

Så fokuset inom den positiva psykologin är det positiva, men utan att för den delen förneka eller förminska det negativa. Många delar och teorier inom den positiva psykologin belyser faktiskt till och med det negativa som en nödvändighet för att må bra. Både genom att ta med psykisk ohälsa när vi gör kartläggningar av välbefinnande och genom att belysa den evolutionära funktionen av negativa känslor.

Negativa känslor är otroligt viktiga för våran överlevnad.

–      Rädsla säger oss att vi behöver vara försiktiga då det kan vara något som är farligt för våra liv, eller som vi har dåliga erfarenheter av. Medan överdriven rädsla eller undvikande är begränsande och dåligt.

–     Ledsamhet eller sorg är en känsla av saknad, vi saknar något som en gång fanns. Den gör så att vi knyter an till andra för att få tröst, och vara en del i en gemenskap.

–     Ilska däremot är en känsla som berättar för oss att något är orättvist eller på annat sätt ofördelaktigt för oss själva. Ilskan stöter oftast bort andra och skapar en isolering. Många visar ilska istället för att visa sorg eller rädsla.

Det finns självklart fler negativa känslor, men poängen med det här inlägget är att belysa ett fenomen. Eller kanske mer förklara hur vår hjärna fungerar. För som titeln antyder så handlar det om fokus. Om den frivilliga handlingen att fokusera på antingen det negativa eller det positiva. Att fokusera på att sätta diagnoser, eller att fokusera framåt för att hitta det vi mår bra av (båda behövs!). Men kanske allra mest så handlar det ju om att vi faktiskt kan välja.

När det kommer till negativa känslor kan vi gå ”all in” och låta känslorna helt ta över oss och styra resten av våran dag. Eller så kan vi observera känslan och fråga vad den vill lära oss. Det handlar om ditt val och ditt fokus. Vill du fokusera på det som fick dig att känna negativa känslor eller vill du vara tacksam över att din kropp, efter bästa förmåga försöker hjälpa dig att överleva i en något rörig verklighet? Det är ditt val!

Genom att fokusera på att hitta mening, tacksamhet och lycka så är det också det som kommer att växa i ditt liv. Du kommer må bättre och få en helt ny syn på livet. Inte för att de negativa känslorna försvinner, utan för att du skapar en sund relation med dem.

Utforska Styrkebaserad Coachning

Styrkebaserad coachning bygger på principerna inom positiv psykologi och erbjuder ett strukturerat sätt att arbeta med personlig utveckling. Det handlar om att identifiera och använda dina styrkor på ett sätt som gynnar dig och andra, och samtidigt skapa en djupare förståelse för hur du kan växa som individ eller ledare.

Vad innebär styrkebaserad coachning?

Positiv psykologi är en forskningsbaserad disciplin som fokuserar på vad som får oss att må och fungera som bäst. Inom coachningen används metoder och teorier som syftar till att lyfta fram det positiva i både dig och din omgivning.

Tre centrala teorier utgör grunden:

  1. Klassificering av styrkor (Seligman & Peterson, 2004): Forskningen har identifierat 24 universella styrkor som delas in i sex “dygder”. När vi använder dessa styrkor på rätt sätt, stärker vi både oss själva och andra.
  2. Balans i styrkor (Linley & CAPP): Teorin visar att vi kan använda våra styrkor både för mycket och för lite. Målet är att hitta rätt balans, samt att upptäcka inlärda beteenden och dolda styrkor.
  3. Utveckling av talanger (Gallup): Här jämförs våra styrkor med råa stenar som kan slipas till diamanter genom träning och reflektion.

Dessa perspektiv överlappar varandra och kompletteras i coachningen för att ge en helhetssyn. Processen fokuserar på att förstärka det som fungerar och att använda styrkor som en resurs i både vardagen och arbetet.

Coachningsprocessen

Coachning är en individuell och anpassad process där vi tillsammans arbetar mot dina mål. Varje session är utformad efter dig och din livssituation, och vi utforskar verktyg och strategier som passar just dina behov. Här är några delar av processen:

  • Definiera nuläge och mål: Vi börjar med att kartlägga var du befinner dig idag, vart du vill nå, och vad du redan gjort för att komma dit.
  • Reflektion och övningar: Mellan sessionerna får du uppgifter att fundera på eller genomföra. Dessa är designade för att ge dig tid att reflektera och utforska nya perspektiv.
  • Mätning av välbefinnande: För att säkerställa kvaliteten på arbetet gör vi baselinemätningar i början och slutet av processen. Det hjälper oss att följa utvecklingen och objektivt bedöma förändringar.
  • Etiska riktlinjer: Coachningen följer psykologförbundets yrkesetiska principer. Det innebär att allt du delar behandlas konfidentiellt, och du har rätt att avsluta processen när som helst utan att behöva motivera ditt beslut.

För ledare och arbetsplatser

Styrkebaserad coachning kan också användas för att stärka ledarskap och arbetsmiljö. Genom att fokusera på styrkor och gemenskap kan ledare bidra till en positiv kultur som minskar stress och ökar trivsel. Resultaten kan bli ökad produktivitet, bättre samarbete och en arbetsplats där människor känner sig sedda och stärkta.

Exempel på områden som coachningen kan omfatta:

  • Effektivitet i arbete och livsbalans.
  • Byggande av ett styrkebaserat och autentiskt ledarskap.
  • Verktyg för att hantera stress och motgångar.
  • Målsättning och utnyttjande av individuella resurser.

Vanliga resultat av coachning

Oavsett om du deltar som individ eller som del av en organisation kan coachningen bidra till:

  • Ökad självkänsla och självförtroende.
  • Förmågan att hantera stress och negativa händelser.
  • Tydligare fokus och mer närvaro i vardagen.
  • En djupare förståelse för egna och andras styrkor.
  • Verktyg för att skapa en bättre balans i livet.

För dig som överväger coachning

Coachning är en frivillig process som kräver engagemang. Resultaten beror mycket på hur mycket tid och energi du är villig att investera. Målet är att hjälpa dig att nå din fulla potential och skapa en vardag som känns meningsfull och hållbar.

Med hjälp av vetenskapligt grundade metoder och ett lyhört stöd kan vi tillsammans arbeta mot det du vill uppnå.

Gräv där du står – men vart står du?

Gräv där du står – men vart står du?

Att sätta mål handlar ofta om att drömma sig bort och skapa en vision om vart vi vill. Men innan vi kan ta oss dit, måste vi veta var vi står idag. Precis som ett tåg behöver veta vilken station det befinner sig på för att nå sin slutdestination, behöver du förstå din nuvarande situation för att hitta rätt väg framåt. Detta är kärnan i steg tre: gräv där du står.

Varför är det viktigt att förstå din startpunkt?

Många av oss är snabba med att identifiera vad vi vill förändra eller uppnå, men vi hoppar ofta över steget att analysera vår nuvarande situation. Genom att granska var du står idag kan du skapa en realistisk och tydlig plan framåt. Det hjälper dig att se vad som redan fungerar bra, vad som saknas och vad som eventuellt hindrar dig från att nå ditt mål.

I det här steget bryter du ner din verklighet i små, konkreta delar. Målet är att förstå både styrkor och hinder inom de områden som är viktiga för dig.

Övningen – Sätt ord på din verklighet

Här är dagens uppgift, som du kan göra både själv eller tillsammans med en partner. Reflektera över de olika livsområden som du identifierade i steg ett, och svara på följande frågor:

  1. Vad fungerar bra idag?
    Sikta på att hitta minst tre saker som fungerar bra inom varje område som är viktigt för dig. Positiva insikter är värdefulla och stärker din motivation. Kanske är du nöjd med ditt hem, dina vänskapsrelationer eller dina rutiner för hälsa?
  2. Vad saknas för att nå din dröm?
    Fundera över vad du vill förbättra eller förändra. Var så specifik som möjligt. Istället för att tänka ”jag vill vara i bättre form” kan du säga ”jag vill kunna springa 5 kilometer utan att stanna”. Ju tydligare du är, desto lättare blir det att skapa en plan framåt.
  3. Vad hindrar dig idag?
    Identifiera de hinder som står i vägen för att du ska nå ditt mål. Är det tid, resurser, motivation eller kanske rädslor? Att vara medveten om dina hinder är första steget till att övervinna dem.
  4. Dröm eller verklighet?
    Fundera på om det du vill uppnå passar bäst som en konkret målsättning eller om det är något som du vill behålla som en dröm. Ibland är det helt okej att låta vissa saker stanna i drömmarnas värld – åtminstone för en tid.

 

Diskutera tillsammans med andra

Om du har en partner eller en vän som också jobbar med mål, ta chansen att gå igenom frågorna tillsammans. Ofta ser vi våra egna styrkor och hinder tydligare när vi får sätta ord på dem högt. Kanske kan ni hjälpa varandra att hitta lösningar eller erbjuda nya perspektiv?

Är du ledare? Det här är en värdefull övning för dina medarbetare. Förståelsen för deras nuvarande situation kan hjälpa dig att stötta dem i deras utveckling och skapa en arbetsmiljö som möjliggör att både individens och teamets mål nås.

Att gräva där du står – vägen framåt

Att analysera din startpunkt ger dig en ärlig och tydlig bild av vad du redan har och vad som saknas. Detta är grunden för att kunna skapa en realistisk handlingsplan och ta konkreta steg mot dina mål.

Så, ta fram papper och penna eller öppna ett dokument och börja reflektera. Sätt ord på din nuvarande situation och bli medveten om dina styrkor, dina hinder och dina drömmar. Det är dags att gräva där du står – och bygga vägen framåt!

Styrkor

Psykologiska styrkor, som är beteenden och egenskaper som ger energi och positiva resultat, har undersökts de senaste 15 åren. Forskningen visar att de som använder sina styrkor når fler mål, är mer produktiva och kreativa. På arbetsplatser leder styrkefokus till lägre personalomsättning, färre sjukdagar och kortare introduktionstider för nya anställda. Dessutom upplever individer som använder sina styrkor ökad glädje, självförtroende och livskraft, samt mindre stress och snabbare återhämtning efter motgångar.

Varför ska lycka vara ett slutmål?

Jag dammade av en gammal bok “positive psychology coaching – putting the science of happiness to work for your clients” och slogs av att det var längesedan jag i publika sammanhang pratade om välbefinnande, vad det är och vad det ger. Så veckans inlägg här på bloggen kommer titta närmare på just detta: LYCKA SOM MÅL MED LIVET!

Lycka är ett sånt där begrepp som alla jagar med ingen vet vad det är, och kanske är det just därför vi jagar det? För att vi inte vet vad det är? Lite som att leta guld utan att veta hur guld ser ut. Kommer vi att hitta det då? Kanske gör vi det, men tveksamt kommer vi förstå värdet av att vi har guld om vi inte känner igen det.

Så tänk om du redan har din lycka fast du inte vet det 🤔

En tanke värd att tänka lite mer på, för vad är egentligen lycka? glädje? kärlek? Det är ju faktiskt en subjektiv känsla av behag. Håller du med mig? Denna känsla har jag genom åren lärt mig att man kan hitta överallt. Bland det gamla dammet under mattan, uppe i träden en vårdag eller i en stilla stund för oss själva. Så vad är det då som gör oss lyckliga? Sanningen är att det bara är du som vet vad som gör dig lycklig, tyvärr 🤷‍♀️. Och som tur är 🤪.

Eftersom det bara är du som vet vart din lycka finns så är det i din makt/kontroll att hitta den. Definiera den och vårda den. För precis som alla andra känslor så är lyckan flyktig, den kommer och går. Så lite sammanfattat så skulle jag ändå vilja säga att lycka är micro-stunder av välbehag. Det här ligger också i linje med Barbara Fredrickssons tankar om kärlek och vad det är.

Hursom så finns det självklart forskning om det här och hur vi jobbar oss upp i lycka, men innan jag går in på forskningen så vill jag besvara rubriken på det här inlägget.

Varför ska lycka vara ett mål?

Jo, den simpla anledningen är att det mesta vi trott på är falskt 😇. Vi blir inte glada av att prestera mer, ha högre status, mer pengar (om vi är över en viss väldigt låg nivå), eller högre inkomst. Det verkar faktiskt som att det är helt tvärtom. De här sakerna gör oss bara ännu mera olyckliga. lycka å andra sidan är något som för med sig bättre prestation, mer kreativitet, mer pengar, och en större social krets.

Vi måste alltså börja med lycka för att få allt det vi vill ha

Lycka är det som tar dig framåt i livet. För flera år sedan gjorde jag en kort video där jag beskriver välbefinnande som du gärna får kolla på om det passar dig. Nedan kommer en kort version av den videon.

Oj, men vänta lite nu… lycka, glädje, kärlek, välbefinnande. Många ord. Hursom så är välbefinnande den vetenskapliga termen för det som får oss att må bra. Lycka är en del av välbefinnande, tillsammans med många andra saker/begrepp som får oss att må bra.
På samma sätt är glädje ett sånt ord som inkluderas i välbefinnande. Kärlek å andra sidan är ett annat begrepp, men det känns i kroppen på ett liknande sätt. Luckorus och kärlek är ofta, men inte alltid i samma känsla.

Så därför zoomar vi ut lite från att titta endast på lycka och tittar på fler aspekter som får oss att må bra. Välbefinnande är egentligen två olika saker.
1. subjektivt välbefinnande
2. psykologiskt välbefinnande
I vissa fall så lyfter man även ut det sociala välbefinnandet, men i vissa fall räknas det helt som det psykologiska.

Det subjektiva välbefinnandet är “lätta” känslor; så som nöjdhet med livet och positiva och negativa känslor
Det psykologiska välbefinnandet är mer “diffusa” känslor så som meningsfullhet, engagemang eller autonomi.

För att må bra så behöver vi alla dessa känslor. Både positiva känslor i stunden, en känsla av att vara nöjda med det vi har, en känsla av kontroll och självbestämmande, positiva relationer, självacceptans samt en känsla av engagemang och meningsfullhet. MEN… en liten kommentar; vi behöver också våra negativa känslor. Det är nämligen de som guidar oss på vägen framåt, hjälper oss att upptäcka faror och får oss att tänka en extra gång på saker och ting. Så de negativa känslorna är en bas i vad vi gör, och de positiva är de som ger oss kraften att ta oss framåt.

Forskarna är inte helt eniga om hur många positiva känslor det behövs per negativ eller neutral. Minst tre, har jag känt är minsta, och upp mot elva positiva per negativ behöver vi för att må bra.

Det gäller tyvärr också din inre röst. Många av oss, om inte de flesta, är väldigt bra på att klanka ner på både sig själv och andra. Allra mest kritiska är vi dock mot oss själva. Här behöver vi ett stort mått av självmedkänsla och man har tittat på just det här och konstaterat att det kan vara den viktigaste faktorn till prestation på arbetsplatsen. Att medarbetarna visar medkänsla mot sig själva.

Vi gör ofta fel, så ge dig själv en kram när det händer. Du behöver den omtanken och den kärleken av dig själv också. Uppmuntra dig själv, ta hand om dig själv, ge dig själv en mental kram. Det är en av de viktigaste relationerna i våra liv; den till oss själva.

Vill du nysta mer i det här eller på annat sätt skapa lycka eller välbefinnande i ditt liv så är du välkommen att höra av dig. Så får vi se om jag kan hjälpa dig på vägen i att få klarhet ❤

Ledarskap, följarskap och länken mellan dem – några tankar

När det kommer till ledarskap upplever jag att det ofta finns fördomar om hur en ledare bör vara, vad som ingår i en ledarroll och hur man ska göra för att möta förväntningar. Många va de som jag coachat inom just ledarskap visar en bild av att inte tro att det kan bli en bra ledare, eller för den delen vill vara ledare. Just för att de har en bild av hur de ”måste” vara som ledare.

Jag är av en annan åsikt och har jobbat fram trygga ledare och personer med personalansvar, allt genom att jobba med det som redan finns där. När jag kom i kontakt med följarskap så blev jag också introducerad till en liten övning. Övningen gick ut på att man i par skulle förflytta en person från punkt ett till punkt två utan ord. Till hjälp hade man en pinne mellan pekfingrarna, det var enda hjälpmedlet som du hade. Det här är en väldigt tydlig övning i hur man är en bra ledare. Går du för fort så kommer pinnen att ramla ner för att du går ifrån din följare, du tappar kontakten helt enkelt. Går du får sakta eller ryckigt så kommer du trycka in pinnen i följarens finger och den kommer börja backa. Inget av dessa resultat är önskvärda. Vi vill ju ha en kontakt som är stadig och som tar våra följare framåt!
Pinnen i sig representerar relationen mellan ledare och följare. Den behöver vara fast och tydlig. Men också tillitsfull och förutsägbar. Är den inte dessa saker så kommer pinnen att ramla ner. Så hur är det om vi kommer till dig? I ditt ledarskap, är du tydlig, förutsägbar och tillitsfull? Kanske ännu viktigare är frågan hur du är dessa saker.

För när det kommer till ledarskap och hur vi är som ledare så måste du hitta din stil. Jag tror att alla har mött en så kallad falsk person. Du vet en sån där person som du av någon anledning ogillar. Det kan vara för att den säger en sak och gör en annan. Eller för att den säger saker på ett sätt som inte är förtroendegivande eller trevande. Det kan vara en person som snackar skit om andra bakom deras ryggar, så du undrar vad den säger om dig när du inte är närvarande. Alla dessa är exempel på personer och personligheter som ofta gör oss obekväma och misstänksamma. OCH det allra viktigaste, ofta är det här personer som försöker leva upp till någon form av ideal eller bild av hur man borde vara. Det vill säga; dessa personer är inte förankrade i sig själva, sina värderingar eller egenskaper.

Många gånger hamnar man där för att man aldrig fått insikten om att man behöver förankra saker i sig själv, eller att man måste leva upp till en bild av oss själva som skolan, samhället eller våra föräldrar har skapat åt oss. Så ta detta inlägg som ett uppvaknande, en liten insikt i att det finns ett annat sätt att leva på. Det sättet behöver också vara grunden för dig i din ledarroll.
Jag jobbar ofta med mina klienter med fem olika bitar. Fyra av dessa är egenskaper; styrkor, värderingar, känslor och kompetenser. Den femte är det vi redan har i form av verktyg och metoder. Redan här tror jag att ni börjar se att vi alla är olika. Dessa olikheter behöver vi ta vara på, lyfta upp och bygga vidare på.

Så vad har du för talanger och styrkor? Varför inte ta ett test och kolla efter?

Vad har du för värderingar och grundbultar i ditt liv? Eller med andra ord: vad är viktigt för dig i ditt liv och varför?

Vilka kompetenser har du byggt upp under livet? Din unika väg har skapat en unik sammansättning av kompetenser som ingen annan har.

Dina känslor, här pratar vi välbefinnande. Vad får dig att må bra? Vad gör dig stressad? Vilka uppgifter gör dig engagerad? Vad får dig att känna meningsfullhet?

På min youtube hittar du filmer som beskriver det mesta, men också min ledarfilosofi.

Men jag började också med att prata om den där pinnen! Så den sista delen i detta blogginlägg kommer ägnas åt att fokusera på personen bakom pinnen. Vad behöver den? När behöver den det? Hur kan du stötta den i sin process? Även här kan du faktiskt använda mina fyra hörnstenar för ledarskap. Ännu mer viktigt är nog ändå frågan om hur du kan identifiera deras egenskaper?

Många frågor, få svar. Det enda sättet att få svar på är troligen att prata med dem, men du kan också gå in i undersökarrollen.

Vad gör dem som går fort och blir bra? Det är troligen styrkor.

Hur beter dem sig i olika sammanhang? Finns det någon gemensam nämnare för alla situationer? Det är troligen deras värderingar.

Meningsfullhet och engagemang är lite svårare att ta på, men det hittar vi ofta i de uppgifter de söker sig till om de själva får välja.

Mycket information, många vinklar och många nya begrepp. Hursom är detta otroligt viktiga punkter om vi vill skapa långsiktigt hållbara individer, som dessutom kan prestera mer och mer över tid utan att gå in i väggen.

Jag har fått sagt till mig att jag måste börja prata siffror. Och det är faktiskt så att en sjukskrivning kostar 30 000kr för företaget som minst. Kan vi bygga på styrkor så minskar sjukskrivningarna med upp till 41%. Vad skulle det innebära för ditt företag? Halvera utgifterna för sjukskrivningar (för psykosociala orsaker). Ett mobbningsfall kan kosta upp mot 900 000 kr, dvs en person som upplever sig kränkt eller utstött på arbetet. I denna kostnad ingår alla omkostnader, inklusive nedsatt produktivitet. Människor som tycker om sin chef och upplever sig sedda stannar längre på sina arbetsplatser, så här kan vi spara ca 100 000 kr per nyrekrytering. Lägger vi till produktivitetsbortfall och introduktion av en ny person så kommer den kostnaden vara ungefär en halv lön på en period över 6 månader.
Ja, vi har garanterat massor att vinna på att bygga ledarskapet på en stabil grund. Där individen får möjlighet att må bra i sitt ledarskap, och att följarna för möjlighet att må bra i sin följarskap.

Vill du veta mer om hur jag tänker eller vill ta ett kostnadsfritt samtal där vi pratar om din specifika situation? Välkommen att kontakta mig 🤩.

Självmedkänsla, acceptans och älska dig själv – hittepå??? Eller?

Veckans inlägg behandlar ett tema som jag djupdykt i i mitt personliga liv de senaste fem åren. Förmågan att vara min egen bästa vän, och i det här inlägget ska jag ge lite perspektiv och lite övningar som du kan ha nytta av för att börja processen i att vara din egen bästa vän.

I självledarskapet är det här en otroligt viktig del.
– Det bygger en grund i att du är tillräcklig som du är.
– Du slutar leta efter andras bekräftelse, eftersom du kan ge den till dig själv
– Du slutar tvivla på dig själv
– Du börjar agera som att du är en värdig person (vilket du självklart alltid är!!!)
Och om du inte vill ha något av de sakerna ovan… ja, då är det nog bäst att du slutar läsa nu. För nu kör vi.

Vi börjar med idag, dagen då detta inlägg skrevs. Jag hade lämnat barn på skolan. Du vet små barn, ofokuserade och allt tar så himla lång tid. Jag har ett morgonmöte kl 8, redan halv åtta inser jag att jag inte kommer hinna i tid. Så jag meddelar att jag uteblir, bäst så istället för att ha fokuset på andan i halsen efter att ha stressat halvt ihjäl sig. Så jag stressar dit, sladdar in i korridoren, kastar ur det minsta barnen ur sin overall, stoppar tofflorna i handen och puttar in barnet i klassrummet. 8.00 är vi innan för klassrumsdörren, jag skäms! Varför? Jo, för att jag är en person som vill vara ute i god tid. Vara hemma (i mitt hemma-kontor) och fokuserad på mötet kl 8. Med got om tid att ställa in mig för mötet, hämta andan och vara fokuserad när mötet börjar.
Jag tror att de flesta av er som läser det här har varit där. Kanske inte med barn, kanske inte för jobb, kanske inte många av de detaljer som präglar min morgon. Men, känslan av att vara fel. Känslan av att inte leva upp till någon annans förväntningar, eller dina egna för den delen. Jag ser det så ofta i coachning, i mina ledarskapsutbildningar, i mina samtal med nära och kära. Det här fenomenet att slå på sig själv. Som att det inte räckte att alla andra slår på oss liksom 🤷‍♀️.

Det finns ett annat sätt att leva på. Inte för att dessa känslorna någonsin kommer försvinna, utan för att vi kan lära oss att ha förståelse och medkänsla med oss själva. Sätta oss in i våra känslor, lyssna på våra kroppar. Så till hur:et.
Hur lär vi oss att älska oss själva?

Jag vet inte hur din resa kommer se ut men för mig bygger den på flera saker.

1. Att jag när jag känner en negativ känsla kan ”tappa” in i den och prata med den. Ställa frågan ”vad kommer det här ifrån?”, ”vad var det som fick dig arg/ledsen/känslan du har?” och sedan ”vad är anledningen till att det här är viktigt för dig?”

2. Att jag insåg att jag är ansvarig! Det finns ingen annan där ute som är ansvarig för mina känslor, beteenden eller val. Det är bara jag. Och när jag accepterar att jag faktiskt är ansvarig för att må bra, ja då kan jag be andra om hjälp för att känna de känslorna. Dvs både sätta ord på och be om det jag behöver.

3. Att jag accepterade att alla mina känslor faktiskt är lika önskvärda. Varje känsla har sitt syfte och vill berätta något för mig (om jag vill lyssna). Och en liten del i detta är att jag upplever världen på olika sätt, beroende på vilken känsla jag känner. Fortfarande acceptansen att jag inte kan tolka världen som underbar om jag är ledsen (eller ja, kan kan man. Men det blir svårare).

Jag tänkte bryta ner det:

Försök att förstå dig själv.
Den här är inte helt enkel alla gånger. Men den enklaste övningen är faktiskt att bara ta en penna och ett papper och skriva. Jag brukar göra det med jämna mellanrum om jag har känslor som jag inte förstår mig på.
Så du tar ett papper och skriver ner allt som kommer upp i ditt huvud. Dvs tankarna ska från huvudet ner på pappret. Och tro mig, du kommer inte hinna med när den sätter igång. Det är helt ok, häng med så gott du kan och hoppa i texten om du behöver för att hinna med i dina egna tankar. Om du inte hittar på något att skriva, eller din hjärna inte vill tänka, så är det helt ok. Då skriver du bara ett egenvalt ord eller mening om och om igen tills hjärnan vill vara med. Mina favoriter är antingen ”just nu” eller att börja med en fråga till mitt inre jag. Exvis ”ok vännen, jag känner att känner dig ledsen/arg/annat, vad är det du vill säga med det”, och sen ryta ner det i kärnan genom att fråga varför det är viktigt.

Du är ansvarig!
Den här är tung och tuff, och är egentligen ingen övning. Det är mer reflektion och att släppa sina förväntningar på att andra ska göra något. De flesta som har en partner gör det här; du vet förväntar dig att den andra ska städa/diska/få dig att må bra, allra helst utan att berätta att det är vad du vill, eller behöver. Sanningen är dock att våra spegelneuroner inte speglar vad vi behöver utan vad vi känner. Så vi måste lära oss att sätta ord på det. Berätta vad vi känner och behöver. Och det viktigaste av allt. Även om du ber om något som du behöver, så behöver inte motparten ge dig det! Det är ett val den andre gör om den vill hjälpa dig att må bra.

Bilden kommer från pixabay

Acceptera att du måste få vara hela dig själv!
När det kommer till samhället i stort så är vi fostrade i att inte visa känslor, vi är svaga eller starka beroende på hur bra vi är på att vara likgiltiga inför saker. Så egentligen handlar den här övningen om att bara tacka din kropp varje gång du känner en känsla. Bra eller dålig spelar ingen roll. Bara säga ”tack för att du visar mig att det här är läskigt” = rädsla. ”tack för att jag har förmågan att vara ledsen”. ”tack för att jag känner mig arg, det är viktigt att jag står upp för mina gränser och värderingar”.

Så bli lite mer snäll mot dig själv! Du förtjänar det och när du blir den bästa vän, då kan ingen stoppa dig.

Vad är ledarskap – ett försök till definition

Ledarskap – ett försök till definition

Flera av de personer som jag har coachat har någon gång uttryckt att de inte vill bli ledare. Varför? Jo, för att de inte kan se sig själv i den rollen.

Jag menar vilken roll?

Finns det verkligen bara ett sätt att vara ledare på?

Eller hur är det egentligen?

I detta inlägg vill jag berätta lite hur jag tänker kring att hitta DITT ledarskap. Vad är det egentligen och hur vet du om du är rätt ute?

Vi är alla olika, och unika individer, med det kommer att vi också har lika olika och unika ledarstilar. Så egentligen finns det en definition på ledarskap? Jo, men självklart finns det en definintion. Eller ja, många. Nedan har jag listat några saker som karaktäriserar en ledare:

  • Att kunna leda en grupp av personer
  • Att skapa visioner och få andra att vilja skapa visionerna
  • Att skapa motivation i sina följare
  • Att skapa förutsättningar
  • Att bygga grupper/team
  • Att vara förstående
  • Att skapa passion i sina följare

Som ni ser i listan så handlar det väldigt mycket om följaren. För vi kan inte skapa motivation i någon annan utan att först ta följaren i beaktan och fråga vad den blir motiverad av. Vi kan inte heller vara förstående om vi inte har förmåga till empati och kan sätta sig själv i andras skor. Så ledarskap om vi tittar på definition verkar vara mycket i att kunna hantera andra människor.

Men… vi är alla olika och behöver olika typ av uppmärksamhet. Så det finns kanske inte ett sätt att vara ledare på, och de vi leder kanske behöver olika ledare för olika saker. Det fina med det här är att du inte ska kunna leda alla, du kommer absolut lära dig att leda fler och fler typer av personer ju längre tid du övar. Hursom landar det mesta i vem du är. Dina värderingar, vad du mår bra av och hur du tycker om att leda andra. Vissa personer behöver att vi pekar med hela handen och ger en lista som de kan bocka av, andra behöver handlingsfrihet och kreativitet.

Så vem är du?

När jag går igenom avsnittet om ledarskap i min kurs så tar jag en liten resa genom forskningen. De olika teorierna som än idag inte kan helt förklara vad som är en bra ledare. Vi vet visserligen idag att vi ökar kreativiteten och produktiviteten om ledarstilen faller inom det som kallas transformativt ledarskap. Det är en stor kategori med många teorier i sig, men bygger i korta drag på att ledaren hjälper följaren att växa som person både i sig själv och i sin yrkesroll.

Mina favoriter, och de som jag fokuserar på, är det autentiska ledarskapet och det styrkebaserade ledarskapet.

Det autentiska ledarskapet handlar om att du ska leda i enighet med dina värderingar, alltså vem du är.

Det styrkebaserade ledarskapet handlar om att du ska lära dig att leda i enighet med dina psykologiska styrkor, samt att stötta andra i att jobba genom sina psykologiska styrkor.

För att hitta dina psykologiska styrkor så kan du fundera på när du kände dig som bäst, eller som mest som dig själv. Titta gärna på videon där jag berättar mer om Psykologiska styrkor.

  • Skriv ner den händelsen som kom upp i huvudet och var så konkret som möjligt. Vad händer, med vilka och vart var du?
  • Fundera nu på vilka verb som du kan hitta i din text. Dvs saker som du gör. Psykologiska styrkor är nämligen beteenden som får oss att må bra.
  • Nu vill jag uppmuntra dig att diskutera med någon om dina beteenden som du hittade. Läs gärna upp texten för att se om din vän hittar fler beteenden.
  • Diskutera sedan dina beteenden. Är det saker du har gjort länge? Vilka tidigare situationer kommer du på när du använder din styrka/beteende? Är det något som ger dig energi? Om ja, vad i beteendet ger energi?
  • Finns det mer du tänker på? Kan du använda styrkan/beteendet i andra sammanhang?

När det kommer till det autentiska ledarskapet kan det vara lite svårare. Vi har alla värderingar som vi bygger våra beteenden och val på, men ofta är dessa omedvetna. För att hitta dina värderingar är det enklaste att fundera på varför du gör något, eller varför du inte gör något. ”Five times why” är den mest frustrerande övningen man kan göra, men det tar oss också in i kärnan av vilka vi verkligen är. Du kan om du är mer nyfiken kolla på filmen om autentiskt ledarskap.

  • Kolla på ditt mål med ditt liv/ledarskap/år eller annat mål du har.
  • Ställ dig sedan frågan varför det är viktigt för dig fem gånger.

När du har dessa två pusselbitar kan du designa ditt liv på ett helt nytt sätt. Välja vem du vill vara som ledare, men också förstå varför du gör de val du gör i olika situationer. Lycka till och vill du ha hjälp att hitta dina styrkor eller värderingar eller skapa/ nå ett mål så är du välkommen att kontakta mig för att boka en session där vi fokuserar på ett specifikt problem.

Några tankar om kommunikation

Under de senaste åren har jag fokuserat väldigt mycket på det här med kommunikation på ett privat plan. Både mot barn och andra personer. Ibland utskälld för att jag gör fel, ibland missförstådd. Så även om jag har hittat något som jag tror på så har jag en bit kvar innan jag känner att jag kan bemästra detta ämne tänkte jag dela med mig om det jag tror på just nu.

Vad är kommunikation

Jag tror att vi alla kan vara överens om att kommunikation är ett väldigt brett ämne. I mina kurser brukar jag alltid börja med att skildra olika nivåer som kommunikation återfinns på. För oss som är coacher så är kroppsspråk och tonläge en väldigt viktig del av vad som sägs och att läsa av dessa nyanser.

Jag har här kommit i kontakt med en övnings om jag tycker väldigt mycket om. Det handlar om att ge motparten uppgiften att först prata om ett negativt ämne, där man kände sig dum eller dålig. Var sedan uppmärksam på nyanser. Hur är hållningen? Tonläget? pratar personen högt eller lågt? Gestikulerar personen? Osv.
Vänd sedan på det och be samma person att prata om någon intressant, positivt eller något annat hjärteämne. Blir det någon skillnad i hållning, tonläge, röstläge osv?

VI säger jättemycket med kroppen och kan både bjuda in och skjuta bort med kommunikation.

Så min definition på kommunikation är allt som förmedlas mellan två eller flera personer.

För vi använder så mycket som vi inte är medvetna om, hela tiden som den andra personen läser in mer eller mindre medvetet. Här kommer nästa tanke i definitionen; den andre personen läser in.
Vi är alla mer eller mindre medvetna om våra inre liv, så hur vi än vänder på det så tolkas den information genom filter av tidigare erfarenheter. Vi har alla tidigare erfarenheter och situationer som vi mer eller mindre effektivt har tagit oss igenom. Tex så är det logiskt om vi undviker situationer där vi tidigare har känt negativa känslor. Eftersom det är förknippat med rädslan att inte bli accepterad av gruppen.

Med det så vill jag i min definition lägga till denna aspekt också.

Så min definition på kommunikation är allt som förmedlas mellan två eller flera personer, och tolkas baserat på tidigare erfarenheter.

Kanske inte den finaste definitionen, men en fungerande för att kunna förmedla mina resterande tankar

Mina reflektioner

För ett par år sedan kom jag till en ganska djup insikt som har påverkat hur jag ser på kommunikation och ansvar. Jag kom fram till att mina känslor är mina och att jag kan styra dem till viss mån. I samma veva så insåg jag också att mina reaktioner på andra människor inte berodde på dem utan på mina inre tankar om situationen. Massa förutfattade meningar om hur världen borde fungera och då tolkar jag också saker efter det. För att inte tala om att vi (jag 🙄) tolkar saker olika beroende på hur vi mår.

Samma mening kan tolkas olika beroende på om jag är ledsen eller om jag är glad. Och har vi då ingen hjälp av röstläge, situation/kontext eller kroppsspråk så tolkar vi det vi läser efter vart vi själva är i sinnet. Det här ledde mig också in på “att be om hjälp”. För om reaktionerna är mina… hur kan jag då förvänta mig att någon ska ta ansvar över dem? Vi är faktiskt (tyvärr) bara ansvariga för oss själva, vilket inkluderar både tankar, reaktioner och tolkningar. Sen kan vi absolut be om hjälp med att hantera våra egna liv, men vi kan aldrig kräva att någon ska se till att jag mår bra, att jag är lycklig eller att göra saker för att jag ska komma mot mitt mål.

Ansvaret är mitt!

Och med det så blir livet kanske inte lättare, även om det blev för mig klarare. För i det här så måste jag öva på att vara tydlig med mina behov och mina känslor. Jag behöver också lära mig att vara svag, transparant och öppen med vem jag är och varför. Sätta ord på mitt inre liv. Sen är det sjukt svårt att sätta ord på sitt inre liv, och vi får hela tiden vara medvetna om att den andre personen tolkar allt du säger efter deras tidigare erfarenheter och vad den tror att du säger.  Dvs den lyssnar faktiskt inte alls på vad du egentligen säger, utan den lyssnar på vad den tror att du menar med det du säger. Världens mest frustrerande sak 😂.

Hursom så gör den insikten saker lättare att hantera. För någonstans så är det mitt ansvar att se till att du förstår, och ditt ansvar att se till att du har förstått.

Detta kräver kommunikation, tydlighet, bekräftande av förståelse och mycket tålamod med att andra inte tänker som dig. För att inte tala om att det ställer krav på dig att faktiskt formulera vad du känner och vill. Att öva på att vara tydlig, och att aldrig ta något förgivet. Det som var igår är inte nödvändigtvis idag, det beror helt på vart både du och mottagaren är mentalt och det kan ändras mellan dagar, timmar och till och med minuter.

Det sista jag vill säga i det här är hur svårt det är att aldrig ha några förväntningar, att gå in med ett nyfiket sinne och att agera med acceptans mot andras reaktioner och inre liv. För du kommer att reagera på din omgivning oavsett hur mycket du vet och hur mycket du övar. Tricket är att så snabbt som möjligt se det och förstå att deras reaktioner har noll med dig att göra.

Jag hoppas att dessa tankar på ett eller annat sätt kommer påverka dig i ditt liv. Ge dig ett annat sätt att se på livet och öppna upp för att agera annorlunda.

Du är DITT ansvar. DEM är DERAS ansvar.